Beviljade medborgarskap föll 41 % på ett år - och nu startar samhällsprovet

Antalet svenska medborgarskap har halverats på tre år. Toppen kom 2022, då 92 225 personer blev svenska medborgare enligt SCB ^[2]. Redan 2023 föll siffran till 67 789, och 2024 stannade den på 62 989 ^[2]. Under 2025 fattade Migrationsverket beslut om 38 800 nya medborgarskap - en minskning med 41 procent på bara ett år, och det lägsta antalet på 14 år ^[1].

Lyftet under 2020-2022 berodde till stor del på att Migrationsverket då arbetade av den kö som byggdes upp efter flyktingmottagandet 2015-2016 ^[2]. Det som gör de senaste två årens ras ovanligt är att både ansökningar och beslut faller samtidigt. Antalet nya ansökningar sjönk från 58 400 år 2023 till 41 000 år 2025 - en nedgång med 30 procent ^[1]. Ändå växer kön, för besluten faller ännu snabbare.

Migrationsverket förklarar själva nedgången med att myndigheten "infört åtgärder för att stärka säkerheten i handläggningen". I praktiken innebär det att fler ärenden går igenom längre kontroller innan beslut, och därför fattas färre beslut per månad ^[1].

Bakgrunden är en granskning som Riksrevisionen publicerade i mars 2025 ^[8]. Slutsatsen var att myndighetens hantering "inte är effektiv", och att den sökande i nästan en tredjedel av de beviljade medborgarskapen inte kunde styrka sin identitet med en giltig id-handling utan i stället fick dispens från kravet ^[8].

Effekten syns i kön. I oktober 2025 hade Migrationsverkets etiska råd 86 000 öppna medborgarskapsärenden på bordet, och den genomsnittliga kötiden var drygt 600 dagar - runt två år ^[3]. Den som väntat längst hade ansökt redan i december 2019 ^[3]. Enligt Migrationsverkets egen prognos har antalet öppna ärenden fortsatt att växa under 2026 och överstiger nu 100 000 ^[4].

För den enskilda blir det märkbart. Den som ansöker i dag och hamnar i utredningsspåret får vänta drygt 1 000 dagar - nästan tre år - innan besked ^[3].

Den 6 juni 2026 trädde helt nya medborgarskapsregler i kraft ^[5]. Huvudregeln för hur länge man ska ha bott i Sverige höjdes från fem till åtta år ^[9]. Det tillkom också krav på hederligt levnadssätt, egen försörjning och obligatoriska prov i både språk och samhällskunskap ^[9].

Lagen fick inga övergångsbestämmelser. Migrationsverket är tydligt med att myndigheten kommer att pröva "alla ansökningar om svenskt medborgarskap enligt de nya reglerna efter den 6 juni 2026" - även den som lämnade in sin ansökan flera år tidigare ^[9]. I praktiken betyder det att de över 100 000 personer som köar ansökte enligt en lag som inte längre gäller, och nu prövas mot åtta års hemvist, försörjningskrav och samhällsprov ^[4][9].

Det första samhällsprovet genomfördes den 15 augusti 2026 ^[6][7]. Provet har cirka 60 flervalsfrågor om Sveriges historia, geografi, lag och rätt, demokrati och traditioner ^[6]. Det byggs av Göteborgs universitet på uppdrag av Universitets- och högskolerådet, och studiematerialet "Sverige i fokus" är fritt att läsa på förhand ^[6].

Bland dem som ändå tog sig igenom 2025 var Syrien det vanligaste tidigare medborgarskapet med 4 439 personer, följt av Afghanistan (3 572), Eritrea (2 286), Indien (1 962) och Polen (1 659) ^[1].