Ingen officiell siffra på muslimer i Sverige - SST räknar 204 000, Pew skattade 810 000

Sverige har ingen folkräkning av religiös tillhörighet. SCB för inte statistik över svenskarnas religion, och religiös övertygelse räknas som en känslig personuppgift som inte får samlas in utan särskilt lagstöd. Det innebär att alla siffror på antalet muslimer i landet är just uppskattningar - och att de kan skilja sig kraftigt beroende på metod.

MUCF räknar organisationstillhörighet. Myndigheten för stöd till trossamfund har övergått i MUCF och sammanställer varje år antalet betjänade individer i de trossamfund som får statsbidrag. "Betjänad" definieras enligt lag som en person som antingen är medlem i samfundet eller regelbundet deltar i dess verksamhet ^[1]. De sex muslimska riksorganisationerna - BIS, FIFS, IFBS, IKUS, ISS och SMF - hade tillsammans 203 663 betjänade 2024 ^[1]. Det motsvarar knappt 1,9 procent av Sveriges befolkning ^[1][4]. Måttet fångar bara dem som praktiskt sett är kopplade till en registrerad muslimsk församling. Det räknar varken oorganiserade troende, sekulariserade muslimer, mindre moskésällskap eller församlingar som står utanför statsbidragssystemet. Siffran är därför en tydlig underskattning av gruppen "personer med muslimsk tro".

Pew räknar en bredare kategori. Pew Research Centers rapport Europe's Growing Muslim Population från 2017 uppskattade Sveriges muslimska befolkning år 2016 till 810 000 personer eller 8,1 procent av befolkningen ^[2]. Metoden bygger på egna surveydata och kompletteras för migranter med ursprungslandets religiösa sammansättning - alltså en blandning av självidentifikation och ett bakgrundslandsmått. Det gör att en person som är född i Iran men själv sekulär räknas som muslim i Pews modell. Pew redovisar inga tydliga felmarginaler för Sverige och skattningen omges av betydande osäkerhet.

De två siffrorna mäter inte samma sak. MUCF säger något om organisationslivet; Pew försöker fånga en bredare befolkningskategori. Att jämföra dem rakt av är därför missvisande - och båda måtten omges av stor osäkerhet.

Den siffra som SCB faktiskt mäter är födelseland, inte religion. Räknar man samman folkbokförda i Sverige som är födda i länder med muslimsk majoritet enligt Pews klassificering - Syrien, Irak, Iran, Somalia, Afghanistan, Turkiet, Bosnien-Hercegovina, Libanon, Pakistan, Marocko, Bangladesh, Kosovo, Egypten, Palestina, Albanien, Jordanien, Tunisien och Algeriet - blir totalen 823 937 personer år 2024 ^[3]. Motsvarande summa var 254 945 år 2000 ^[3]. Andelen av befolkningen har därmed ökat från 2,9 till 7,8 procent på 24 år ^[3][4].

Det är alltså en absolut ökning med nära 569 000 personer på 24 år ^[3]. Ökningen har varit ojämn: kraftig 2013-2019 i samband med kriget i Syrien och asylvågen 2015, långsammare därefter i takt med att asylpolitiken skärptes ^[3]. Mellan 2020 och 2024 har totalen bara vuxit med knappt 33 000 personer ^[3].

Måttet är trubbigt: det säger vad SCB registrerar, inte vad människor tror. Bland dessa 824 000 finns kristna assyrier och syrianer från Irak, bahá'íer och sekulära akademiker från Iran samt sekulariserade migranter från alla länder i listan ^[3]. Bosnien-Hercegovina är särskilt svårt att klassificera - av landets befolkning är drygt hälften bosniaker, medan omkring 31 procent är ortodoxa serber och 15 procent katolska kroater ^[6]. En betydande del av de 59 333 Sverige-folkbokförda från Bosnien-Hercegovina är alltså inte muslimer ^[3]. Samtidigt ingår inte alla muslimer i Sverige - andra generationen är folkbokförda som inrikes födda, och muslimer födda i länder som inte har muslimsk majoritet räknas heller inte.

Bakom totalen ryms mycket olika förlopp. Antalet personer folkbokförda i Sverige som är födda i Syrien har fjortonfaldigats sedan år 2000, från 14 162 till 196 152 ^[3]. Nästan hela ökningen skedde 2013-2016 under kriget ^[3]. Afghanistan har mångfaldigats sexton gånger om, från 4 287 till 68 164 ^[3], med de största tillskotten under åren efter asylvågen 2015.

Irak var länge det dominerande enskilda ursprungslandet: 121 761 födda i landet 2010 ^[3]. Sedan gruppens topp 2020 (146 440) har antalet sjunkit svagt, till 143 160 år 2024 ^[3]. Det speglar en äldre grupp där dödsfall och återmigrering börjar väga tungt mot ny invandring.

Mest anmärkningsvärt är kanske Bosnien-Hercegovina. Landet var det näst största ursprungslandet i listan år 2000 med 51 526 personer efter kriget på Balkan ^[3]. Sedan dess har gruppen knappt vuxit - 59 333 år 2024 - och kommer troligen börja krympa när gruppen når hög ålder ^[3]. Iran (87 115) och Turkiet (57 389) är också etablerade grupper med relativt måttlig tillväxt ^[3].

Utrikes födda från de åtta största muslimska majoritetsländerna - Syrien, Irak, Iran, Somalia, Afghanistan, Turkiet, Bosnien-Hercegovina och Libanon - omfattar tillsammans nära 708 000 personer, det vill säga 86 procent av totalen på 824 000 ^[3][5]. De har en helt annan åldersfördelning än den inrikes födda befolkningen. Sammantaget är 41 procent i åldern 25-44 år, mot 23 procent bland inrikes födda ^[5]. Andelen 65 år och äldre är 10,2 procent i gruppen, mot 22,4 procent bland inrikes födda ^[5].

Spridningen mellan länderna är stor. Utrikes födda från Afghanistan har en medelålder på 32,4 år - lägst av de granskade länderna ^[5]. Bland dem är 56 procent i åldern 25-44 år och bara 3,5 procent är 65 år eller äldre - en direkt konsekvens av att invandringen är ny och till stor del bestod av unga män 2015-2016 ^[5]. Somalia utmärker sig med den högsta andelen 15-24-åringar (26 procent), vilket speglar de många ensamkommande ungdomarna ^[5].

I andra änden ligger Bosnien-Hercegovina, där medelåldern nu är 51 år och var femte person är 65+ ^[5]. Iran, Turkiet och Libanon har också en åldersstruktur i övre medelåldern med medelålder på 45-47 år ^[5] - grupper som kom under en tidigare invandringsperiod.

En viktig nyans: dessa siffror gäller enbart första generationen. Barn födda i Sverige av föräldrar från dessa länder räknas som inrikes födda och syns i den svenska barn-andelen på 19,5 procent ^[5], inte i gruppens 5,5 procent 0-14-åringar. Om andragenerationen inkluderades skulle bilden av åldersfördelning bland "personer med anknytning till muslimska majoritetsländer" se helt annorlunda ut med betydligt fler barn.

Pew presenterade i sin 2017-rapport tre scenarier för Sveriges muslimska befolkning år 2050: 11,1 procent vid noll muslimsk migration, 20,5 procent vid "medelmigration" och 30,6 procent om asylvågen 2014-2016 skulle fortsätta i oförändrad takt ^[2]. Siffrorna citeras ofta som prognoser men är just scenarier - Pew räknar själv med att inget av dem är en förutsägelse. Högscenariot förutsätter att asylmottagningen skulle ligga kvar på 2015 års nivå i 35 år, ett antagande Pew själv beskriver som extremt ^[2]. I verkligheten har den svenska asylinvandringen minskat mycket kraftigt sedan 2016, vilket i praktiken har uteslutit högscenariot ^[2].

Någon uppdaterad Pew-skattning för Sverige har inte publicerats. Det finns alltså i dag ingen färsk officiell eller semi-officiell siffra på antalet muslimer i landet - endast MUCF:s organisationsstatistik för 2024 ^[1] och födelselandsstatistiken från SCB ^[3], som båda mäter avgränsade delar av bilden.

Bilden av "antal muslimer i Sverige" beror alltså helt på vilket mått som väljs:

• MUCF:s 203 663 betjänade 2024 ^[1] är den enda löpande officiella svenska statistiken, men den räknar enbart organisationstillhörighet i statsbidragsberättigade samfund och missar därför de flesta oorganiserade och sekulära muslimer.
• Pews 810 000 år 2016 ^[2] försöker fånga en bredare befolkning men bygger till stor del på bakgrundsland som proxy, vilket överskattar antalet eftersom kristna, sekulära och andra grupper från muslimska länder också räknas.
• SCB:s 823 937 personer födda i muslimska majoritetsländer 2024 ^[3] är den mest verifierbara siffran, men mäter födelseland - inte religion - och saknar barn födda i Sverige.

Alla tre siffrorna är korrekta i sig; ingen av dem är hela svaret. En rättvis läsning är att antalet muslimer i Sverige rimligen ligger någonstans mellan MUCF:s och Pews mått - och att gruppen med anknytning till muslimska majoritetsländer, inklusive andragenerationen, är större än 824 000 ^[3].