VerifieradOmgranskning efter revidering: redaktorens andringar var enbart tillagg av citationsmarkorer [n] i tre meningar - inga numeriska varden lagts till, andrats eller tagits bort. Alla siffror ar oforandrade fran forra omgangens rapport och forblir verifierade mot oberoende primarkallor. Varldsbanksdatan (SIPRI) matchar exakt for Sverige, Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Polen 2015 och 2024. NATO:s egen Table 3 (rapporten 28 augusti 2025) bekraftar de tolv datapunkterna i det inline-diagrammet over Natos definition 2014-2025, inklusive bottennoteringen 0,98 procent 2016-2018 och estimaten 2,31 procent 2024 och 2,51 procent 2025. Regeringens och SVT:s uppgifter om budgetokningen (148 -> 175 miljarder, +26,6 miljarder, +18 procent, 2,8 procent av BNP 2026 enligt Nato-definitionen) och malet 3,5 procent till 2030 bekraftas. FOI Memo 7249 bekraftar 10-12 procent av BNP under andra varldskriget. Haag-uppgorelsen fran juni 2025 (5 procent till 2035, uppdelat 3,5 + 1,5, alla Nato-lander utom Spanien) bekraftas. Ekonomifaktas 94-miljarder-siffra bekraftad. 1996 som senaste ar over 2 procent av BNP bekraftas via SIPRI-refererad rapportering.
Försvarsbudgeten upp 26 miljarder 2026 - andelen av BNP nästan fördubblad på sju år
Statens försvarsutgifter ökar med nästan 27 miljarder kronor 2026 och landar på 175 miljarder - den största ökningen på ett år i modern tid. Andelen av Sveriges BNP väntas nå 2,8 procent, mot bottennoteringen 1,03 procent så sent som 2017. Regeringen siktar redan på 3,5 procent till 2030.
Fördubblingen på sju år
Sveriges försvarsutgifter är på väg tillbaka till en nivå landet inte sett på trettio år. Enligt Världsbankens uppgifter låg försvarsutgifterna på 2,00 procent av BNP 2024 - en fördubbling från bottennoteringen 1,03 procent 2017 [1]. Senaste gången försvaret översteg 2 procent av BNP dessförinnan var 1996 [5].
Laddar diagram...
Regeringen räknar med att andelen når 2,8 procent 2026 enligt Natos sätt att räkna, då den totala försvarsbudgeten föreslås öka från 148 till 175 miljarder kronor - ett tillskott på 26,6 miljarder eller 18 procent på ett år [2][3]. Under andra världskriget lade Sverige som mest 10-12 procent av BNP på försvaret, men efter 1949 började andelen sjunka steg för steg fram till nu [6].
Nato räknar högre än Världsbanken
Bakom talen finns två räknesätt. Världsbanken tar sin siffra från fredsforskningsinstitutet Sipri, som räknar rent militära utgifter. Natos definition är bredare - regeringen skriver själv att Nato tar med fler poster än de rena försvarsanslagen inom utgiftsområde 6 [2].
Skillnaden syns direkt för både lägstanivån och nutid. På Världsbanken var 1,03 procent 2017 botten [1]. På Nato var botten 0,98 procent, ett värde landet låg på tre år i rad 2016-2018 [8]. För 2024 skriver Världsbanken 2,00 procent, medan Natos egen sammanställning från augusti 2025 anger 2,31 procent - och 2,51 procent för 2025 (siffrorna för 2024 och 2025 är estimat) [8]. På Natos definition hade Sverige alltså passerat tvåprocentsmålet redan under sitt första år som medlem.
Laddar diagram...
Sverige har halkat ifatt Norden - men Polen drar ifrån
Sverige är inte ensamt om att rusta upp. Rysslands anfall på Ukraina 2022 vände budgetarna hos i princip alla europeiska Nato-länder [4]. Men jämförelsen visar att Sverige startade sin väg tillbaka från en betydligt lägre nivå än grannarna.
2015 lade Finland 1,46 procent av BNP på försvaret, Norge 1,50 procent och Danmark 1,11 procent - alla över Sveriges 1,07 procent [1]. Tio år senare, 2024, ligger Danmark på 2,42 procent, Finland på 2,30 procent, Norge på 2,09 procent och Tyskland på 1,89 procent [1]. Polen sticker ut på 4,15 procent efter en dubblering sedan 2022 [1].
Laddar diagram...
Sverige har alltså gjort en av regionens största procentuella ökningar - men ligger 2024 ändå kvar under de nordiska grannländerna räknat som andel av det landet producerar [1].
Nästa mål: 3,5 procent till 2030
Regeringens uttalade ambition är att nå 3,5 procent av BNP till 2030 - fem år tidigare än den överenskommelse alla Nato-länder utom Spanien slöt i Haag i juni 2025 [2][4]. Beslutet delar upp de nya 5 procenten i 3,5 procent till kärnförsvar och 1,5 procent till bredare säkerhet som civil beredskap, skydd av kritisk infrastruktur och stärkt försvarsindustri [4].
För Sverige innebär språnget från 2 procent till 3,5 procent en tillkommande kostnad på ungefär 94 miljarder kronor per år i statens utgifter [7]. Ekonomifakta pekar på tillväxt som väg att bära ökningen - fler skatteintäkter utan höjda skattesatser [7]. Men varken de sista miljarderna upp till 3,5 procent eller nästa steg mot 5 procent finns hittills med i beslutade budgetar [2][4].