38 mässlingsfall 2024 - flest sedan 2018, MPR-täckningen 93,9 procent och lägst i Stockholm

Antalet anmälda mässlingsfall i Sverige har svängt kraftigt de senaste 25 åren - från enstaka fall enskilda år till tydliga utbrottsår ^[1]. Sjukdomen är anmälningspliktig sedan 1996 och rapporteras löpande till Folkhälsomyndighetens smittskyddsregister SmiNet, vilket gör den historiska statistiken direkt jämförbar över hela perioden (till skillnad från vaccinationsstatistiken som bytte källa 2021) ^[1].

Åren som sticker ut är 58 fall år 2000, 51 fall 2013 och Göteborgsutbrottet 2017-2018 med 41 respektive 43 fall ^[1]. Räknat per miljon invånare motsvarar det 6,5 fall 2000, 5,3 fall 2013 och drygt 4 fall per miljon under Göteborgsåren ^[1]. Utbrottet 2017 hade sitt centrum i Göteborg och spreds bland annat via Sahlgrenska universitetssjukhuset, där även vaccinerad personal och patienter smittades ^[6]. Under pandemiåret 2021 rapporterades inte ett enda fall - troligen för att det minskade resandet stängde av importsmittan som annars står för merparten av fallen ^[1].

2024 kom bakslaget: 38 fall - fler än något år sedan 2019 (20 fall) men färre än under Göteborgsåren ^[1]. Räknat per invånare (3,6 per miljon) är 2024 fortfarande under 2017-2018-nivån ^[1]. Två tredjedelar av fallen 2024 (24 av 38) var importerade från utlandet, framför allt Rumänien och Italien där en europeisk våg pågick ^[1][4]. Under 2025 föll siffran tillbaka till 9 fall och för 2026 har hittills 5 fall rapporterats fram till juli - fyra av dem importerade från Frankrike, Guatemala, Indonesien och Indien ^[1]. ECDC redovisar 37 fall för Sverige 2024 med sin lite snävare falldefinition, en försumbar avvikelse från Folkhälsomyndighetens 38 ^[1][4].

Riksgenomsnittet för första MPR-dosen bland tvååringar var 93,9 procent 2024 ^[2]. Bakom snittet döljer sig en tydlig geografisk skillnad. Blekinge län toppar med 97,5 procent - enda regionen som med marginal når WHO:s tröskel på 95 procent som anses krävas för flockimmunitet mot mässling ^[2][4]. Även Kalmar (96,9) och Gotland (96,3) ligger bekvämt över ^[2].

I botten finns Stockholms län på 91,8 procent, följt av Västerbotten (92,0) och Örebro (92,7) ^[2]. Tio av 21 regioner ligger under 95-procentsgränsen ^[2]. Ingen enda region ligger dock under 90 procent - Sverige har alltså inga uppenbara "vaccinationsöknar" av det slag som drivit utbrotten i andra länder ^[2].

Stockholms lägre täckning har flera förklaringar som Folkhälsomyndigheten pekar på: hög andel utrikes födda barn som vaccinerats i andra länder utan att detta registrerats i det svenska registret, större rörlighet in och ut ur regionen, och enskilda grupper med lägre benägenhet att vaccinera ^[3]. Skillnaden mot Blekinge är alltså delvis en registreringsfråga - inte enbart en fråga om verklig vaccinationsvilja.

En viktig sak att förstå när man läser täckningssiffrorna: de ser lägre ut idag än de gjorde för fem år sedan, men det är till stor del ett bokföringsproblem, inte en verklig kollaps.

Fram till 2020 räknades vaccinationstäckningen ihop manuellt från barnavårdscentralerna ^[5]. Då låg rikssnittet stadigt kring 97 procent för MPR ^[5]. Från och med 2021 gick statistiken över till det nya Nationella vaccinationsregistret (NVR), och den rapporterade täckningen sjönk direkt till 92,4 procent - trots att inget verkligt tapp skett ^[2]. Folkhälsomyndigheten skriver rakt ut i sin årsrapport: "Vaccinationstäckningen enligt NVR är lite lägre än den faktiska eftersom alla vaccinationer inte rapporteras till registret" ^[3].

Det handlar dels om tekniska problem med att skicka data från journalsystemen till registret, dels om att barn vaccinerade utomlands räknas in i nämnaren men inte syns i registret. Sedan 2021 har täckningen enligt NVR långsamt krupit uppåt igen - från 92,4 till 93,9 procent - vilket kan vara både en verklig förbättring och att fler vaccinationer nu fångas upp korrekt ^[2].

Slutsatsen är att den svenska vaccinationsviljan sannolikt inte har försämrats dramatiskt sedan 2020 ^[5][2]. Men en del av läkarkårens och forskarnas oro handlar om att den verkliga täckningen ändå ligger under 95-procentsstrecket - och att en enda importerad smitta i en ovaccinerad grupp räcker för att starta ett utbrott.

Utblicken mot Europa gör den svenska situationen tydligare. Under 2024 rapporterade EU och EES-länderna 35 212 mässlingsfall - tio gånger fler än året innan och den högsta siffran på över två decennier ^[4]. Ökningen är dock kraftigt koncentrerad: Rumänien ensamt stod för 30 692 fall, 87 procent av alla i EU/EES ^[4]. Räknat per miljon invånare hamnade Rumänien på 1 611 fall - att jämföra med Sveriges 3,5.

Sverige tillhör de europeiska länder med minst mässling per invånare. Endast Finland (0,4 per miljon) och Norge (1,3) ligger lägre bland jämförbara länder ^[4]. Danmark hade en aning fler (4,2 per miljon), Tyskland 7,6, Frankrike 7,1, Italien 17,9 och Nederländerna 11,5.

På vaccinationstäckningen är bilden mer blandad. Enligt WHO:s och UNICEF:s samlade skattningar (WUENIC) hade Sverige 93 procents täckning för första MPR-dosen 2023 - ungefär i nivå med Finland (94) och strax under Danmark (95) och Norge (96) ^[4]. Tyskland och Belgien når 96-97 procent trots att båda hade tydliga utbrott 2024. I andra änden ligger Rumänien på 78 procent och Nederländerna på 89.

En brasklapp här: WUENIC-skattningen för Sverige bygger på uppgifter från Nationella vaccinationsregistret, som Folkhälsomyndigheten själv säger underrapporterar den faktiska täckningen ^[3]. Grannländerna använder egna register som kan vara mer kompletta. En del av gapet mot Norge och Danmark kan alltså vara en registreringsskillnad, inte en verklig immunitetsskillnad.

Sverige är ändå inte bäst i Europa på vaccinationstäckning - flera nordiska grannar och en handfull större länder ligger högre. Men Sverige har hittills sluppit den typ av utbrott som drabbat Rumänien och delar av Västeuropa. En förklaring är den historiskt höga täckningen: personer födda på 80- och 90-talen har mycket hög MPR-immunitet, vilket ger en buffert runt de mindre grupper med lägre täckning.

WHO:s tröskel på 95 procent gäller båda MPR-doserna, inte bara den första. Den andra dosen ges i Sverige vid årskurs 1-2 (cirka 6-8 år); Folkhälsomyndighetens NVR-siffra för dos 2 låg 2024 på 93,2 procent nationellt ^[2]. För dos två är läget sämre i hela Europa: bara fyra EU-länder når 95 procent ^[4]. Sverige har genom historiskt hög täckning byggt upp ett skydd som håller sjukdomen borta, men marginalen är mindre nu än den var för tio år sedan.

ECDC pekar på att 87 procent av alla europeiska mässlingsfall 2024 med känd vaccinationsstatus var ovaccinerade ^[4]. Vaccinet är alltså extremt effektivt - problemet är att när enskilda samhällen sjunker under 90 procents täckning kan ett enda importerat fall starta ett stort utbrott, som Göteborg 2017-2018 och Rumänien nu.

För svensk del är två saker att hålla ögonen på: dels att importsmittan ökar när fler européer smittas utomlands och tar med sig sjukdomen hem, dels att den regionala variationen inom Sverige i praktiken innebär att vissa förskolegrupper i storstäderna redan i dag ligger under 90 procent. Det är där mässlingen kan få fäste när den kommer in.