Elpriset i södra Sverige nästan dubblades i somras - dyraste juni-juli sedan krisen 2022

Sommaren började mildare än vanligt i norr och plånboksvarm i söder. I södra Sverige, elområde SE4 där bland annat Malmö och Skåne ligger, kostade en kilowattimme el i genomsnitt 104 öre i juni ^[1]. Ett år tidigare, i juni 2025, låg samma pris på 41 öre ^[2]. Juli-priset i SE4 blev 86 öre, mot 46 öre i juli 2025 ^[1][2].

Motsvarande månadspriser i SE3 (Stockholmsområdet) var 78 öre i juni och 54 öre i juli, jämfört med 23 och 37 öre samma månader 2025 ^[1][2]. Också i norra Sverige steg priset kraftigt i juni, men från en extremt låg botten - i SE1 kostade en kilowattimme i genomsnitt 3 öre i juni 2025, mot 45 öre i juni 2026 ^[1][2]. I öre räknat är norrpriserna fortsatt låga; ökningen kommer av att fjolåret var ovanligt billigt.

Att lägga ihop juni och juli 2026 ger ett snitt på 95 öre per kWh i SE4 - högre än något helt sommarsnitt sedan krisåret 2022 och klart över sommaren 2023 som var den dyraste hittills efter krisen ^[1][2][4][5]. Priserna som redovisas här är rena spotpriser, före moms, elhandlares påslag, elnätsavgifter och skatter, som tillsammans ungefär tredubblar det belopp en slutkund faktiskt betalar för elen.

Det som skiljer 2026 från tidigare kriser är att avdämpningen i hushållens elavtal är i stort sett borta ^[9]. I juni 2026 hade bara 2,6 procent av kunderna i SE4 ett fastprisavtal - mot 17,6 procent i juni 2022 ^[9]. Nästan sju av tio (68,8 procent) hade i stället rörligt månadspris, och ytterligare 14,0 procent hade timprisavtal där priset ändras varje timme ^[9]. Timprisavtalen var en avtalsform som knappt fanns för fyra år sedan.

Elhandlarens påslag och elnätsavgiften ligger fast, så en fördubbling av spotpriset syns nästan i sin helhet i den rörliga delen av räkningen för de fyra av fem SE4-kunder som har ett rörligt eller timbaserat avtal ^[9]. De fasta avtal som förr kunde hålla räkningen lugn genom en sommar som denna finns nästan inte kvar. När södra Sverige nu talar om att elpriset dubblats är det alltså inte en abstrakt marknadsnotering - det är räkningen som kommer i brevlådan.

Enligt Mölndal Energis marknadsanalytiker låg svensk kärnkraft på cirka 40 procent av kapaciteten i juni och nordisk kärnkraft totalt på 53 procent ^[3]. Två saker drev det: planerad revision av flera reaktorer på samma gång, och ett par oplanerade stopp. Ringhals 3, som normalt hade kommit tillbaka i drift i slutet av juli, fick sin revision förlängd ända till 31 oktober ^[6]. Oskarshamn 3 låg efter sitt tidsschema för årlig service ^[3].

Samtidigt blåste det mindre än normalt, så vindkraften bidrog med mindre el än väntat ^[3]. Vattenkraften fick ta upp mer av lasten, men de nordiska magasinen har ett underskott mot det normala som ännu inte fyllts ut trots kortare perioder med mycket nederbörd i både Sverige och Norge. När flera av dessa faktorer sammanföll fick södra Sverige - där utbudet är mest beroende av kärnkraft och importerad kraft från kontinenten - de kraftigaste prisspikarna.

Att så här få störningar räcker för att lyfta priset så mycket har en strukturell förklaring. När reaktorerna Ringhals 1 och 2 stängdes 2019 och 2020 försvann 1 785 megawatt stabil kärnkraft från södra Sverige ^[10]. I en modellstudie räknade branschorganet Energiforsk att spotpriserna i SE3 och SE4 under prischocken hösten 2021 hade blivit 30-45 procent lägre om de två reaktorerna fortfarande varit i drift ^[10]. Sedan dess är södra Sverige mer beroende av importerad kraft, väder och driften i de reaktorer som är kvar - så en handfull revisioner räcker för att flytta priset kraftigt.

Det är en påminnelse om något som är lätt att glömma: hushållens elräkning i södra Sverige styrs inte bara av vad som händer på Öresundsön, utan av vad ett tiotal reaktorer och vindsnurror gör den aktuella veckan.

Elpriset märks i den officiella inflationsstatistiken via KPI-gruppen "Bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen". Den gruppens årsförändring vände från -4,1 procent i juni 2025 till +4,0 procent i juni 2026 - den kraftigaste vändningen i den serien sedan energikrisen började släppa taget 2023 ^[7]. Enkelt uttryckt: den utveckling som gjorde att svenskarnas elräkning krympte året innan var borta i somras.

Men augusti har vänt lika snabbt. De första tio dagarna av augusti låg spotpriset i SE4 i snitt på cirka 30 öre per kilowattimme, i SE3 på 24 öre och i norra Sverige på 14-16 öre ^[8]. Anledningen är att Oskarshamn 3 kommit tillbaka i drift, det har blåst mer och temperaturen har fallit ^[3]. Så länge kärnkraften och vindarna håller uppe bör resten av sommaren se ut mer så, enligt analytikerna ^[3].

Sommaren 2026 var dyr - men den kommer inte i närheten av krisåret 2022 ^[1]. Då toppade månadspriset i SE4 på 305 öre per kilowattimme i augusti, drivet av det ryska stoppet av gasleveranser till Europa och en usel hydrologisk balans i Norden ^[1]. Nuvarande nivå på 86-104 öre är alltså under en tredjedel av det värsta tillslaget, men fortfarande dubbelt så högt som 2024 och 2025 för samma månader ^[1][2][4].

Det som gör 2026 särskilt lärorikt är att chocken inte kom från gaskrig eller extrem torka utan från något så vardagligt som att för många reaktorer råkade ha revision samtidigt när vinden dessutom mojnade ^[3]. Södra Sveriges elpris ligger, med andra ord, fortfarande så nära kanten att en handfull normala driftbeslut kan lyfta det med hundra procent på ett par månader.