Arbetslösheten 9,9 procent - bara Spanien och Finland värre i EU

I juni var 592 000 personer arbetslösa i Sverige, vilket motsvarar 9,9 procent av arbetskraften ^[1]. Det är en ökning med 33 000 personer på ett år, då arbetslöshetstalet i juni 2025 låg på 9,4 procent ^[1]. SCB:s säsongrensade och utjämnade trend, som filtrerar bort ferieeffekter och andra tillfälliga svängningar, ligger på 8,7 procent ^[1] - men båda måtten pekar tydligt uppåt.

Räknat som helår är läget lika illa. Under 2025 var arbetslösheten 8,8 procent i snitt, en ökning med 30 000 personer till 510 000 arbetslösa - det tredje året i rad med stigande arbetslöshet ^[3]. Ser man till hela tidsserien från millennieskiftet är dagens nivå tillbaka på samma platå som efter finanskrisen 2010 (8,8 procent) och pandemitoppen 2021 (8,9 procent) ^[6]. Aldrig sedan 90-talskrisen har årssnittet passerat 9 procent, men med juni månads siffra närmar sig Sverige nu den psykologiska gränsen från underkant ^[6].

Ställer man Sverige mot resten av EU blir bilden ännu tydligare. Eurostats jämförelse för 2025 visar att bara två länder hade högre arbetslöshet än Sveriges 8,8 procent: Spanien med 10,5 procent och Finland med 9,7 procent ^[2]. EU-snittet ligger på 6,0 procent, alltså närmare tre hela procentenheter under Sverige ^[2].

Särskilt påfallande är avståndet till grannländerna. Norge noterade 4,5 procent, Danmark 6,4 procent - och Tyskland så lågt som 3,8 procent ^[2]. Sverige har inte legat lika illa till relativt EU sedan strax efter finanskrisen. Under åren 2015-2019 låg svensk arbetslöshet ungefär i nivå med EU-snittet; sedan 2022 har gapet stadigt vidgats ^[7].

Mönstret bekräftas i den längre trenden mot grannländerna. Där Finland också har rört sig uppåt kraftigt de senaste två åren, ligger Danmark och Norge kvar på relativt låga nivåer.

Den grupp som väger tyngst i statistiken är de unga. Bland 15-24-åringar var arbetslösheten i juni 31,4 procent utan säsongsrensning - 280 000 personer - och 24,9 procent enligt trenden ^[1]. På årsbasis 2025 låg ungdomsarbetslösheten på 24,3 procent, en dryg dubblering av det totala talet ^[3].

Ungdomsgruppen förklarar en stor del av att Sverige sticker ut internationellt. Enligt SCB:s egen analys utgör ungdomar 34,5 procent av alla arbetslösa i Sverige, mot 18,8 procent i Sydeuropa ^[4]. Ännu tydligare är studenteffekten: heltidsstudenter som söker extrajobb räknas som arbetslösa i den EU-harmoniserade definitionen, och de utgör 24,8 procent av de svenska arbetslösa - jämfört med bara 4,3 procent i södra Europa ^[4]. Bakom en och samma procentsiffra döljer sig alltså mycket olika arbetsmarknader.

Den kanske viktigaste förklaringen till att Sverige sticker ut i EU-toppen syns först när man bryter ner aggregatet efter födelseland. Bland inrikes födda 16-64 år låg arbetslösheten 2025 på 6,1 procent - i praktiken samma nivå som EU-snittet på 6,0 procent ^[8]. Bland utrikes födda i samma åldersgrupp låg talet på 16,3 procent, nästan tre gånger så högt ^[8]. Det är den skillnaden - inte arbetsmarknaden som helhet - som drar upp den svenska snittsiffran.

Sverige har samtidigt en av EU:s största andelar utrikes födda i arbetsför ålder; omkring en femtedel av befolkningen är född utomlands ^[9]. Kombinationen av en stor grupp och ett stort gruppgap ger en mekanisk uppåtpress på aggregatet som mindre invandringsländer inte har. Konjunkturinstitutets senaste lönebildningsrapport visar att arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda 2023 låg på 16,6 procent i Sverige, mot 7,6 procent i Norge och 8,6 procent i Danmark - och 10,6 procent i EU-27 som helhet ^[10]. Skillnaden är särskilt stor för personer med kort utbildning och för dem som invandrat av asyl- och familjeskäl ^[10].

Paradoxalt nog är sysselsättningsgraden i denna grupp ofta lika hög eller högre i Sverige än i grannländerna - det är arbetskraftsdeltagandet som är ovanligt högt. Konjunkturinstitutet konstaterar att utrikes födda som kommer till Sverige "finner sysselsättning i samma utsträckning som i jämförbara länder", men att "en större andel som söker sig till arbetsmarknaden i Sverige" gör att fler räknas som arbetslösa i stället för som utanför arbetskraften ^[10]. En del av det som mäts som ett större svenskt arbetslöshetsproblem är alltså också en spegling av att färre står helt utanför.

SCB pekar själv på tre faktorer som förklarar varför Sverige sticker ut i EU-toppen. För det första har Sverige ett betydligt högre arbetskraftsdeltagande än snittet: sysselsättningsgraden bland 20-64-åringar var 81,8 procent under 2025 - näst högst i hela EU, mot ett snitt på 76,1 procent ^[5]. Fler i arbetskraften betyder mekaniskt att fler räknas som arbetslösa när jobben inte räcker till.

För det andra är åldersdefinitionen viktig. Om man tittar bara på kärnarbetsföra 20-64-åringar hamnar Sverige på sjunde plats bland EU-länderna, inte tredje sämst ^[4]. Skillnaden består alltså till stor del av unga studenter som räknas in i den bredare arbetslöshetssiffran. För det tredje syns skillnader i utbildningsnivå: arbetslösheten är avsevärt högre bland personer med kort utbildning, och den gruppen har vuxit snabbare i Sverige än i flera jämförelseländer ^[4].

Men definitionsfrågor räcker inte som förklaring för hela ökningen. Årssnittet har gått från 7,4 procent 2022 till 8,8 procent 2025 - en uppgång på 1,4 procentenheter på tre år, som inte kan förklaras bort med statistikmått ^[6]. Sedan konjunkturvändningen 2022 har den svenska arbetsmarknaden bromsat in tydligt tidigare och djupare än de flesta av EU-länderna ^[7].