Arbetslösheten steg från 6,5 till 8,0 procent på tre år - unga och långtidsarbetslösa lyfte mest

Sverige har två officiella siffror på arbetslösheten och de mäter olika saker. SCB frågar ett urval av befolkningen om de har jobbat den senaste veckan eller sökt arbete - en internationellt jämförbar mätning som täcker alla 15-74 år ^[1]. Arbetsförmedlingen räknar bara dem som faktiskt är inskrivna hos myndigheten, öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd ^[3]. Därför är AF:s siffra strukturellt lägre i antal, men båda pekar åt samma håll: uppåt sedan sommaren 2023 ^[1][3]. Perioden startar 2022 av ett annat skäl också - SCB gjorde om sin arbetskraftsundersökning i januari 2021 och äldre siffror är inte direkt jämförbara med de nya ^[1].

I juli 2022 var 373 900 personer arbetslösa enligt SCB ^[1]. I juli 2025 hade den siffran vuxit till 474 100 - en ökning med drygt 100 000 personer på tre år ^[1]. Arbetsförmedlingens inskrivna gick från 339 782 till 373 311 under samma period, en mindre men lika tydlig uppgång ^[3]. Att Arbetsförmedlingen ligger lägre i antal beror på att många som söker jobb aldrig skriver in sig hos myndigheten - särskilt unga och studenter.

Själva riktningen är inte alldeles rätlinjig. Både SCB:s och Arbetsförmedlingens siffror föll faktiskt något mellan juli 2022 och juli 2023 - då landade AKU-arbetslösheten på 6,2 procent ^[1]. Sedan vände det. Räknar man i stället på helåret klättrade arbetslösheten från 7,5 procent 2022 till 8,8 procent 2025 - den högsta årsnivån sedan 2021 ^[2]. Att helårssiffran (8,8 procent) är högre än juli-siffran (8,0 procent) beror på att sommarmånaden är säsongsmässigt lugnare - de faktiska arbetslösa i juli är färre än snittet för resten av året ^[2][1].

Uppgången från sommaren 2023 sammanfaller med Sveriges lågkonjunktur ^[4]. Kronans försvagning drev upp inflationen, Riksbanken höjde räntan i snabb takt och hushållens konsumtion föll. Konjunkturinstitutet konstaterade i september 2025 att "hela uppgången i arbetslösheten i den nuvarande lågkonjunkturen är konjunkturell" ^[4] - alltså beror den på hur ekonomin går just nu, inte på att arbetsmarknaden fungerar sämre i grunden. KI menar rentav att den underliggande jämviktsarbetslösheten sjunkit något sedan 2022, tack vare bland annat att invandringen minskat ^[4]. Bygg och handelsnära tjänster drabbades hårdast.

Både helårs- och månadssiffror bekräftar mönstret. Ser man till hela året steg AKU-arbetslösheten från 7,5 procent 2022 till 8,8 procent 2025, en ökning på 1,3 procentenheter ^[2]. Juli-siffrorna för samma period visar en något större rörelse - 1,5 procentenheter - eftersom sommarmånaden är extra känslig för när unga tar sommarjobb eller söker det ^[1].

Inskrivna hos Arbetsförmedlingen följer samma kurva. Räknat på årsgenomsnittet gick totalen från 342 356 personer (2022) via botten 333 501 (2023) till 366 871 personer 2025 ^[5]. Öppet arbetslösa - alltså inskrivna utan program - ökade snabbare än totalen räknat på årsgenomsnitt, från 160 051 (2022) till 199 202 (2025) ^[5]. Just i juli 2025 var 209 164 personer öppet arbetslösa och 164 147 i program med aktivitetsstöd ^[3]. Att programmen inte växer speglar att fler skrivits in på senare tid utan att än ha hunnit hamna i en insats.

Bland de 15-24-åringar som deltar i arbetskraften gick arbetslösheten från 13,2 procent (108 600 personer) i juli 2022 till 17,3 procent (143 300) i juli 2025 ^[6]. På årsbasis lyftes ungdomsarbetslösheten från 21,7 procent 2022 till 24,3 procent både 2024 och 2025 ^[7]. Toppen kom hösten 2024: i juli det året var 17,7 procent av alla 15-24-åringar i arbetskraften arbetslösa - fler än i juli 2025 ^[6].

Siffrorna är svåra att jämföra rakt av med andra länders. SCB:s definition räknar alla heltidsstuderande som söker jobb - typiskt sommarjobb eller extrajobb bredvid studierna - som arbetslösa. Riksbanken skriver i sin penningpolitiska rapport från mars 2026 att "i genomsnitt är drygt en tredjedel av de arbetslösa i AKU heltidsstuderande som sökt och kunnat ta arbete" ^[8]. Bland de yngsta är andelen ännu högre.

Arbetsförmedlingens siffra fångar bara dem som faktiskt är inskrivna - därför är den mycket lägre. I juli 2025 var 42 982 ungdomar 18-24 år inskrivna som arbetslösa, motsvarande 8,0 procent av arbetskraften i den åldern ^[9]. Det är fler än de 38 911 som var inskrivna i juli 2022, men skillnaden är blygsam ^[9]. Ungdomars konjunkturkänslighet gör att de ändå drabbas snabbare än andra: Arbetsförmedlingen noterade i sina regionala utsikter hösten 2024 att antalet inskrivna unga då ökade omkring 14 procent på ett år, mot 9 procent för alla åldrar ^[10]. "Unga generellt sett har en svagare förankring på arbetsmarknaden, delvis till följd av en högre grad av visstidsanställningar och kortare erfarenhet", skriver myndigheten ^[10].

Bland utrikes födda 15-74 år var 15,6 procent arbetslösa i juli 2025 - exakt samma andel som i juli 2022 ^[11]. Antalet arbetslösa i gruppen har ändå vuxit från 226 400 till 234 300 personer ^[11]. Nästan hela den ökningen förklaras av demografi: gruppen utrikes födda i arbetskraften har vuxit med ungefär 50 000 personer på tre år, så att andelen arbetslösa kan vara oförändrad samtidigt som antalet stiger ^[11]. Däremellan låg en tydlig svacka: i juli 2023 föll siffran till 12,9 procent (198 000 personer) innan den kröp uppåt igen ^[11].

Helårssiffrorna berättar samma sak i lugnare toner. Arbetslösheten bland utrikes födda gick från 16,1 procent 2022 till 16,4 procent 2025 - en ökning på 0,3 procentenheter ^[12]. Bland inrikes födda gick den samtidigt från 4,7 procent till 6,2 procent, alltså 1,5 procentenheter upp ^[13]. Gapet mellan grupperna har alltså krympt något under lågkonjunkturen, inte för att utrikes födda har det bättre utan för att arbetslösheten stigit snabbare bland inrikes födda.

Riksbanken lyfter en förklaring till att skillnaden inte vidgats mer: hur länge man varit i Sverige spelar stor roll. Ju längre en person har bott i landet, desto högre sysselsättningsgrad. När invandringen minskat sedan omkring 2020 har den genomsnittliga tiden i Sverige bland utrikes födda vuxit, vilket dragit ner deras arbetslöshet något ^[8]. Samtidigt är utrikes födda kraftigt överrepresenterade bland dem som varit utan jobb länge. Konjunkturinstitutet konstaterade i sin Lönebildningsrapport 2024 att ungefär 73 procent av alla långtidsarbetslösa i Sverige 2023 var utrikes födda, varav omkring 93 procent kom från länder utanför EU ^[14].

Långtidsarbetslöshet mäts på två sätt beroende på källa. SCB räknar dem som varit arbetslösa i minst 27 veckor - alltså ungefär ett halvår ^[15]. Arbetsförmedlingen räknar dem som varit inskrivna i minst 12 sammanhängande månader ^[16].

SCB:s siffra föll från 135 500 personer i juli 2022 till 118 600 sommaren 2023, för att sedan stiga till 167 100 i juli 2025 - en ökning med drygt 30 000 jämfört med utgångsläget ^[15]. Andelen av alla arbetslösa som varit utan jobb i över ett halvår ligger stabilt runt 35 procent under hela perioden ^[15].

Arbetsförmedlingens mått rör sig på liknande sätt. I juli 2022 var 159 034 personer långtidsarbetslösa enligt AF:s definition ^[16]. Sommaren 2023 hade den siffran fallit till 137 070 - då upplöstes många långa arbetslöshetsperioder från pandemin och de tidiga inflationsåren ^[16]. Sedan har trenden vänt. I juli 2025 räknade Arbetsförmedlingen 153 242 långtidsarbetslösa, upp med drygt 16 000 på två år ^[16].

Arbetsförmedlingen menar att gruppen till stor del består av människor med "svag konkurrensförmåga" - saknar gymnasieutbildning, är födda utanför Europa, äldre än 55 år eller har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan ^[10]. "Antalet inskrivna långtidsarbetslösa har varit ihållande högt sedan 2010 trots perioder av starkare konjunktur och stor efterfrågan på arbetskraft", skriver myndigheten i höstens arbetsmarknadsutsikter 2025 ^[10]. Bland dem som varit utan arbete i mer än två år bedöms nio av tio ha svag konkurrensförmåga, vilket enligt AF gör att långtidsarbetslösheten riskerar att bita sig fast på en högre nivå även när konjunkturen vänder ^[10].

Sommaren 2025 är sannolikt inte toppen ^[17][18]. Arbetsförmedlingens senaste prognos från våren 2026 tror att AKU-arbetslösheten sjunker till 8,5 procent 2026 och 8,0 procent 2027 ^[17]. Antalet inskrivna väntas gå ner från 367 000 (utfall 2025) via 349 000 nästa år till 328 000 år 2027 ^[17]. Konjunkturinstitutet bedömer i sin marsrapport att "lågkonjunkturen på arbetsmarknaden i stort sett kan sägas vara över i slutet av 2027" ^[18].

Tre saker är värda att hålla i minnet när siffrorna diskuteras. För det första: SCB:s arbetslöshetssiffra är hög i internationella jämförelser delvis för att den räknar med studenter som söker jobb - något Riksbanken påpekar återkommande ^[8]. För det andra: gapet mellan SCB:s AKU och Arbetsförmedlingens register har växt under 2025, sannolikt en effekt av att SCB gjorde om undersökningen 2021, och att en betydande grupp arbetslösa aldrig skriver in sig hos AF ^[1][3]. För det tredje: en konjunkturuppgång hjälper unga och nyligen arbetslösa först - inte dem som redan är långtidsarbetslösa. Just den grupp som växt mest i antal sedan 2023 är också den som väntas ha svårast att lämna arbetslösheten även när ekonomin vänder ^[10][16].