Asylsökande 2025: lägst på 40 år - en tredubbling når knappt 2018 års nivå

Under 2025 registrerades 6 737 asylsökande i Sverige ^[1] - lägre än under något år sedan mitten av 1980-talet ^[4]. Det är en minskning med 96 procent jämfört med rekordåret 2015, när 162 877 personer sökte asyl ^[1].

Asylsökande är de personer som formellt ansöker om skydd under asylrätten. Ukrainare som kom till Sverige 2022 och framåt skyddas under EU:s massflyktsdirektiv och ingår inte i denna statistik - de regleras via ett separat rättsligt spår ^[5]. Storleken på det parallella flödet är värt att sätta siffror på: 2022 registrerades 52 319 ansökningar om tillfälligt skydd från ukrainska medborgare - tre gånger fler än de reguljära asylsökandena samma år ^[5]. Under 2025 beviljades 9 300 tillfälliga skyddstillstånd för ukrainska medborgare ^[6], vilket innebär att det sammanlagda antalet skyddssökande i Sverige 2025 uppgick till runt 16 000 - fortfarande historiskt lågt, men ungefär dubbelt det som det reguljära asylspåret redovisar.

Nedgången i siffror: 21 958 asylsökande år 2019, 12 991 år 2020 och 9 645 år 2024 ^[1]. Bakom fallet finns en kombination av striktare nationell lagstiftning, EU:s harmoniserade gränspolitik och minskade flyktingströmmar globalt. I EU-perspektiv understiger Sverige tydligt genomsnittet: med 6 737 asylsökande och en befolkning på ungefär 10,9 miljoner landade Sverige 2025 på runt 620 asylsökande per miljon invånare - klart under EU-genomsnittet på drygt 2 000 per miljon under 2024 ^[7][1].

Om antalet asylsökande tredubblades från 2025 års nivå skulle det motsvara ungefär 20 200 personer per år ^[1]. Det placerar sig nära 2018, då Sverige tog emot 21 502 asylsökande ^[1] - och lägre än 2009 (24 194), 2011 (29 648) och 2013 (54 259) ^[1].

Genomsnittssiffran för 2010-2019, exklusive flyktingtoppen 2015, låg på drygt 37 700 asylsökande per år ^[1]. En tredubbling från 2025 vore alltså 46 procent under det genomsnittet ^[1].

Det historiska perspektivet är tydligt: varje enskilt år under perioden 2012-2014 tog Sverige emot fler asylsökande än vad en tredubbling från 2025 års nivå skulle ge ^[1].

Sverige producerade totalt 169,3 terawattimmar (TWh) el under 2024 ^[2]. Kärnkraften stod för 48,7 TWh - 28,8 procent av den totala elproduktionen - fördelat på reaktorer i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn ^[2]. Vattenkraften bidrog med 64,3 TWh (38 procent) och vindkraften med 40,4 TWh (24 procent) ^[2].

De befintliga reaktorerna, byggda under 1970- och 1980-talen, har begränsad återstående driftstid ^[2]. Frågan om ny kärnkraft handlar om hur Sverige ska ersätta den drygt en fjärdedel av elproduktionen som reaktorerna i dag levererar ^[2].

I drivmedelsdebatten har siffran +2,20 kronor per liter bensin lyfts fram ^[3]. En bil som kör 1 500 mil om året med en förbrukning på 0,75 liter per mil skulle betala drygt 2 500 kronor mer per år i drivmedelskostnader ^[3].