603 000 utländska medborgare hade rösträtt i kommunvalet 2022 - bara 30 procent gick och röstade

Utländska medborgare får rösta i valen till kommun- och regionfullmäktige - men inte i riksdagsvalet. Medborgare i ett annat EU-land eller i Island eller Norge behöver ha varit folkbokförda i Sverige senast 30 dagar före valdagen ^[4]. Övriga utländska medborgare måste ha varit skrivna i Sverige i tre år i följd ^[4]. Reformen fördes in stegvis: rösträtten kom 1976 för utländska medborgare med tre års folkbokföring, och 1998 togs kravet bort för medborgare i EU-länder, Island och Norge ^[4]. I det första valet 1976 röstade 60 procent av de utländska medborgarna - sedan dess har deltagandet fallit brant, och pendlat kring 34-37 procent sedan slutet av 1990-talet ^[3].

I kommunfullmäktigvalet 2022 hade 603 131 utländska medborgare rösträtt - upp från 323 419 i valet 2002 ^[1]. Ökningen speglar dels att fler bott i Sverige tillräckligt länge, dels EU-utvidgningen som lade till nya röstberättigade från 2004 och 2007 ^[3]. Gruppen utgjorde 7 procent av alla röstberättigade i 2022 års kommunval, ungefär en fördubbling av andelen sedan 1976 då knappt 218 000 utländska medborgare fick rösta för första gången ^[3].

Fördelningen har också ändrats. Antalet röstberättigade med medborgarskap i något annat nordiskt land har minskat från 134 000 år 2002 till 91 000 år 2022 - de flesta har hunnit ta svenskt medborgarskap eller åldrats bort ^[1]. Samtidigt har antalet asiatiska medborgare mer än fyrdubblats, från 38 000 till 171 000, och de afrikanska medborgarna har vuxit från 12 000 till 68 000 ^[1].

Utländska medborgare röstar betydligt mindre än svenska. I 2022 års kommunval röstade 30 procent av de utländska medborgarna, mot 84 procent av de svenska - en skillnad på 54 procentenheter ^[2][5]. Gapet är inte nytt, men det har vidgats. I valen 2002-2014 låg deltagandet bland utländska medborgare stabilt på 34-37 procent enligt SCB:s urvalsundersökningar ^[6]. Det steg till 39 procent 2018 (när undersökningen för första gången gjordes som totalräkning) och föll sedan till 30 procent 2022 ^[2][5].

Bland svenska medborgare har trenden gått åt motsatt håll under större delen av perioden: från 80 procent 2002 till en topp på 87 procent 2018, innan även deras deltagande föll tillbaka till 84 procent 2022 ^[2][5][6].

Kvinnor röstar mer än män även i den här gruppen. Bland utländska medborgare gick 33 procent av kvinnorna och 27 procent av männen till valurnorna 2022, en skillnad på sex procentenheter som är ungefär densamma som 2014 ^[2].

Nedgången på nio procentenheter mellan 2018 och 2022 är den största i den här gruppen på flera decennier ^[2][5]. Enligt SCB:s totalräkning sjönk deltagandet i samtliga födelselandsgrupper, men mest bland medborgare från afrikanska länder. Där föll deltagandet med 16 procentenheter mellan 2018 och 2022 - från den grupp som röstade mest bland utländska medborgare 2018 till en av de lägre 2022 ^[3].

Medborgare med ursprung i Norden röstade mest 2022, medan medborgare från EU-länder utom Norden röstade minst ^[3]. Det matchar mönstret att vistelsetid i Sverige spelar stor roll: ju längre man bott i Sverige, desto fler röstar ^[3].

En del av fallet är också en ren sammansättningseffekt. Gruppen ser inte likadan ut 2022 som 2018: antalet nordiska medborgare - som röstar mest - fortsätter minska, medan antalet asiatiska och afrikanska medborgare, som röstar mindre, växer ^[1]. När tyngden i statistiken förskjuts från grupper med högt deltagande till grupper med lägre, sjunker snittet även om individer inom varje grupp röstade som förut. SCB pekar dock på att deltagandet gick ner i varje landsgrupp mellan 2018 och 2022 ^[3], så sammansättningen förklarar inte hela nedgången.

Det är inte bara medborgarskap som förklarar gapet. Utrikes födda med svenskt medborgarskap - som får rösta även i riksdagsvalet - deltog i 54 procent av fallen 2022, jämfört med 88 procent bland inrikes födda och 30 procent bland utländska medborgare ^[2]. Med andra ord: att både ha bott länge i Sverige och att ha tagit svenskt medborgarskap hänger ihop med att man röstar oftare.

Här finns en tydlig begränsning i statistiken. Vare sig Valmyndigheten eller SCB redovisar partival i kommunvalet uppdelat på medborgarskap - valhemligheten gör att kopplingen inte kan göras direkt. Det som finns är två närmaste källor: SCB:s partisympatiundersökning (PSU), som varje halvår mäter hur röstberättigade skulle rösta i ett riksdagsval, och VALU, den vallokalsundersökning som SVT och Göteborgs universitet gör efter riksdagsvalet. Båda mäter utrikes födda - alltså en grupp som är bredare än utländska medborgare, eftersom den även innehåller dem som tagit svenskt medborgarskap. Bilden nedan är alltså en välgrundad slutledning från angränsande data, inte en direkt mätning av utländska medborgares partival i kommunvalet ^[7][8].

Mönstret är stabilt. I SCB:s PSU i november 2022 - den mätning som ligger närmast valdagen - fick Socialdemokraterna 41 procent av sympatierna bland utrikes födda, mot 32 procent bland inrikes födda ^[8]. Vänsterpartiet var nästan dubbelt så stort i gruppen - 14 procent mot 7 procent ^[8]. Moderaterna hade 16 procent bland utrikes födda mot 20 procent bland inrikes, och Sverigedemokraterna 12 procent mot 19 procent ^[8]. SCB skriver rakt ut att S "har ett större stöd bland utrikes födda än bland inrikes födda", medan M, SD, KD och L har det omvända mönstret ^[7].

VALU 2022 pekar åt samma håll för dem som växt upp utanför Europa (n=317): Socialdemokraterna 45 procent, Vänsterpartiet 13, Sverigedemokraterna 14 och Moderaterna 10 ^[9]. Att SD nu får runt en av åtta röster i gruppen är också en förändring - i PSU 2010 låg partiets stöd bland utrikes födda på 2 procent, i november 2022 på 12 procent, och i den senaste PSU-mätningen i maj 2026 på 12 procent ^[8]. S låg i samma mätning på 47 procent ^[8].

Antalet röstberättigade är exakt - det är röstlängden. Valdeltagandet mäts sedan 2018 som totalräkning, det vill säga alla röstande i röstlängden matchas mot befolkningsregistret, så siffrorna för 2018 och 2022 saknar felmarginal ^[3]. För 2002-2014 baseras siffrorna på ett urval, med en typisk felmarginal på 1-2 procentenheter för hela gruppen utländska medborgare ^[6].

Partival efter medborgarskap i kommunvalet finns däremot inte som officiell statistik. De siffror som förekommer i debatten (PSU, VALU, valundersökningen vid Göteborgs universitet) mäter antingen riksdagsval eller opinionen utanför val, och delar upp på födelseland snarare än på medborgarskap. För en läsare betyder det att bilden av utländska medborgares partival i just kommunvalet är en välgrundad slutledning från angränsande data - inte en direkt mätning.