Antalet bedrägerimålsägande 65+ har fördubblats sedan 2019 - och bara 3 procent av brotten leder till åtal

Under 2025 registrerades 133 407 personer som målsägande vid anmälda bedrägeribrott i Sverige, en minskning med 4 procent från 2024 men 10 procent fler än 2019 ^[1]. Ökningen ligger i sin helhet i den äldsta åldersgruppen: bland dem som är 65 år eller äldre har antalet mer än fördubblats bland kvinnor (+112 procent i absoluta tal) och ökat med 60 procent bland män sedan 2019 ^[1]. I samma period har antalet målsägande per 100 000 invånare tvärtom MINSKAT i åldrarna 18-54 år ^[1].

Det här är den viktigaste förändringen i statistiken över målsägande vid brottsanmälan de senaste åren: bedrägeriernas ålderskurva har flyttats uppåt. Brå har publicerat den här statistiken från och med redovisningsåret 2019 - därför är en jämförelse hela vägen tillbaka till 2016 inte möjlig i den mest specifika åldersuppdelningen ^[1]. För anmälda bedrägerier totalt (utan uppdelning på offrets ålder) finns däremot en lång tidsserie: 2016 anmäldes 205 103 bedrägerier, 2025 var siffran 232 862 ^[5]. Nivån ligger nära rekordåret 2018 (260 260 anmälningar) ^[5].

För nästan alla andra brottstyper minskar utsattheten med åldern. Bedrägeri är motsatsen. Även räknat per 100 000 invånare ökar antalet målsägande med stigande ålder, och 65 år eller äldre är den grupp som pekas ut som offer i störst utsträckning ^[1]. För kvinnor 65+ var siffran 2 250 målsägande per 100 000 invånare 2025 - upp från 1 137 fem år tidigare ^[1]. För män i samma åldersgrupp steg den från 1 246 till 1 827 per 100 000 invånare ^[1].

Brå förklarar detta med att bedrägerier fungerar annorlunda än andra brott: de sker vid kontakt mellan personer, ofta över telefon eller nätet, och gärningspersonen väljer aktivt vem hen ska rikta sig mot ^[1]. Det gör äldre - som statistiskt oftare svarar i fast telefon, har större sparkapital och kan ha svårare att avslöja bluffkontot i realtid - till en attraktiv målgrupp.

Under samma bokstav i brottsbalken ryms allt från kortskimning till förfalskade fakturor. Men det är EN typ av bedrägeri som förklarar nästan hela uppgången bland äldre: bedrägeri genom social manipulation - det Brå beskriver som brott där gärningspersonen tar kontakt och utnyttjar en förtroenderelation för att förmå offret att göra något ^[1]. Hit räknas romansbedrägeri, investeringsbedrägeri och befogenhetsbedrägeri (till exempel någon som ringer och utger sig för att vara från banken eller polisen).

Antalet målsägande för social manipulation har ökat från 12 513 (2019) till 46 306 (2025) - en uppgång med 270 procent på sex år ^[1][3]. Efter en snabb uppgång 2019-2023 har kurvan planat ut de senaste två åren: från 43 960 (2023) via 44 654 (2024) till 46 306 (2025) ^[1][3].

Bland dem som är 65 år eller äldre är siffrorna ännu mer dramatiska: bland kvinnor 65+ gick antalet målsägande per 100 000 invånare från 356 till 1 393 mellan 2019 och 2025, och bland män 65+ från 249 till 822 ^[1]. Av den ökningen (kvinnor 65+ ökade totalt med 1 113 målsägande per 100 000 invånare 2019-2025) kommer nästan hela uppgången från just social manipulation - de andra bedrägerityperna har rört sig lite eller till och med minskat i denna åldersgrupp ^[1]. 65+ är också den åldersgrupp där social manipulation är mest utbrett, räknat mot befolkningens storlek ^[1].

Brå redovisar INTE antalet bedrägerimålsägande per LÄN och åldersgrupp - åldersfördelningen finns bara på riksnivå ^[1]. Den geografiska bilden vi kan visa är alltså anmälda bedrägerier totalt (alla åldrar) per kommun, från Brå:s statistikdatabas ^[4].

På riksnivå anmäldes 232 862 bedrägerier (9 kap. brottsbalken) 2025, motsvarande 2 198 per 100 000 invånare ^[5]. Nivån varierar kraftigt mellan kommuner, men skillnaderna säger inte alltid det man tror: en enstaka härva med hundratals fakturabedrägerier kan lyfta en liten kommuns siffror ett år, och en tredjedel av alla registrerade offer för kortbedrägeri utan fysiskt kort får flera anmälningar under året ^[1]. Kommunkartan är alltså en användbar överblick över var det anmäls mest - inte en direkt mätare på var just äldre luras.

En bättre proxy för hur mycket 65+ drabbas per län skulle vara målsägarstatistik korstabulerad med län. Den finns inte publicerad hos Brå - vi har flaggat det som en data-lucka som vore värdefull att fylla.

Det korta svaret: mycket sällan. Personuppklaringsprocenten för bedrägeri (9 kap. brottsbalken) - andelen handlagda brott där någon binds till brottet genom åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse - låg 2025 på 2,9 procent ^[2]. För tio år sedan (2016) var siffran 5,8 procent ^[2]. Uppklaringen har alltså mer än halverats ^[2]. Lagföringsprocenten - motsvarande andel bland de brott som faktiskt utreddes - var 11 procent 2025 ^[2]. Som jämförelse låg personuppklaringen för samtliga brott på 13 procent 2025 och lagföringen på 28 procent - bedrägeri ligger alltså långt under snittet på båda måtten ^[2].

Brå redovisar inte personuppklaring uppdelat på om målsägaren är 65+ eller inte. Däremot finns en särskild redovisning av brott där målsägaren markerats som "äldre eller funktionsnedsatt" - en registreringskategori som fångar särskilt utsatta målsägare och inte är identisk med 65+ ^[2]. Med den reservationen ser mönstret olika ut för olika bedrägerityper:

• Kortbedrägeri med fysiskt kort löses OFTARE när offret är markerat som äldre eller funktionsnedsatt: 20,4 procent personuppklaring 2025, jämfört med 6,7 procent för övriga ^[2]. Här finns fysiska spår, uttagsautomater med kameror och ofta kända köpplatser att jobba med.
• Annonsbedrägeri mot äldre eller funktionsnedsatt löses SÄLLAN: 1,8 procent 2025, mot 4,3 procent för övriga ^[2].
• Bedrägeri genom social manipulation - den brottstyp som driver ökningen bland 65+ - hade totalt 2,6 procents personuppklaring 2025 ^[2]. För underkategorierna befogenhetsbedrägeri mot äldre eller funktionsnedsatt var uppklaringen 1,0 procent ^[2], och för romansbedrägeri mot samma målgrupp 5,8 procent 2025 ^[2] - men båda med kraftiga svängningar mellan år, eftersom underlaget är litet och ett enstaka stort ärende kan flytta siffran flera procentenheter ^[2].

Brå har i rapporten Bedrägerier mot privatpersoner (2023) förklarat att den låga uppklaringen hänger ihop med att brotten ofta är gränsöverskridande, med pengar som förs vidare i flera led utomlands, och att en stor andel direktavskrivs utan förundersökning ^[6].

Ett par saker är värda att hålla i minnet när man läser siffrorna:

• Anmälda brott är inte samma som utsatta personer. En del av ökningen kan bero på att fler väljer att anmäla. Bankerna kräver i normalfallet polisanmälan för att ersätta drabbade vid bedrägeri - vilket ger ett systematiskt anmälningsincitament som knappast fanns i samma utsträckning för tio år sedan. Samtidigt är mörkertalet stort - särskilt bland äldre män som enligt Brå kan avstå från att anmäla av skam ^[6].
• "Bedrägeribrott" och "bedrägeri och annan oredlighet (9 kap.)" är inte samma tabell. Målsägarstatistiken (133 407 för 2025) räknar bedrägeribrott exkl. utpressning och några övriga 9 kap.-brott ^[1]. Den bredare tabellen "9 kap. totalt" - som ger 232 862 anmälda brott 2025 - används i personuppklaringsredovisningen ^[1][2][5].
• 65 år och äldre är en enda grupp i målsägarstatistiken - Brå bryter inte ner 65-74, 75-84 och 85+, vilket gör att bilden av de allra äldsta är osäker.
• Personuppklaring mäts mot handlagda brott, inte anmälda. Skillnaden är i praktiken liten för bedrägeri, eftersom alla anmälda brott handläggs - men det är en teknisk detalj att känna till ^[2].
• Kategorin "mot äldre eller funktionsnedsatt" i uppklaringsstatistiken är inte identisk med 65+. Det är Brå:s registreringskategori för särskilt utsatta målsägare, som ofta men inte alltid är äldre ^[2].
• Regional statistik per län + ålder saknas. Det är det största enskilda data-glappet i frågan. Vi har flaggat det så att Brå kan komplettera framöver.