VerifieradOmgranskning omgång 3. Föregående rapport (omgång 2) konstaterade 'pass' för samtliga påståenden. Revisionen bestod av ett enda tillägg: citationsmarkören [1] lades till meningen om SD:s trendmönster ('steg de tre första valen … men i valet 2022 vände den nedåt'). Källan [1] - SCB TAB3531 Valda i riksdagsval efter parti och kön - är korrekt för detta påstående, vilket bekräftades i föregående granskning. Inga nya siffror, inga ändrade värden. Samtliga 30 claims kvarstår som verified.
Av SD:s 11 nya riksdagsplatser gick tio till män - andelen kvinnor lägst av åtta partier
I valet 2022 ökade Sverigedemokraterna sin riksdagsgrupp med elva ledamöter. Av tillskotten gick tio till män och ett till en kvinna - och partiets andel kvinnliga riksdagsledamöter föll från 29 till 26 procent. Det är lägst av alla åtta riksdagspartier, sex procentenheter under näst lägst.

Riksdagen 2022: lägst av åtta partier
Av riksdagens 349 ledamöter är 161 kvinnor - 46 procent [1]. Men bakom det övergripande snittet döljer sig stora skillnader mellan partierna.
Vänsterpartiet toppar: 17 av 24 ledamöter är kvinnor, 71 procent [1]. Tätt efter följer Miljöpartiet med 67 procent och Liberalerna med 56 [1]. Centerpartiet och Socialdemokraterna ligger nära hälften - 54 respektive 50 procent [1]. Moderaterna har 47 procent [1].
Kristdemokraterna hamnar på 32 procent [1]. Längst ned av de åtta riksdagspartierna ligger Sverigedemokraterna: 19 av 73 ledamöter är kvinnor, 26 procent [1]. Skillnaden mot KD är sex procentenheter.
Partierna bestämmer själva vilka som ställs upp och i vilken ordning på valsedeln.
Laddar diagram...
Andelen vände nedåt när partiet växte
Sverigedemokraternas andel kvinnliga riksdagsledamöter steg de tre första valen partiet satt i riksdagen - men i valet 2022 vände den nedåt [1].
När partiet tog sig in i riksdagen 2010 hade det 20 mandat, varav tre - 15 procent - var kvinnor [1]. I valet 2014 steg andelen till 22 procent och 2018 till 29 procent - partiets hittills högsta nivå [1].
I valet 2022 fick SD 73 mandat, elva fler än 2018 [1]. Men av de elva tillskotten gick tio till män och ett till en kvinna [1]. Andelen kvinnor föll tillbaka till 26 procent, trots att partiet nådde sin starkaste riksdagsrepresentation hittills [1]. Riksdagens totala andel kvinnliga ledamöter låg 2022 på 46 procent - tjugo procentenheter över SD:s nivå [1].
Bakom siffran finns ett mönster som börjar redan i nomineringen. I riksdagsvalet 2022 ställde SD upp 120 kvinnor av 376 kandidater - 32 procent - det lägsta bland de åtta riksdagspartierna och tolv procentenheter under genomsnittet på 44 procent [3]. Bland de invalda krympte andelen ytterligare, från 32 till 26 procent [3]. Det tyder på att SD:s kvinnliga kandidater i snitt placerades lägre på listorna än de manliga.
Mönstret är omvänt hos de partier som sätter upp listor där kandidaterna omväxlande är kvinna och man. Hos dem är andelen invalda kvinnor högre än andelen nominerade - inte lägre. Hos Vänsterpartiet steg andelen från 53 procent nominerade till 71 procent invalda, och hos Miljöpartiet från 51 till 67 procent [3].
Laddar diagram...
Könsgapet speglas bland väljarna
Skillnaden i könsfördelning inom riksdagsgruppen speglas också i väljarstödet.
Enligt SCB:s partisympatiundersökning i maj 2026 uppger 24,6 procent av männen och 12,2 procent av kvinnorna att de sympatiserar med SD [2]. Det är ett gap på 12,4 procentenheter [2].
Undersökningen startade hösten 2010 och då var gapet knappt fyra procentenheter [2]. Det steg successivt och nådde sin historiska topp i november 2015 - drygt 14 procentenheter [2]. Sedan sjönk det något kring 2022 och har därefter stigit igen: i maj 2026 låg det åter runt tolv procentenheter [2].
Könsgapet finns alltså på båda håll - bland dem som valts in i riksdagen och bland dem som väljer att stödja partiet.
Laddar diagram...