VerifieradOmgranskning omgång 2. Redaktören har åtgärdat bägge felen från föregående rapport: (1) ingresstexten 'nästan hälften' ändrades till 'drygt hälften', vilket är korrekt - 158/296 = 53,4 % är knappt mer än hälften, inte strax under; (2) källhänvisning [5] har fått rätt URL (2025-06-11) som nu är tillgänglig och bekräftar de citerade siffrorna (13 %, 75 %, 44 %). Alla övriga påståenden var verifierade i föregående rapport och är oförändrade. Samtliga 13 granskade påståenden bedöms som verifierade.
158 skjutningar 2025 - lägst sedan mätningarna startade - men sprängningarna slog rekord
Förra året registrerades 158 bekräftade skjutningar i Sverige - det lägsta sedan polisen började mäta 2017, och drygt hälften av 2024 års nivå. Samma år nådde sprängningsdetonationerna 194 - det högsta antalet någonsin i statistiken. Våldet har inte försvunnit. Det har bytt vapen.

Skjutningarna på lägstanivå sedan 2017
Under 2025 registrerade Polismyndigheten 158 bekräftade skjutningar - det lägsta antalet sedan statistiken startade 2017 [1]. Det är en minskning med 47 procent jämfört med 2024, då siffran var 296 [1]. Jämfört med toppåret 2022, när 391 skjutningar registrerades, är nedgången 60 procent [1].
46 personer dog och 44 skadades i skjutningarna 2025 [3]. Johan Olsson, chef vid Nationella operativa avdelningen (Noa), beskrev det som resultatet av ett mångårigt och systematiskt polisarbete för att minska det dödliga våldet i Sverige [3].
Sprängningarna tar ny rekordnivå
Men precis det år skjutningarna föll till sin lägstanivå registrerades 194 sprängningsdetonationer - det högsta antalet sedan Polismyndigheten började mäta 2018 [2]. Jämfört med 2024 är det en ökning med 40 procent [2].
Laddar diagram...
Ökningen av förberedelser till sprängningar är ännu mer dramatisk. Under 2025 registrerades 255 sådana händelser - nästan dubbelt så många som 2024, då siffran var 132 [2]. Också det är ett rekord i den tillgängliga statistiken [2].
Laddar diagram...
De 13 procent av landets tätortsområden där tre fjärdedelar av alla skjutningar sker är desamma där 44 procent av alla sprängningar inträffar, visar en BRÅ-analys från 2025 [5]. Våldet rör sig inte till nya platser - bara till ett nytt vapen.
Vapenbyte, inte våldsuppehåll
Johan Olsson pekade ut två samverkande faktorer bakom skiftet: god tillgång på handgranater under 2025, kombinerat med att de yngsta rekryterna i kriminella nätverk sällan behärskar skjutvapen [3]. "De yngre som rekryteras har generellt sett en begränsad förmåga att begå dödligt våld med skjutvapen och lättare att angripa fasta mål såsom fastigheter genom att kasta handgranater", sa Olsson [3].
Mönstret syns på flera håll. Antalet personrån begångna med skjutvapen sjönk från 356 under 2024 till 283 under 2025 - ytterligare ett tecken på att tillgången till och förmågan att använda skjutvapen minskat i kriminella kretsar [4].
Sammantaget visar statistiken ett skifte snarare än ett generellt tillbakadragande av gängvåldet. Skjutningskurvan pekar kraftigt nedåt - och sprängningskurvorna pekar i precis motsatt riktning.
Men det är inte samma vapen i en annan förpackning. BRÅ konstaterar i sin analys av sprängningar att det i dag finns "endast enstaka exempel på dödsfall orsakade via sprängning" i Sverige [5]. Handgranater och bomber riktas typiskt mot byggnader och fordon, inte mot en specifik person - en viktig skillnad mot skjutvapnet som är konstruerat för att träffa en människa. Den bredare dödsvåldsstatistiken bekräftar bilden: BRÅ registrerade 84 konstaterade fall av dödligt våld i Sverige under 2025, det lägsta antalet sedan 2012 [6]. Sprängningarna slår rekord - men det totala dödstalet faller. Det är ett vapenbyte värt att nyansera.