25 procent av bilarna är laddbara i kommunerna där M vann 2022 - i SD-kommunerna 10 procent

År 2015 fanns 4 765 rena elbilar och 9 780 laddhybrider i trafik i Sverige - tillsammans 14 545 bilar, eller 0,31 procent av personbilsflottan ^[1]. Vid utgången av 2025 var motsvarande antal 432 709 rena elbilar och 373 812 laddhybrider - 806 521 laddbara bilar, eller 16,0 procent av alla 5 039 431 personbilar i trafik ^[1]. Rena elbilar (BEV) står nu för 8,6 procent av flottan, laddhybriderna för ytterligare 7,4 procentenheter ^[1].

Siffrorna gäller bilar som var registrerade och inte avställda den sista december ^[1]. Att flottan svänger så långsamt jämfört med nyförsäljningen beror på att en personbil rullar i genomsnitt i över tio år. Under 2025 var 36,5 procent av alla nyregistrerade personbilar rena elbilar - men bensin- och dieselbilar från 2010-talet finns kvar länge än ^[5].

Solna är den kommun där störst andel personbilar i trafik är laddbara: 57,5 procent, varav 34,7 procent rena elbilar ^[2]. På andraplats ligger Danderyd med 41,5 procent laddbara, följt av Nacka (38,8 procent), Stockholm (38,7 procent) och Sollentuna (35,1 procent) ^[2]. Alla tio kommuner i toppen ligger i Stockholmsregionen eller i Göteborgs närhet ^[2].

I botten finns Dorotea i Västerbotten med 1,33 procent laddbara bilar - av 1 499 bilar är 3 rena elbilar och 17 laddhybrider ^[2]. De tio kommunerna med lägst andel ligger alla i Norrland eller norra Svealand ^[2].

Spannet är alltså 43-faldigt mellan topp och botten ^[2] - och kontrasten har vuxit fort. År 2015 låg Solna på 1,62 procent laddbara bilar - ungefär i nivå med de kommuner som har lägst andel i dag ^[1][2]. På tio år har andelen ökat med en faktor 35 ^[1][2].

I riksdagsvalet 2022 blev Socialdemokraterna största parti i 215 av landets 290 kommuner, Sverigedemokraterna i 61 och Moderaterna i 14 ^[3]. Om vi väger ihop alla bilar i respektive grupp får vi 25,1 procent laddbara i M-kommunerna, 16,2 procent i S-kommunerna och 9,9 procent i SD-kommunerna 2025 ^[1][3]. För rena elbilar är siffrorna 14,0, 8,7 och 5,1 procent - en faktor på drygt 2,7 mellan M- och SD-kommunerna ^[1][3].

Det viktade snittet döljer en stor spridning inom grupperna, särskilt bland S-kommunerna. Medianen per kommun ger en annan bild: 20,6 procent för M, 9,6 procent för S och 8,8 procent för SD ^[1][3]. Med andra ord: en typisk M-kommun har mer än dubbelt så stor andel laddbara som en typisk S- eller SD-kommun, men den typiska S-kommunen ligger nästan i nivå med den typiska SD-kommunen. S-gruppens höga viktade snitt drivs av att Stockholm, Göteborg och Solna hamnat där - 192 av 215 S-kommuner ligger faktiskt under rikssnittet på 16 procent ^[1][3].

Bland de 14 M-kommunerna har 10 minst 20 procent laddbara bilar ^[1][3]. Bland de 215 S-kommunerna klarar 7 den nivån ^[1][3]. Bland de 61 SD-kommunerna gör ingen det ^[1][3].

Geografin syns tydligt i valresultatet. SD blev störst i 22 av 33 skånska kommuner men i noll av Norrlands 44 kommuner ^[3]. Moderaternas 14 kommuner är alla välbärgade Stockholmsförorter (Nacka, Täby, Danderyd, Lidingö m.fl.), Skånes rika förortskommuner (Vellinge, Lomma, Staffanstorp, Höganäs, Båstad) eller Kungsbacka söder om Göteborg ^[3]. Bland S-kommunerna ryms så vitt skilda platser som Stockholm, Solna och Göteborg - som drar upp det viktade genomsnittet - och glesbygdskommuner i inre Norrland som drar ned det.

Att partigenomsnitten ser ut som de gör beror knappast på röstsedeln. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, konstaterade i februari 2025 att egen bostad med möjlighet till privat laddning är den enskilt starkaste förklaringen till elbilsköp - tillsammans med hög hushållsinkomst och att ha mer än en bil i familjen ^[4]. Just de tre faktorerna sammanfaller i de kommuner där M blev störst 2022: villakvarter i Stockholms och Malmös närförorter med hög medelinkomst ^[3][4].

Därtill kommer att en stor del av de nyregistrerade bilarna är förmånsbilar och företagsleasing. Under januari-maj 2026 var 60 procent av alla nyregistrerade företagsbilar rena elbilar, och 95 procent av företagsbilarna leasades ^[5]. Förmånsbilar är starkt koncentrerade till huvudkontor i storstadsregionerna, vilket ytterligare drar upp andelen laddbara bilar i just de kommuner där M brukar vara starkt.

Det omvända gäller i botten. De tio kommuner med lägst andel laddbara bilar var alla i Norrland - och nio av tio blev S i riksdagsvalet 2022, den tionde blev SD ^[2][3]. Att S-genomsnittet ändå ligger nära rikssnittet beror alltså inte på Norrlands glesbygder utan på att storstadskommunerna hamnat i S-gruppen.

I vardagligt tal blandas ofta olika biltyper ihop. Trafikanalys skiljer på tre kategorier. En elbil (BEV, battery electric vehicle) går enbart på el från en laddbar batterisats. En laddhybrid (PHEV, plug-in hybrid) har både batteri som laddas i uttaget och en förbränningsmotor. En elhybrid (till exempel klassiska Toyota Prius) laddas inte i uttaget och räknas i statistiken som en bensin- eller dieselbil. Mildhybrider räknas inte heller som elbilar ^[1].

I den här artikeln redovisar vi både den strikta definitionen (elbil, BEV) och det som Trafikanalys kallar laddbara bilar (BEV+PHEV). Nyhetsrubriker som talar om att var sjätte bil är en elbil syftar oftast på den bredare kategorin laddbara bilar. Skillnaden är i dag stor: 16 procent av bilarna är laddbara, men bara 8,6 procent är rena elbilar ^[1].