Halva Sverige vill förbjuda heltäckande slöja - stödet har fallit sedan toppen 2017

SOM-institutet vid Göteborgs universitet har mätt inställningen till förslaget "Förbjuda ansiktstäckande slöja på allmän plats" med jämna mellanrum sedan 2010 ^[1]. Det är den enda svenska undersökning som mätt frågan under så lång tid.

Stödet låg runt 56 procent 2010, sjönk sedan under åren 2011-2013 till som lägst 44 procent, och började klättra igen ^[1]. Efter flyktingkrisen hösten 2015 sköt siffran i höjden: cirka 62 procent 2016 och omkring 63 procent 2017 - toppnoteringar avlästa ur SOM-institutets sammanfattande tidsseriediagram, som är den enda källan för de åren ^[1][2]. Därefter har opinionen fallit tillbaka. I SOM 2019 var 58 procent positiva och 22 procent negativa (tabellvärde, n=1 577) ^[3]. Två år senare, 2021, hade siffran fallit ytterligare till 52 procent för och 27 procent emot (n=1 556) ^[4]. I SOM-institutets sammanställning Svenska trender 1986-2025, publicerad i mars 2026, låg stödet fortsatt på cirka 52 procent ^[1].

När andra undersökningsföretag frågat om samma sak har siffrorna hamnat i samma härad, men något lägre. Verian frågade i november 2025 på uppdrag av SVT om "förbud mot att bära burka och niqab på allmän plats" - då svarade 47 procent ja, 36 procent nej och 17 procent visste inte ^[5]. Indikator Opinion, som Sveriges Radios Ekot beställde runt årsskiftet 2025-2026, fick 50 procent för och 32 procent emot i ett urval på över 2 700 personer ^[6].

Den kortare frågan blir alltså: en stabil, splittrad opinion där ungefär varannan svensk är för och en dryg tredjedel emot ett förbud. Toppen efter flyktingkrisen är bruten men stödet ligger på en klart högre nivå än före 2015 ^[1].

Varför föll stödet från 63 till 52 procent ^[1][4]? Två mekanismer är sannolika. Den ena är generationsersättning: de yngsta åldersgrupperna är dramatiskt mer negativa (motståndet bland 16-29-åringar ökade från 39 till 58 procent mellan 2019 och 2021), och när nya kohorter ersätter äldre pressas totalsiffran ned ^[3][4]. Den andra är att flyktingkrisens effekt på opinionen 2015-2017 var en tillfällig topp, inte en ny stabil nivå ^[3][4]. SOM själva pekar också i sina analyser på att flyktingfrågan sköt upp både i viktighet och i polarisering just under de åren.

Bakom halvan-halvan-siffran döljer sig stora skillnader mellan olika grupper.

Kön: Män är genomgående mer positiva än kvinnor. I SOM 2021 stödde 56 procent av männen och 47 procent av kvinnorna ett förbud ^[4]. Samma bild syntes 2019 (61 mot 55 procent) ^[3]. Skillnaden på cirka 6 till 9 procentenheter är konsekvent men mindre än klyftan mellan åldersgrupper och partisympatisörer ^[3][4]. Det är en paradox värd att lyfta: plagget bärs uteslutande av kvinnor, men det är männen som är mest angelägna att förbjuda det.

Ålder: Här är klyftan brant. I SOM 2021 var stödet 68 procent bland personer 65-85 år, men bara 21 procent bland 16-29-åringar - alltså tre gånger så högt bland äldre som bland unga ^[4]. Motståndet var en spegelbild: 58 procent av de yngsta ville inte se ett förbud ^[4]. Även 2019 var mönstret detsamma, om än något mildare: 74 procent stöd bland pensionärer mot 37 procent bland unga ^[3]. Både Verian och Indikator noterar samma tendens i sina nya mätningar, om än utan att publicera exakta procent per ålder ^[5][6].

Utbildning och boendeort: SOM 2021 visar också en tydlig utbildningsklyfta ^[4]. Bland lågutbildade var 67 procent för ett förbud, mot 39 procent bland dem med examen från högskola eller universitet - en skillnad på 28 procentenheter ^[4]. Boendeort spelar mindre roll: 56 procent på ren landsbygd stödde förbudet mot 49 procent i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö ^[4].

Politisk hemvist: Den skarpaste linjen går längs vänster-höger. I SOM 2021 var 75 procent av dem som placerade sig "klart till höger" positiva till ett förbud, mot 26 procent av dem som placerade sig "klart till vänster" - en klyfta på nästan 50 procentenheter ^[4]. Bland dem i mitten var 53 procent positiva ^[4].

Partisympati: SOM redovisar inte sakfrågan uppdelat på parti varje år. I institutets analys av 2015 års data (rapporten Ekvilibrium) placerade sig SD-sympatisörerna längst ut i flankposition för förbud, med Moderaterna och Kristdemokraterna som närmsta grannar ^[7]. Mest kritiska var väljare från Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ ^[7]. Det mönstret består ett decennium senare: i Verians mätning för SVT i november 2025 stödde 77 procent av Tidöblockets väljare (M, KD, L, SD) ett förbud, mot 22 procent av oppositionens väljare ^[5]. Blocksiffran döljer att stödet inte är lika högt inom alla fyra partier - särskilt Liberalerna har haft öppna interna motsättningar i frågan. Indikator/Ekot noterade också att SD- och KD-väljare var starkast positiva, medan V- och MP-väljare var starkast negativa ^[6].

Frågan blir intressant först när Sveriges siffror ställs mot länder som redan lagstiftat om förbud. Jämförelsen måste dock läsas med en definitionsvarning: undersökningarna är gjorda olika år och med lite olika frågor, och den lilla ordskillnaden gör verklig skillnad.

Den mest citerade direkt jämförbara mätningen är Pew Research Centers västeuropeiska undersökning från våren 2010 ^[8]. Frågan gällde stöd för att förbjuda muslimska kvinnor att bära heltäckande slöja i offentliga rum "inklusive skolor, sjukhus och statliga kontor" - alltså en bredare formulering som täcker både gata och offentlig verksamhet. Sverige ingick inte, men Frankrike låg då på 82 procent för förbud, Tyskland 71 procent, Storbritannien 62 procent och Spanien 59 procent ^[8]. Frankrike införde sitt förbud (loi n° 2010-1192) redan 2011 ^[9]. Att Pew-formuleringen är bredare än SOM:s och Verians hjälper förklara varför siffrorna för Frankrike ligger så mycket högre - men skillnaden är för stor för att bara vara en definitionseffekt.

Danmark låg på 62 procent stöd i en Epinion-mätning 2017, året innan det danska tildækningsforbudet trädde i kraft 1 augusti 2018 ^[10]. Även den siffran ligger klart över svenska 47 till 52 procent i dag ^[1][5].

I en jämförande Pew-mätning från 2017 - som fokuserade på hur brett restriktioner på muslimsk kvinnoklädsel accepterades - framstår Sverige som det mest liberala landet i Norden ^[18]. 49 procent av svenskarna ville tillåta muslimska kvinnor att bära "vilken religiös klädsel de själva väljer", inklusive heltäckande slöja. Motsvarande andel var 44 procent i Finland, 37 procent i Danmark och bara 25 procent i Norge ^[18].

Det enda land som avgjort frågan direktdemokratiskt är Schweiz: i folkomröstningen 7 mars 2021 om initiativet "Ja zum Verhüllungsverbot" röstade 51,2 procent ja i 20 av 26 kantoner ^[11]. Andra länder med förbud är Belgien (2011), Österrike (2017), Nederländerna (partiellt, 2019) och Luxemburg (2018) ^[12].

Den kortare tolkningen: opinionsstödet i Sverige liknar det som avgjorde folkomröstningen i Schweiz men ligger klart lägre än de nivåer som drev fram förbud i Frankrike och Danmark. Sverige är också det mest tillåtande landet i Norden i den enda enkätdatabas där de fyra länderna kan jämföras på samma fråga. Skillnaden gäller inte bara procent utan tempo: i Frankrike var opinionen tvärsäker innan lagen, i Sverige är den fortfarande splittrad.

Trots att en majoritet eller nära majoritet stått bakom ett förbud i över tio år har Sverige inget nationellt förbud i offentliga rum.

Sverigedemokraterna har lagt en motion om "förbud mot heltäckande muslimsk slöja" varje riksdagsår sedan 2018/19, undertecknad av bland andra Richard Jomshof ^[13]. Konstitutionsutskottet har varje gång avstyrkt förslaget. Kristdemokraterna vill förbjuda burka och niqab i offentliga rum. Moderaterna har varit öppna för att utreda ett förbud i förskola och grundskola men driver inte ett generellt offentligt förbud. Liberalerna, Centern och Socialdemokraterna har sagt nej i olika grad; V och MP är emot ^[14].

Kommunala försök har prövats juridiskt och underkänts. I december 2019 beslutade Skurups kommunfullmäktige, med SD, M och Skurupspartiet i majoritet, att förbjuda huvudduk, burka och niqab i förskolan och grundskolan. Staffanstorp fattade ett liknande beslut. Förvaltningsrätten upphävde besluten i november 2020 och kammarrätten avslog kommunernas överklaganden i juni 2021. Frågan avgjordes slutligt av Högsta förvaltningsdomstolen i december 2022 (HFD 2022:51): kommuner saknar lagstöd att förbjuda religiösa huvudbonader, och besluten strider mot religionsfriheten i Regeringsformen ^[15].

Tidöavtalet från oktober 2022 innehöll inga specifika formuleringar om slöjförbud. I ett tillägg i februari 2024 aviserade M, KD, L och SD att en "bredare kriminalisering av tvång att bära religiös klädsel" ska utredas. Fokus flyttades alltså från plagget till tvånget bakom bärandet ^[16]. Något förslag om nationellt förbud i offentliga rum ligger inte på regeringens bord.

En nyckel till förståelse av frågans praktiska räckvidd: antalet kvinnor som faktiskt bär niqab i Sverige uppskattas till ungefär 100 personer, enligt religionshistorikern Anne Sofie Roalds uppskattning från 2009 som senare forskning har fortsatt att referera till ^[17]. SCB registrerar inte religion, så exakta uppgifter saknas. Antalet muslimer i Sverige uppskattades av Pew Research till cirka 810 000 personer 2016 ^[19].

Att siffrorna spretar mellan 47 procent (Verian) och 52 procent (SOM 2025) och 50 procent (Indikator) beror till stor del på att undersökningarna inte frågar exakt samma sak ^[5][1][6].

SOM-institutet ställer frågan om "ansiktstäckande slöja på allmän plats" - alltså om plagg som täcker ansiktet. Verians fråga för SVT gällde specifikt "burka och niqab på allmän plats", och Indikator/Ekot frågade om "niqab och burka på offentlig plats". Alla tre täcker i praktiken samma sak (heltäckande slöja med ansiktstäckning), men mätföretagen använder olika ord och panelen är olika. SOM är en stor postal och webbaserad nationell undersökning, medan Verian och Indikator båda bygger på webbpaneler.

Det är också viktigt att skilja mellan olika typer av förbud i debatten. De frågor som redovisas här handlar om plagg som täcker ansiktet på allmän plats. Ett förbud mot hijab (huvudduk utan ansiktstäckning), eller mot religiös klädsel enbart i skolan eller på arbetsplatser, är helt andra frågor med tydligt lägre stöd i opinionen. Även ett bredare hijab-förbud har drivits av bland andra Kristdemokraterna för yngre elever, men får betydligt svagare stöd än ansiktstäckningsförbudet.

Slutligen: de flesta mätningarna publicerar inte könsuppdelningen med exakta procent. SOM-institutets tabellbilagor är det enda källmaterialet som gör det systematiskt - vilket är förklaringen till att en så central del av jämställdhetsdiskussionen om slöjan (att det främst är kvinnor som bär plagget) inte kan besvaras särskilt exakt med opinionsdata från senare år ^[3][4].