Lag och ordning har varit svenskarnas mest nämnda samhällsproblem fem år i rad - äldrefrågorna på rekordlåga nivåer

SOM-institutet vid Göteborgs universitet har varje höst sedan 1986 ställt en öppen fråga till ett stort slumpurval svenskar: Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige idag? Respondenterna får själva formulera upp till tre svar, som sedan kodas ^[3]. Serien är en av de längsta i sitt slag i världen och gör det möjligt att följa hur den politiska dagordningen ser ut för väljarna - inte bara vad partier och medier vill prata om.

Fyrtio års mätningar visar tre tydliga skiften:

1987-1989: Miljö och kärnkraft. Tjernobyl inträffade i april 1986, och katastrofen präglade den svenska debatten under åren som följde. 1988 angav 68 procent miljö eller energi som ett av landets viktigaste problem - den högsta enskilda siffran som någonsin uppmätts i serien ^[1]. Kärnkraftsomröstningen 1980 låg då bara några år tillbaka och debatten om vad som skulle ersätta reaktorerna pågick ^[1].

1990-1998: Arbetslösheten. När 90-talskrisen slog till rasade miljöfrågan bort och arbetsmarknaden tog över ^[1]. På ett år hoppade andelen som tog upp arbetsmarknaden från 8 procent (1990) till 40 procent (1991) - seriens enskilt största årsuppgång ^[1]. Toppåret var 1993, då 60 procent angav arbetsmarknaden som en av de viktigaste frågorna ^[1]. Under samma period toppade även ekonomin med 40 procent 1992 ^[1].

1999-2018: Sjukvård och skola i tur och ordning. När arbetslösheten föll blev välfärden det stora ämnet ^[1]. Sjukvården nådde över 40 procent tre av fem år 1999-2003 (41 procent 1999, 42 procent 2001 och 2003) och nådde sin absoluta topp med 45 procent 2018 ^[1]. Skolan toppade på 40 procent 2014 ^[1].

2015 - flyktingkrisen. Andelen som spontant tog upp invandring eller integration nästan fördubblades på ett år - från 27 procent 2014 till 53 procent 2015 ^[1]. Uppgången på 26 procentenheter delar andraplats med lag och ordnings hopp 1988-89 - den absolut största var arbetsmarknadssprånget 1990-91 ^[1].

2021 och framåt: Lag och ordning. Efter en lång tid på låga nivåer sköt lag och ordning i höjden när gängvåldet och sprängningsvågen tog fart ^[1]. 2023 nådde frågan 49 procent - den högsta noteringen någonsin i serien ^[1]. Sedan dess har den fallit två år i rad, till 42 procent 2024 och 36 procent 2025, men ligger fortfarande högst av alla frågor - femte året i rad ^[1].

I mätningen från hösten 2025 tar respondenterna spontant upp följande områden i den här ordningen ^[1]:

• Lag och ordning: 36 %
• Sjukvård: 29 %
• Invandring/integration: 23 %
• Skola/utbildning: 23 %
• Miljö/energi: 19 %
• Sociala frågor: 14 %
• Ekonomi: 11 %
• Äldrefrågor: 8 %
• Arbetsmarknad: 7 %
• Utrikes- och försvarspolitik: 7 %

Två rörelser sticker ut jämfört med året innan. Lag och ordning fortsätter ner - från toppen 49 procent 2023, via 42 procent 2024, till 36 procent 2025 ^[1]. Utrikes- och försvarspolitik ligger på sin högsta nivå sedan mätningen började (7 procent), samtidigt som kriget i Ukraina och NATO-debatten dominerat nyhetsrapporteringen ^[1].

Energifrågan är en volatil kategori. Efter energikrisen 2022 låg miljö/energi på 30 procent, den högsta nivån sedan 1995, men har nu sjunkit tillbaka till 19 procent ^[1].

Frågan har både en åldersdimension och ett viktigt förbehåll. Den senaste publicerade åldersnedbrytningen kommer från SOM-institutets rapport Svenska ungdomstrender 1986-2024 (november 2025), och den jämför unga 16-24 år med samtliga svarande (16-85 år) ^[2]. Någon publicerad nedbrytning där äldre (65+) redovisas separat finns inte i institutets öppna rapporter - datan finns i rådata men lämnas ut mot förfrågan ^[2]. Jämförelsen nedan är alltså mellan unga och genomsnittet av alla åldrar, inte mellan unga och äldre. Notera också att åldersjämförelsen avser 2024 - motsvarande siffror bland samtliga är därför något andra än 2025-siffrorna i föregående sektion ^[2].

Bilden är ändå tydlig. På tre områden ligger unga (16-24 år) markant lägre än snittet 2024 ^[2]:

• Sjukvård: 13 % av unga - mot 32 % av samtliga
• Skola/utbildning: 11 % av unga - mot 27 % av samtliga
• Lag och ordning: 37 % av unga - mot 43 % av samtliga ^[2]

På två områden är det tvärtom - unga tar upp dem oftare än snittet ^[2]:

• Miljö/energi: 26 % av unga - mot 22 % av samtliga
• Invandring/integration: 25 % av unga - mot 22 % av samtliga ^[2]

Att de unga nämner sjukvården så sällan är väntat - de använder den mindre. Men att skolan ligger så lågt bland dem som just gått ut den är mer överraskande, och en påminnelse om att den öppna frågan mäter vad man tycker är samhällets största problem, inte vad som berör en själv.

Bland de unga döljer sig en tydlig könsklyfta som väger tyngre än själva åldersgapet ^[2]:

• På invandring/integration angav 33 % av unga män frågan som viktig - mot 17 % av unga kvinnor ^[2]. Nästan dubbelt så många.
• På miljö/energi var det tvärtom: 29 % av unga kvinnor - mot 23 % av unga män ^[2].
• På lag och ordning ligger unga kvinnor något högre (40 %) än unga män (34 %) ^[2].

Det är ett mönster som ligger i linje med det könsgap i partisympatier bland unga som andra SOM-analyser också visat: unga män svänger höger, unga kvinnor svänger vänster. Skillnaden på invandringsfrågan är ett av de tydligaste tecknen på den utvecklingen.

Trots att befolkningen blir allt äldre har äldrefrågor - äldreomsorg, pensioner - blivit mindre framträdande i väljarnas medvetande, inte mer.

Under tvåtusentalets första hälft låg äldrefrågorna kring 20-24 procent varje år, med toppar 2000 och 2002 på 24 procent ^[1]. Sedan mitten av 2010-talet har nivån trendmässigt gått nedåt ^[1]. 2024 nämnde bara 6 procent äldrefrågorna spontant - den lägsta nivå som uppmätts i hela seriens 39 år ^[1]. 2025 syns en svag återhämtning till 8 procent, men det är fortfarande under 90-talets lägsta noteringar ^[1].

En förklaring, som SOM-forskare tidigare pekat på, är att den öppna frågan tenderar att fånga dagsaktuella kriser snarare än långsamma strukturella problem. Äldrefrågorna konkurreras helt enkelt ut av frågor med tydligare rubriker: gängvåld, energikris, invandring. Att sjukvården ligger så pass högt (29 procent 2025) fångar troligen även en del av det som andra år kanske kodats som äldreomsorg ^[1].

Frågan är avsiktligt öppen: "Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige idag?" ^[3]. Respondenten skriver själv upp till tre saker, som sedan kodas in i cirka 15-20 kategorier av SOM-institutets personal enligt ett fast schema ^[3]. Det ger fyra egenskaper som är viktiga att känna till för att tolka siffrorna rätt:

1. Andelarna summerar inte till 100. Varje svarande kan bidra till upp till tre kategorier. Att lag och ordning ligger på 36 procent betyder alltså att drygt en tredjedel av alla svarande tog upp något som kodats dit - inte att det är den enda frågan de nämnde.
2. Vad som är dagsaktuellt slår igenom. Frågan mäter vad som ligger överst i tankarna när enkäten fylls i på hösten, inte vilka frågor man alltid tycker är viktigast. Det förklarar de skarpa svängningarna 1988 (Tjernobyl), 1993 (arbetslöshet) och 2015 (flyktingkrisen).
3. Kategorierna är breda. "Miljö/energi" innehåller både klimat, kärnkraft och elpriser; "integration/immigration" innehåller både asylmottagande och integrationsfrågor. Enskilda underfrågor syns inte i tabellen.
4. Serien är jämförbar över tid. SOM-institutet har använt exakt samma frågeformulering sedan 1987 och samma kodsystem har finjusterats för att bevara jämförbarheten över årtionden ^[1][3].

Underlaget är stort: den nationella SOM-undersökningen skickas varje höst till drygt 33 000 slumpmässigt utvalda personer i nio parallella formulär. Frågan om viktigaste samhällsproblem ingår i fyra av de nio formulären, och tidsserien täcker mer än 100 000 individsvar sedan 1987 ^[1][3].