Kunderna stjäl varor för 6,1 miljarder om året - lika mycket som matjättarnas samlade rörelsevinst

På tio år har antalet polisanmälda butiksstölder i Sverige minskat från 50 433 år 2015 till 42 916 år 2025 ^[1]. Räknat per 100 000 invånare är minskningen större eftersom befolkningen har vuxit under perioden - från 515 till 405 anmälningar per 100 000, en nedgång på 21 procent ^[2].

Mönstret är inte en rak linje neråt. Efter en botten kring 42 000 anmälningar 2018-2022 sköt siffran upp med 10 procent till 47 558 år 2023 ^[1]. Uppgången sammanföll med den kraftiga inflationschocken hösten 2022 och med rapporter om organiserade stöldligor ^[1]. 2024 och 2025 föll siffrorna tillbaka igen, till 43 528 och 42 916 ^[1].

En sak att hålla i minnet: BRÅ:s anmälningsstatistik är just anmälningar - inte faktiskt begångna brott. Hur många stölder som upptäcks och rapporteras beror på hur mycket resurser butikerna lägger på övervakning, bemanning och rutiner för att gå till polisen. En sänkning i statistiken kan lika gärna spegla ändrad anmälningsbenägenhet eller att antalet fysiska butiker har blivit färre, som att det stjäls mindre ^[3].

Svensk Handel gör vartannat år en egen mätning där butiker uppger hur stort svinnet av stulna varor är i kronor. Bilden där är en annan än i BRÅ:s anmälningsstatistik.

Enligt rapporten Stölder och brottslighet i handeln 2026 stals det varor för 11,3 miljarder kronor i hela detaljhandeln under 2025 - motsvarande cirka 31 miljoner kronor per dag ^[4]. Av detta stod dagligvaruhandeln för 6,1 miljarder kronor, en ökning med drygt 5 procent från 2023 års siffra på 5,8 miljarder ^[5]. Sedan 2013, då Svensk Handel började mäta, har det totala stöldvärdet mer än fördubblats från 4,4 till 11,3 miljarder kronor ^[4].

Med en dagligvaruomsättning på ungefär 360 miljarder kronor 2025 motsvarar stöldvärdet cirka 1,7 procent av branschens omsättning - en högre andel än i sällanköpsvaruhandeln (kläder, elektronik, möbler), som ligger kring 0,9 procent enligt Svensk Handels 2024-rapport ^[6]. Ovanpå själva stöldvärdet kostar de förebyggande åtgärderna - väktare, ordningsvakter, larm, kameror, personalutbildning - ytterligare 11,6 miljarder kronor per år ^[4]. Sammantaget är brottsligheten alltså en börda på över 22 miljarder kronor för svensk detaljhandel ^[4].

Själva ökningen ska läsas med en nypa salt. Livsmedelspriserna steg med tvåsiffriga tal under 2022 och 2023 innan takten dämpades ^[4]. När det som stjäls kostar mer i kronor blir svinnet i kronor större även om antalet stölder är oförändrat. Ökningen av dagligvarusvinnet med 5 procent på två år är alltså långsammare än livsmedelsprisernas uppgång under samma period - räknar man bort prisökningarna är stöldvärdet snarare stilla eller något lägre än 2023 ^[4][5].

En viktig distinktion: stöldvärde är vad Svensk Handel mäter, det vill säga bara externa stölder av kunder och besökare. Svinn i vidare bemärkelse inkluderar också matsvinn, kassationer och personalstöld - och är alltså en klart större post än stöldsiffran.

De fyra största aktörerna på den svenska dagligvarumarknaden är ICA, Axfood (som äger Willys, Hemköp, Snabbgross och sedan november 2024 även City Gross), Coop och Lidl ^[8]. Vi tar helåret 2024 som referensår - det är det senaste avslutade räkenskapsåret som är fullt jämförbart och det ligger närmast Svensk Handels 2025-mätning av stölderna ^[4].

Under 2024 såg deras rörelseresultat på den svenska marknaden ut så här:

• ICA Sverige (segmentet, alltså ren svensk dagligvara): 3 990 miljoner kronor ^[7]
• Axfood (koncernen, inkl. logistik och grossist): 3 290 miljoner kronor ^[8]
• Coop Sverige AB: -1 090 miljoner kronor ^[9]
• Lidl Sverige (räkenskapsåret mars 2023 - februari 2024): nettoresultat -185 miljoner kronor ^[10]

Sammanräknat blir det runt 6 miljarder kronor i samlat resultat 2024 ^{[7][8][9][10]}. Coops kraftiga förlust är extraordinär och orsakad av driftstörningar och en nedskrivning på 650 miljoner kronor kopplad till den nya varuterminalen i Eskilstuna ^[9]. Utan den engångseffekten hade summan legat närmare 7 miljarder ^[9].

Jämförelsen har flera förbehåll som är värda att nämna rakt ut. Räknesättet är inte helt likt: ICA Sveriges siffra är rörelseresultat (EBIT) för ren dagligvara i Sverige; Axfoods siffra är hela koncernens EBIT inklusive logistik och grossist; Lidl-siffran är nettoresultat, inte rörelseresultat, och avser ett brutet räkenskapsår. Butiksstöldernas 6,1 miljarder drabbar dessutom fler aktörer än dessa fyra - små och medelstora dagligvarubutiker ingår också i handelns mätning ^[4]. Storleksordningen är ändå tydlig: den samlade stöldsumman är i nivå med den samlade vinsten, inte en marginell post.

Ett vidare perspektiv: stölderna i hela detaljhandeln uppgick till 11,3 miljarder kronor 2025 ^[4] - klart större än dagligvarukedjornas samlade rörelsevinst. En del skulle invända att bruttomarginalen är en riktigare jämförelsegrund eftersom stölder direkt slår mot varornas inköpsvärde. Räknat på bruttonivå är stöldvärdet en betydligt mindre andel - men effekten på slutlinjen, det som blir kvar till aktieägare och medlemmar, är i storleksordningen 'lika mycket som årets vinst'.

Varför pekar de två kurvorna åt olika håll? Det finns fyra huvudförklaringar.

Mörkertalet är stort och växer sannolikt. I Svensk Handels Trygghetsbarometer för fjärde kvartalet 2023 uppgav 80 procent av handlarna att de inte polisanmäler de stölder som upptäcks ^[11]. Motivet är att en anmälan tar tid och sällan leder till dom. Det innebär att BRÅ-siffran mest speglar sådana fall där någon grips på plats - en bråkdel av det handeln själv rapporterar.

Priset per stöld har ökat. Livsmedelspriserna steg med tvåsiffriga tal under inflationschocken 2022-2023 ^[4]. När det som stjäls kostar mer blir svinnet i kronor större även om antalet fall är oförändrat. Svensk Handel uppger att det genomsnittliga beloppet per stöldtillfälle i dagligvaruhandeln nu ligger kring 1 300 kronor för en enskild kund och cirka 3 300 kronor när det handlar om organiserade ligor ^[6].

Handelns egen struktur har ändrats. Utbyggnaden av självscanning och självutcheckning gör det tekniskt lättare att missbruka kassan - att scanna en billig vara i stället för en dyr, eller att avbryta ett köp. Enligt Svensk Handels 2024-rapport sker cirka 70 procent av kundstölderna i dagligvaruhandeln nu i självbetjäningskassorna ^[6]. Samtidigt har butikerna färre anställda per yta, vilket minskar den naturliga sociala kontrollen.

Färre butiker att stjäla från. Antalet fysiska dagligvarubutiker i Sverige har minskat över tid, bland annat i takt med att lågprisformat vinner mark på bekostnad av mindre serviceenheter. Färre butiker innebär strukturellt färre anmälningstillfällen, även om varje enskild butik skulle drabbas lika ofta som förr.

Höjningen av gränsen för ringa stöld från 1 000 till 1 250 kronor efter Högsta domstolens beslut i december 2019 ^[12] påverkar däremot inte anmälningsstatistiken direkt - all butiksstöld hamnar under en och samma post i BRÅ:s tabell. Ändringen har istället betydelse för hur brotten rubriceras och för straffvärdet.

Det bör också sägas att antalet butiksrån, alltså rån mot butik med hot om våld, är en helt annan storleksordning och har minskat kraftigt över tid. Under 2024 anmäldes 217 butiksrån, en nedgång med 38 procent jämfört med 2023 ^[1].

Några definitioner det är värt att hålla reda på när man läser den här statistiken:

• Butiksstöld i BRÅ:s anmälningsstatistik samlar alla grader - från snatterier på några tior till stölder på tusentals kronor. Det finns ingen uppdelning på ringa och normalgradig stöld i anmälningsstatistiken.
• Stöldvärde i Svensk Handels rapport är enbart externa stölder - kunder och besökare. Personalstöld ingår inte.
• Svinn som handeln själv använder ordet inkluderar utöver stöld också matsvinn (kasserade varor), kassationsförluster och administrativa fel. Det totala svinnet är alltså större än stöldvärdet.
• Rörelseresultatet som redovisas ovan är EBIT, alltså resultat före räntor och skatter. ICA Sveriges segmentresultat är den bästa jämförelsegrunden för svensk dagligvara; hela ICA Gruppens koncernresultat är högre eftersom det inkluderar apotek, bank och baltisk verksamhet ^[13]. Lidl Sveriges nettoresultat är ett annat mått som påverkas av interna räntor och skatteupplägg mot moderbolaget i Tyskland - det är inte fullt jämförbart med de andras EBIT.

En sista sak: siffrorna kommer från olika källor med olika metoder. BRÅ har officiell brottsstatistik; Svensk Handel gör en enkätbaserad undersökning bland sina medlemmar; matkedjornas resultat är reviderade årsredovisningar. Bilden av att stöldvärdet är i samma storleksordning som matjättarnas rörelsevinster håller trots det - både i den senaste årsjämförelsen och i handelns beskrivning av trenden sedan 2013 ^[4].