Malmös judiska församling har krympt från över 2 000 medlemmar på 1970-talet till drygt 500 i dag

Judiska Församlingen i Malmö skriver själva att medlemsantalet "under många år och en bit in på 1970-talet" låg över 2 000 personer ^[1]. En intervju i Expressen från 2012 anger samma nivå för 1970 - drygt 2 000 medlemmar - och att antalet då hade fallit till omkring 600 ^[2]. Aggregatorn Minoritet.se anger att församlingen som mest kan ha haft cirka 3 000 medlemmar under 1960- och 1970-talen ^[3], men den siffran bekräftas inte av JFM:s egen historik.

Sedan dess har raset varit brant. Församlingen själv anger "cirka 540 medlemmar" i dag ^[1]. Nedgången kom framför allt under 2000-talet ^[1]. JFM förklarar den så här: "Delvis därför att de överlevande avlidit, delvis för att ökad antisemitism medfört att en del unga medlemmar valde att flytta från Malmö" ^[1]. Enligt Expressens reportage 2012 sökte sig många till Stockholm, Lund, Israel eller London ^[2].

Siffrorna är inte alltid direkt jämförbara. Källorna växlar mellan formella betalande medlemmar och en bredare krets som räknas som "betjänade" av församlingen (den siffra som Myndigheten för stöd till trossamfund använder för statsbidrag). JFM själva noterar att äldre, änklingar och änkor traditionellt fått gratis eller subventionerat medlemskap - att jämföra rakt av med dagens betalande medlemmar är därför ungefärligt.

För Stockholm och Göteborg är den offentligt publicerade statistiken tunnare. Judiska Församlingen i Stockholm (JFST) anger själva "ca 4 500 medlemmar" i dag ^[4]. Göteborgs församling uppges ha ungefär 1 000 medlemmar ^[4]. Ingen av dem har publicerat siffror från 1970-talet - allt äldre material finns i församlingarnas egna arkiv och i Riksarkivet ^[4].

JFST räknar hela den svenska judenheten till 15 000-20 000 personer, varav cirka 6 000 är formella medlemmar i någon av de fyra judiska församlingarna i landet (Stockholm, Göteborg, Malmö och Nordvästra Skåne) ^[4]. Församlingsmedlem är alltså en betydligt snävare grupp än "jude i Sverige" - eftersom Sverige inte registrerar religiös tillhörighet är den bredare siffran alltid en uppskattning.

Att Malmös nedgång sticker ut när Stockholm förefaller stabilt är ett återkommande tema i forskningen om antisemitism i Sverige. Men eftersom det saknas jämförbara historiska uppgifter för Stockholm och Göteborg går det inte att säga med säkerhet hur stor skillnaden är över tid.

Här måste en viktig sak sägas direkt: Brå har ingen statistik över antisemitiska hatbrott från 1970-talet, 1980-talet eller större delen av 1990-talet ^[6]. Modern hatbrottsstatistik börjar hos Säkerhetspolisen på 1990-talet och tas över av Brå från och med 2008 ^[9][6].

Därutöver publiceras Brås siffror i regel inte per kommun när det gäller ett enskilt motiv som antisemitism. Publikationen bryter ner totalt antal hatbrott per kommun, men motivfördelningen redovisas per polisregion. Polisregion Syd omfattar Skåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar län ^[5] - alltså ett område långt större än Malmö kommun. En Malmö-specifik årsserie över just antisemitiska hatbrott finns inte offentligt tillgänglig. Uppgifter om "antisemitiska anmälningar i Malmö" som ibland förekommer i media är oftast beräkningar utifrån Brås regionala tabeller eller specialbeställningar från Polismyndigheten.

På nationell nivå har Brå räknat mellan 111 och 278 polisanmälda huvudbrott med identifierat antisemitiskt motiv per år sedan 2008 ^[6][7]. Tabellerna visar antal identifierade motiv, vilket kan vara något fler än antalet anmälningar eftersom en anmälan kan bära flera motiv ^[7].

Metoden har bytts två gånger. Åren 2008-2011 baserades siffrorna på en totalundersökning; åren 2012-2018 är skattningar från ett urval, med konfidensintervall ^[6]. År 2017 saknas eftersom Brå då gick över till publicering vartannat år ^[6]. Från 2020 använder Brå en tredje metod som enligt myndigheten inte är direkt jämförbar med de äldre siffrorna ^[7]. Statistiken består alltså av tre perioder som får läsas som besläktade men inte identiska mått.

Enligt de senaste siffrorna identifierades 217 antisemitiska motiv i hela landet år 2024, upp från 111 år 2022 ^[7]. Ökningen kopplas i Brås analys och i medierna till efterdyningarna av Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza ^[7][8]. En särskild rapport från Brå i juni 2025 beskriver att många judiska församlingar och organisationer upplever en tydlig försämring av tryggheten efter oktober 2023 ^[8]. Störst var uppgången i polisregion Stockholm, där antalet nästan tredubblades mellan 2022 och 2024 (från 39 till 108) ^[7].

För polisregion Syd - området där Malmö ligger - visar Brås tabell 11A följande antal identifierade antisemitiska motiv: 52 år 2020, 42 år 2022 och 47 år 2024 ^[7]. Det motsvarar mellan 2,1 och 2,6 per 100 000 invånare, vilket är näst högst i landet efter polisregion Stockholm ^[7].

Att Malmö bär en oproportionerlig del av dessa anmälningar bekräftas indirekt av Brås fördjupningsstudie från 2019, som gick igenom samtliga 564 polisanmälningar med antisemitiskt motiv åren 2008-2016 ^[9]. Av dem hade 130 registrerats i Skåne län - näst mest efter Stockholms län (207) och långt fler än Västra Götaland (84) ^[9]. Sett per invånare hade Skåne och Stockholm högst nivåer. Brå tillägger försiktigt att slutsatsen är begränsad: eftersom benägenheten att anmäla varierar kan det bara sägas att personer i Skåne och Stockholm i högre grad anmäler antisemitiska händelser till polisen än på andra håll ^[9].

På ren kommunnivå redovisar Brå bara det totala antalet hatbrottsanmälningar - alla motiv sammanslagna. För Malmö kommun var det 169 anmälningar 2020, 196 år 2022 och 155 år 2024 ^[7]. Hur stor andel av dessa som var antisemitiska framgår inte av den öppna publikationen.

Sammantaget kan man alltså säga tre saker med god säkerhet.

Först: Judiska Församlingen i Malmö har krympt kraftigt sedan 1970-talet, från över 2 000 medlemmar till drygt 500 i dag ^[1][2]. Stockholms församling är mångdubbelt större och Göteborgs mitt emellan, men jämförbara siffror från 1970-talet för de två städerna finns inte publicerade ^[4].

För det andra: Antisemitism har enligt församlingen själv varit en av flera drivkrafter bakom nedgången ^[1]. Detta stöds av Brås intervjustudier från 2019 och 2025, som båda beskriver en tydlig utsatthet för hot, trakasserier och skadegörelse hos judiska verksamheter - och att bilden förvärrats efter oktober 2023 ^[8][9].

För det tredje: Frågan om hur många antisemitiska hatbrott som anmälts specifikt i Malmö per år har inget exakt svar i offentlig statistik. Brå började mäta 2008, redovisar per polisregion och inte per kommun, och har därtill bytt metod två gånger ^[6][7]. Det som finns är regionala tal (Region Syd: 47 år 2024) och en sammantagen studie 2008-2016 (Skåne län: 130). En Malmö-specifik årsserie kräver specialbeställning från Brå eller Polismyndigheten - det är en verklig lucka i den offentliga statistiken.