Färre förtidsröstningslokaler - men fler väljare än någonsin röstar före valdagen

Sedan valet 2006 - då förtidsröstningen i sin nuvarande form infördes - har antalet röstningslokaler minskat vid varje riksdagsval:

• 2006: 3 424 lokaler ^[1]
• 2010: 3 339 lokaler ^[10]
• 2014: 3 095 lokaler ^[3][9]
• 2018: 2 739 lokaler ^[4]
• 2022: 2 622 lokaler ^[5]

Mellan 2018 och 2022 försvann 117 lokaler enligt Valmyndighetens erfarenhetsrapport ^[5]. Före 2006 fanns i stället poströstning på postkontor ^[7]. Vid valet 2002 fanns 1 375 sådana röstmottagningsställen ^[6] - siffran är dock inte direkt jämförbar eftersom systemet var ett annat.

Fram till 2006 skötte Posten Sverige AB förtidsröstningen på sina postkontor - därav namnet poströstning ^[6]. Med den nya vallagen (SFS 2005:837) tog kommunerna över hela ansvaret, och antalet lokaler mer än fördubblades vid det första valet i det nya systemet ^[1]. Sedan dess har trenden vänt neråt igen. Enligt en genomgång i Vallagskommitténs betänkande SOU 2013:24 kom en stor del av nedgången mellan 2006 och 2010 från färre lokaler med begränsat tillträde, det vill säga vid äldreboenden, sjukhus och häkten ^[7]. Motsvarande uppdelning för valen 2018 och 2022 finns inte publicerad ^[4][5]. Att jämföra 2002 rakt av med 2022 är alltså att jämföra två olika institut ^[7].

Även om lokalerna har blivit färre har fler väljare valt att rösta före valdagen. Andelen förtidsröster av alla avgivna röster i riksdagsvalet:

• 2002: 29,8 % (då poströstning) ^[6]
• 2006: 31,8 % ^[2]
• 2010: 39,4 % ^[2]
• 2014: 42,5 % ^[3]
• 2018: 44,7 % ^[4]
• 2022: 48,2 % ^[5]

I absoluta tal togs 3 153 628 förtidsröster emot i riksdagsvalet 2022, den första gången över tre miljoner ^[5].

En viktig fotnot: siffrorna ovan är räknade som förtidsröster delat med samtliga avgivna riksdagsröster (SCB) ^[8]. Valmyndigheten anger själv 36,3 procent för 2018 och drygt 40 procent för 2022 - de talen räknar mot antalet röstberättigade och inkluderar förtidsröster i alla tre val (riksdag, region, kommun) ^[4][5]. Talen är alltså inte fel utan mäter olika saker: när en väljare förtidsröstar lämnas normalt tre valsedlar samtidigt.

I riksdagsvalet 2022 gick det i genomsnitt 2 965 röstberättigade per förtidsröstningslokal i hela riket, om man delar Valmyndighetens totalsiffra 2 622 lokaler ^[5] med SCB:s 7 775 390 röstberättigade ^[8]. Bakom snittet döljer sig stora skillnader mellan stora och små kommuner:

• Stockholm: 99 lokaler för 728 089 röstberättigade - 7 354 per lokal ^[9]
• Uppsala: 28 lokaler för 175 411 röstberättigade - 6 265 per lokal ^[9]
• Göteborg: 79 lokaler för 434 273 röstberättigade - 5 497 per lokal ^[9]
• Malmö: 82 lokaler för 251 172 röstberättigade - 3 063 per lokal ^[9]
• Dorotea: 10 lokaler för 1 937 röstberättigade - 194 per lokal ^[9]

Stockholm har alltså 38 gånger så många väljare per förtidsröstningslokal som Dorotea. Malmö sticker ut positivt bland storstäderna - kommunen har faktiskt fler lokaler än Göteborg trots att den har drygt hälften så många röstberättigade. Varför Malmö gjort den satsningen framgår inte av Valmyndighetens öppna data.

Mönstret håller när man grupperar alla 290 kommuner efter storlek ^[9]:

• Under 5 000 röstberättigade (31 kommuner): 701 väljare per lokal
• 5 000-20 000 (159 kommuner): 1 878 per lokal
• 20 000-50 000 (63 kommuner): 3 177 per lokal
• 50 000-100 000 (27 kommuner): 3 811 per lokal
• Över 100 000 (de 10 största): 4 595 per lokal

De minsta kommunerna har alltså i snitt sju gånger färre väljare per lokal än de största ^[9]. En del av förklaringen är geografin - i glesbygdskommuner ligger byarna långt ifrån varandra och det behövs en lokal på flera orter för att alla ska kunna rösta någorlunda nära hemmet. En annan del är att de flesta kommuner har en eller flera lokaler öppna på institutioner (äldreboenden, sjukhus) oavsett antalet väljare där. Kommunerna bestämmer själva hur många lokaler de öppnar; vallagen kräver att lokaler för förtidsröstning finns i den utsträckning som behövs för att väljarna ska ha rimlig möjlighet att rösta.

Totalt 20 kommuner erbjöd endast en enda förtidsröstningslokal i valet 2022 ^[9]. Störst av dem var Lidköping med sina 31 517 röstberättigade, som alla hänvisades till Stadshuset på Skaragatan 8 ^[9]. Andra extremer i den ansträngda änden var:

• Partille: 2 lokaler på 28 286 röstberättigade (14 143 per lokal) ^[9]
• Höör: 1 lokal på 12 804 röstberättigade ^[9]
• Skurup: 1 lokal på 12 295 röstberättigade ^[9]
• Vimmerby: 1 lokal på 12 022 röstberättigade ^[9]

I andra änden hittar man Norrlandskommunerna: Dorotea (194 per lokal), Pajala (291), Norsjö (305), Överkalix (322) och Arjeplog (354) hade alla under 400 väljare per lokal ^[9]. Också Jönköping (62 lokaler, 1 731 per lokal) och Skellefteå (42 lokaler, 1 354 per lokal) sticker ut med ovanligt god täckning för sin storlek ^[9].

Antalet lokaler säger inte allt om tillgängligheten. En stor lokal i ett köpcentrum i Stockholm kan ta emot tusentals röster per dag, medan en liten lokal i en glesbygdskommun bara har öppet några timmar. Kommunerna varierar också i hur långa öppettider de erbjuder, och lokalerna öppnar 18 dagar före valdagen ^[11]. Frågan gäller riksdagsval, men det är värt att notera att motsvarande system gäller vid val till kommun- och regionfullmäktige (samma dag som riksdagsvalet) och vid val till Europaparlamentet. Statistikchatten har ännu inte förtidsröstningslokaler och andel förtidsröster som färdig statistik över tid - de siffror som redovisas här är hämtade från Valmyndighetens öppna data och SCB:s valstatistik.