En femtedel av bilarna står för hälften av Stockholms p-böter - och nästan alla lappas i innerstan

Två koncentrationsmått för 2025 har lyfts fram politiskt, av trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) i samband med förslaget om en så kallad Jan Emanuel-skatt ^[1]. Strömgren anger stadens eget datamaterial som källa - något separat pressmeddelande med samma siffror från Trafikkontoret i eget namn har inte publicerats ^[1][3]:

• Den femtedel (20 procent) av bilarna som fick flest anmärkningar fick i snitt fyra var och stod tillsammans för hälften av alla utfärdade böter i staden ^[1].
• De 500 bilar som felparkerade allra mest fick i snitt nästan 25 anmärkningar var under året, det vill säga cirka en anmärkning varannan vecka och bil ^[1][3].

Om de topp 500 verkligen fick 25 anmärkningar var motsvarar det ungefär 12 500 anmärkningar - cirka 3 procent om vi jämför mot Transportstyrelsens totala 375 773 för året, cirka 5 procent om vi jämför mot Trafikkontorets egen årsstatistik på gatumark (241 118 för 2024, någon slutlig siffra för 2025 har staden ännu inte publicerat) ^[1][2][4]. Med andra ord: en försvinnande liten grupp bilar - några hundra av grovt räknat ett par hundratusen som får böter under året - står för en oproportionerlig del av volymen.

Mönstret bekräftas av registreringsanalyser på riksnivå. När antalet böter ställs mot antalet bilar av varje märke sticker Land Rover ut med 125 anmärkningar per 100 bilar mellan januari 2022 och juni 2024, följt av Mini (90) och Citroën (77) - Volvo har flest böter i absoluta tal men bara 39 per 100 bilar ^[5]. Vilka bilmärken som lappas oftast är alltså inte samma sak som vilka som lappas mest per fordon.

Den exakta andelen anmärkningar som går till den enskilda procent bilar som får flest böter publiceras inte av Stockholms stad. Trafikkontoret sitter på den underliggande registerdatan - varje anmärkning kopplas till ett registreringsnummer - men släpper bara sammanfattande mått som femtedelen ovan och topp 500-siffran ^[1]. Transportstyrelsen, som administrerar betalningarna, redovisar antal och belopp per kommun men inte hur böterna sprider sig över enskilda fordon ^[2].

Det närmaste svaret som går att räkna fram från publicerad statistik är alltså:

• Topp 500 bilar (i storleksordningen två promille av alla lappade fordon under året) fångar 3-5 procent av alla anmärkningar ^[1][2].
• Topp 20 procent bilar fångar 50 procent ^[1].

Däremellan - runt "topp 1 procent" - saknas offentligt underlag ^[1][2]. Kurvan är alltså kraftigt sned: en liten grupp återkommande felparkerare drar upp den totala volymen mycket, samtidigt som en majoritet av bilarna som lappas bara får någon enstaka anmärkning under året. Genomsnittet på 25 anmärkningar för topp 500 döljer sannolikt också stor variation - några få bilar kan mycket väl ha fått betydligt fler ^[1].

På tio år har antalet parkeringsanmärkningar i Stockholm rasat. 2014 delade Trafikkontoret ut 427 420 anmärkningar; 2024 var siffran 241 118 - en minskning med 44 procent ^[4]. Nivån i Transportstyrelsens sammanställning ligger högre - 375 773 för 2025 ^[2] - men de två serierna är inte direkt jämförbara. Trafikkontorets siffror avser stadens egen övervakning på kommunal gatumark, medan Transportstyrelsens administration fångar hela flödet av parkeringsanmärkningar i kommunen. Slutsatsen är att trenden nedåt i Trafikkontorets siffror är genuin och robust, men att den totala volymen är högre än 241 118 om alla utfärdare räknas in ^[2][4].

Bakom nedgången ligger enligt Trafikkontoret själva ett tydligt skifte i bilisternas beteende. Andelen som parkerar korrekt i innerstan har ökat från nästan 83 procent 2014 till 94 procent 2024, enligt Trafikkontorets löpande mätningar ^[4]. "Vi tror att det främst beror på att fler betalar parkeringsavgift", förklarar Josefine Mittermaier, enhetschef vid Trafikkontoret, i tidningen Mitt i - digitala betalsätt lyfts fram som den viktigaste enskilda faktorn, vid sidan av höjda felparkeringsavgifter 2017 och 2019 ^[4].

Någon officiell tidsserie för koncentrationen - hur stor andel av bötesvolymen den mest bötesbelagda femtedelen bilar tog för sig 2015 jämfört med 2025 - finns inte offentligt ^[4]. Men riktningen är intuitiv: när övervakningen är minst lika intensiv som förut (Trafikkontoret "köper lika många timmar av entreprenörerna som tidigare", enligt Mittermaier) och färre parkerar fel, är det inte de tillfälliga felparkerarna som blivit lappade i mindre utsträckning - det är just de återkommande som återstår när fler följer reglerna ^[4]. Koncentrationen har alltså med all sannolikhet ökat över tioårsperioden, även om vi inte har en exakt siffra att sätta på den.

Geografin är dramatiskt ojämn. Trafikkontorets sammanställning över 2025 visar att samtliga tio hårdast lappade gator i Stockholm ligger i staden innanför tullarna - de flesta på Östermalm ^[6].

Valhallavägen behåller ohotat förstaplatsen med 5 393 anmärkningar 2025, före Karlavägen (3 804), Riddargatan (3 733), Hammarby Allé (2 983), Rådmansgatan (2 961) och Sibyllegatan (2 916) ^[6]. Även Hammarby Allé på plats fyra ligger inom Stockholms officiella innerstadsdistrikt - Södra Hammarbyhamnen räknas till Södermalms stadsdelsområde - men skiljer sig från de övriga genom att vara en nyare stadsdel öster om Skanstull ^[6].

Strukturen bakom är ingen slump. Boendeparkering, med sina lägre avgifter och ett tryck på tillstånd som ofta överstiger antalet gatuplatser, tillämpas i 16 stadsdelar med cirka 70 000 aktiva tillstånd - av dessa hör cirka 47 000-48 000 hemma i innerstan ^[7]. På innerstadens gator sker också de tätaste service- och renhållningsstoppen som utlöser många anmärkningar för boende med giltiga tillstånd, och det är där p-vakternas linjer är tätast. Stockholms stad delar in sin övervakning i fyra geografiska områden - det västra området (Kungsholmen, Vasastaden, Hagastaden, Essingeöarna och västra ytterstan) tog vid via ett nytt avtal med Avarn Security från 1 oktober 2024 ^[7].

Någon offentlig fördelning av samtliga anmärkningar på "innerstad" respektive "ytterstad" i absoluta tal publiceras inte - och gatulistan säger heller ingenting per parkeringsplats eller per fordon som rör sig i området, bara om absolut volym. Men Trafikkontorets egna mätningar av parkeringsefterlevnad visar att skillnaden mellan innerstan och tio år tillbaka är stor och stabil: felparkeringsandelen har fallit från 17 till 6 procent i innerstan under samma tioårsperiod, medan gatorna med de i särklass högsta bötesvolymerna alltjämt ligger inom tullarna ^[4][6].

Att en liten grupp fordon står för en stor del av bötesvolymen har blivit ett politiskt argument. Miljöpartiet vill införa en så kallad Jan Emanuel-skatt: samma avgift som idag för de första två anmärkningarna på ett år, sedan progressivt höjda avgifter från och med den tredje för samma fordon - för att bita mer på notoriska felparkerare som idag anser att böterna "är prisvärda" ^[1][8].

Parallellt trappas övervakningen upp med teknik. Sommaren 2026 började staden provköra kamerabilar med ANPR - automatisk registreringsskyltsläsning - som kan skanna 4 000-5 000 bilar i timmen och per automatik jämföra registreringsnummer mot betalda parkeringar ^[8]. Bilarna testas först i västra och sydvästra Stockholm under ett och ett halvt år, och gör det mekaniskt möjligt att fånga upp återkommande felparkerare på ett sätt som den manuella övervakningen inte klarade ^[8]. Om syftet slår igenom borde både bötesvolymen totalt sett och koncentrationen mot återfallande syndare påverkas i motsatta riktningar - fler tas, men de som tas kommer i högre grad vara samma bilar som återkommer.

Sammantaget: koncentrationen är påtaglig - en femtedel av bilarna tar hälften av böterna ^[1] - men den exakta procent bilar som slukar mest är inte offentligt redovisad. Vad man däremot vet är att skevheten sitter både i vem som lappas och var: samma få hundra bilar återkommer år efter år, och samma innerstadsgator toppar listan med ohotad marginal ^[1][6].