15-20-åringar misstänkta för mordförsök har nästan femdubblats - men BRÅ särredovisar inte 'under 18'

BRÅ:s årliga statistik över misstänkta personer redovisar den yngsta gruppen som 15-20 år ^[1]. Barn under 15 år är inte straffmyndiga och räknas därför inte som misstänkta i den ordinarie statistiken, även om polisen kan utreda dem enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) ^[3]. Uppdelningen 'under 18' finns alltså inte som en färdig löpande serie hos BRÅ - varken per år eller per enskilt åldersår (15, 16, 17) ^[1]. En annan begränsning: den nuvarande tabellstrukturen börjar 2016 ^[1]. För år 2015 finns bara data i BRÅ:s specialrapporter ^[4].

Det gör att den mest exakta bild vi kan ge över hela perioden gäller åldersgruppen 15-20 år - alltså tonåringar och unga vuxna tillsammans ^[1]. Två andra källor kommer närmare 'under 18': BRÅ:s specialrapport Barn och unga i kriminella nätverk från 2023, som bryter ut 15-17 år för mord/dråp med skjutvapen mot man/pojke till och med 2022 ^[4], samt Åklagarmyndighetens egen statistik över åtalsundersökningar där 15-17-åringar var misstänkta för inblandning i mord ^[5].

Ökningen i BRÅ:s statistik är mycket tydlig. Antalet misstänkta 15-20-åringar för försök till mord eller dråp steg från 134 (2016) till runt 200 under 2017-2019, för att sedan stiga snabbt: 258 (2020), 309 (2022), 520 (2023), 627 (2024) och 625 (2025) ^[1]. Toppen 2024 innebär att nästan fem gånger så många tonåringar och unga vuxna misstänktes för mordförsök som åtta år tidigare ^[1].

Mellan 2022 och 2024 mer än fördubblades siffran, från 309 till 627 ^[1]. En stor del av tillväxten gäller mordförsök där offret var en obekant man 18 år eller äldre - den kategori som ofta rymmer skjutningar mot rivaler i kriminella nätverk ^[1]. Där ökade antalet misstänkta 15-20-åringar från 143 (2020) till 479 (2025), mer än en tredubbling ^[1].

Har det bara blivit fler ungdomar i landet? Nej, den effekten är för liten för att förklara ökningen. Sveriges befolkning i åldern 10-19 år har vuxit med ungefär 15 procent under samma period, från cirka 1,09 miljoner (2016) till 1,25 miljoner (2024) enligt SCB ^[12]. Antalet misstänkta 15-20-åringar för mordförsök har vuxit med 366 procent ^[1] - flera tiopotenser mer. Bilden håller alltså även när ökningen räknas per invånare.

Siffrorna för 2025 ligger i praktiken kvar på 2024 års nivå (625 vs 627) ^[1]. Om det markerar en platå eller bara en paus är för tidigt att säga - en enda årsförändring är inte en trend.

För fullbordat mord och dråp samt misshandel med dödlig utgång - alltså de fall där någon faktiskt dödas - är utvecklingen bland 15-20-åringar också uppåt, men lägre. Antalet misstänkta i den åldersgruppen låg på 58 år 2016 och nådde en topp på 167 år 2023 ^[2]. Därefter har det fallit tillbaka två år i rad, till 146 (2024) och 134 (2025) ^[2].

Jämförelsen med de äldre är slående. Bland misstänkta 21 år och äldre steg antalet för mordförsök från 559 till 733 mellan 2016 och 2025 - en ökning på 31 procent ^[6]. Bland de yngre är motsvarande siffra 366 procent ^[1]. Ökningen av grovt dödligt våld i statistiken är alltså i hög grad driven av gruppen 15-20 år.

Här ligger frågans allvarligaste tolkningsfälla. Fyrdubblingen ovan gäller 15-20 år som helhet - men det säger inget om hur mycket av ökningen som ligger på dem som är under 18. BRÅ:s specialrapport Barn och unga i kriminella nätverk delar upp 15-17 år och 18-20 år för en smal brottskategori: mord med skjutvapen mot man/pojke. Bilden där är mycket tydlig.

Bland 15-17-åringarna misstänktes 14 personer 2015, för att sedan ligga mellan 4 och 21 åren 2016-2022 - inget entydigt trendbrott ^[4]. Bland 18-20-åringarna var uppgången påtaglig: från 13 (2015) till 53 (2022), en fyrdubbling ^[4]. Med andra ord: för mord med skjutvapen skedde nästan hela ökningen bland dem som var myndiga (18-20 år), inte bland dem som var under 18.

Rapporten sammanfattar också fördelningen över hela perioden 2018-2021: 13 procent av alla skäligen misstänkta för mord och mordförsök med skjutvapen var 15-17 år, 38 procent var 18-21 år och nästan hälften var 21 år och äldre ^[4]. De två åldersgrupperna 15-17 respektive 18-20 år är alltså inte lika stora - och de har inte utvecklats i samma takt.

Åklagarmyndighetens data ger en färskare bild för specifikt 15-17-åringar - men med ett annat och bredare mått. Antalet 15-17-åringar som var föremål för åtalsundersökning för inblandning i mord eller mordförsök var 127 (2020), 112 (2021), 180 (2022) och 307 personer fram till november 2023 ^[5]. Notera att 2020-2021 var nedåtgående - hela uppgången sker 2022-2023. 'Inblandning' är ett bredare begrepp än att vara skäligen misstänkt som gärningsperson (det kan inkludera medhjälp och andra roller), så siffran är inte direkt jämförbar med BRÅ:s misstänkta.

Slutsatsen är att antalet under 18 år som dras in i utredningar om dödligt våld har ökat sedan 2020 - men storleksordningen är svår att fastställa exakt, och den kraftiga rubriksiffran '134 till 625' gäller inte enbart under 18-åringar.

BRÅ publicerar inte den finkorniga uppdelningen per enskilt åldersår i sin öppna statistik - varken för mord, mordförsök eller andra brott ^[1]. Den minsta gruppen är 15-20 år, och specialrapporterna delar bara upp den i 15-17 år och 18-20 år ^[4].

Det innebär att frågan 'hur fördelar sig ökningen mellan olika åldrar (15, 16, 17)' inte kan besvaras från publicerad statistik. Det som går att säga är att 15-17-åringarnas andel av misstänkta för mord/mordförsök med skjutvapen har legat relativt stabilt runt 13-15 procent 2015-2021, medan 18-20-åringarnas andel har ökat kraftigt ^[4]. För att få detaljerad ålder skulle en forskare behöva beställa individdata från BRÅ eller polisen, med sekretessprövning.

Frågan om hur ökningen fördelar sig mellan de största kommunerna går inte att besvara med publicerad statistik. BRÅ:s öppna statistikdatabas innehåller anmälda brott per kommun för misshandel, våldtäkt, narkotika och egendomsbrott ^[7], men inte anmälda mord/dråp per enskild kommun och inte heller misstänkta personer för mord eller mordförsök per kommun - och absolut inte uppdelat på gärningspersonens ålder och ort. Skälet är sannolikt att fallen är för få för att publiceras utan att enskilda ska kunna identifieras.

Det närmaste publika måttet är konstaterade fall av dödligt våld per polisregion, som avser var brottet skedde och gäller offer i alla åldrar. För 2024 fördelade sig 92 fall i landet så här mellan de tre storstadsregionerna: Region Stockholm 25 fall, Region Väst (som omfattar Göteborg) 15 fall och Region Syd (som omfattar Malmö) 19 fall ^[8]. Det säger inget om gärningspersonens ålder eller hemort - bara var brottet inträffade.

För att få kommunal fördelning av unga misstänkta för mord skulle en enskild kommunpolitiker eller journalist behöva begära ut uppgifter via offentlighetsprincipen från polisen eller åklagarna - eller vänta på att BRÅ publicerar en specialstudie.

BRÅ pekar i flera rapporter ut samma drivkrafter bakom att fler unga misstänks för dödligt våld. I Barn och unga i kriminella nätverk konstaterar myndigheten att det framförallt är barn som rekryterar andra barn: en pojke i övre tonåren involverar ett något yngre barn, och 'inflödet av barn och unga drivs fram inom narkotikadistributionskedjor, där en kontinuerlig nyrekrytering är en del av affärsmodellen' ^[9].

Våldsuppdrag - och särskilt skjutningar - läggs enligt rapporten explicit ut på de yngsta. Äldre i nätverken erbjuder 'sin unge' eller 'juniorerna' som soldater till andra grupperingar, och intervjuade uppger att äldre återkommande hänvisar till straffrabatten för personer under 18 år som ett argument för att övertyga barn att ta på sig våldsuppdrag ^[9]. Regeringen har mot den bakgrunden 2025 föreslagit att sänka straffbarhetsåldern från 15 till 13 år för brott med minst fyra års minimistraff, som mord ^[10].

En tredje mekanism BRÅ beskriver är interna revolter: unga som exploaterats av äldre och sedan hämnas när de själva blir 15-16 år och inser vad de gått miste om ^[9]. Slutligen finns en geografisk komponent - antalet skjutningar per 100 000 invånare är fyra gånger högre i områden med störst andel ungdomar än i de med minst andel ungdomar ^[11].

• Antalet 15-20-åringar som misstänks för försök till mord eller dråp har ökat från 134 (2016) till 625 (2025) - en fyrdubbling ^[1]. Motsvarande siffror för fullbordat dödligt våld: från 58 till en topp på 167 (2023), därefter fall till 134 (2025) ^[2].
• Ökningen är mycket större bland 15-20-åringar än bland 21+ (+366 procent mot +31 procent för mordförsök) ^[1][6]. Sveriges befolkning i den åldern har växt med bara 15 procent under samma period, så uppgången är i huvudsak inte en befolkningseffekt ^[12].
• BRÅ:s öppna statistik särredovisar inte gruppen 'under 18 år' som löpande serie ^[1]. Det närmaste svaret på hur mycket under 18-åringarna specifikt bidrar till uppgången kommer från BRÅ:s specialrapport 2023: bland skjutvapenmord/mordförsök har 15-17-åringarna legat på en relativt stabil andel (13-15 procent), medan 18-20-åringarna ökat kraftigare ^[4].
• Åklagarmyndighetens data visar ändå att 15-17-åringar allt oftare dras in i utredningar om inblandning i dödligt våld: från 127 (2020) till 307 personer under januari-november 2023 ^[5].
• Kommunfördelning saknas helt i publicerad statistik ^[7].