Matpriserna faller 7 procent i butik - men restaurangnotan hojs varje manad

Den samlade inflationen i Sverige, matt med konsumentprisindex, var 0,2 procent i juli - i praktiken oforandrade priser jamfort med for ett ar sedan ^[1][2]. Bakom nollan doljer sig en dramatisk splittring mellan var svenskarna handlar sin mat.

I mataffaren ar priserna 7,2 procent lagre an i juli 2025 ^[1][2]. Det ar det storsta arliga prisfallet pa livsmedel som SCB uppmatt sedan mitten av 1990-talet ^[1][2]. Pa restauranger, kafeer och hotell - som statistiken raknar samman - ar prisen i stallet 3,5 procent hogre an for ett ar sedan ^[1][2]. Skillnaden mellan de tva ar over 10 procentenheter ^[2].

Ocksa fran manad till manad ror sig de tva at olika hall. Sedan momssankningen i april har mataffarens priser fallit med 5,9 procent, medan restaurangnotan under samma fyra manader har blivit 2,9 procent dyrare ^[2].

Den 1 april 2026 sanktes momsen pa livsmedel fran 12 till 6 procent ^[3][5]. Sankningen ar tillfallig och galler till och med den 31 december 2027 ^[3][5]. Den omfattar mat som saljs i butik och mat man tar med sig - men inte maltider man ater pa restaurang. Restaurangmomsen ligger kvar pa 12 procent ^[3].

Regeringen har beraknat att en barnfamilj sparar ungefar 6 500 kronor per ar pa reformen ^[3]. Riksbanken skriver i sin senaste penningpolitiska rapport att butikerna har fort sankningen vidare fullt ut till konsumenterna, och att ingreppet ensamt sanker den arliga inflationen med runt 0,8 procentenheter ^[4]. Konjunkturinstitutet gjorde en liknande bedomning redan i sin decemberrapport ^[6].

Restaurangbranschen har inte fatt samma skattelattnad. Om du kopte en pizza i frysdisken pa vag hem fran jobbet den 1 april blev den ungefar en femma billigare per hundralapp ^[4]. Bestallde du samma pizza i restaurangen bredvid var priset i stort sett samma som dagen innan.

En viktig invandning ligger bakom rekordsiffran: livsmedelspriserna faller inte 7 procent for att maten har blivit billigare i grunden, utan for att skattesatsen ar en annan ^[4]. En halverad matmoms drar mekaniskt ned de berorda priserna med 5,4 procent, och Riksbanken bekraftar att butikerna fort ned priserna med precis den siffran ^[4][6]. Rensat for skatteflyttningen ar den underliggande inflationen nara Riksbankens mal pa 2 procent - det ar bara den uppmatta siffran som pressats under 1 procent ^[8]. Statistiken visar alltsa inte att svensk mat har blivit strukturellt billigare, utan att staten under 21 manader avstar en del av sina momsinkomster ^[3][5].

Det forra rekordfallet pa mat intraffade 1996 ^[2][7]. Da sanktes matmomsen fran 21 till 12 procent - en dubbelt sa stor skattelattnad som arets - och priserna i mataffarerna foll ocksa da med sju till atta procent under 12 manader ^[2][7]. Riksrevisionen granskade i efterhand det historiska ingreppet och slog fast att butikerna forde skattesankningen vidare fullt ut till konsumenterna ^[7]. Det som ser ut som en unik rorelse i statistiken ar alltsa en teknisk upprepning av ett valkant monster: sanks matmomsen skarpt syns det snabbt i konsumentprisindex, oavsett hur den underliggande prisutvecklingen ser ut.

Riksrevisionen var samtidigt kritisk mot sjalva verktyget. Den sankta matmomsen kostade staten omkring 27 miljarder kronor per ar och traffade alla hushall, inte bara de som behovde stodet mest ^[7]. Samma diskussion pagar nu. Regeringens paket kostar mer an 30 miljarder kronor under de 21 manader det galler ^[3], och effekten per hushall skiljer sig kraftigt beroende pa hur mycket mat man handlar i butik.

Ocksa vad som hander efter 2027 finns i den historiska handboken ^[3]. Nar den tillfalliga sankningen upphor och matmomsen atergar till 12 procent den 1 januari 2028 vantas det uppmatta prisindexet i mataffaren gora ett hopp uppat ^[3][8]. Riksbankens huvudprognos ligger pa en inflation kring 2,5 procent 2028, jamfort med under 1 procent i mitten av innevarande ar ^[8].

Restaurangpriset har inte fallit en enda manad sedan februari. I april, maj, juni och juli hojdes notan med 0,7, 1,2, 0,2 och 0,7 procent ^[2]. Det ar en tvarvand utveckling mot mataffarerna, dar priset trots viss uppgang i juli ligger klart lagre an ett ar tidigare ^[2].

Att restaurangnotan blir dyrare handlar om andra saker an moms. Loner och hyror stiger. Livsmedelspriserna i producentledet - alltsa vad grossisterna tar betalt av kokspersonalen - har inte fallit i samma takt som butiksledet. Och sankt matmoms i butik hjalper inte en restaurang som betalar 12 procent moms in och 12 procent moms ut ^[3].

Effekten syns tydligt om man tittar tillbaka till riksdagsvalet 2022 ^[2]. Sedan augusti det aret har priserna pa restauranger och hotell stigit 19 procent, medan livsmedel i butik gatt upp 8 procent ^[2]. Restaurangbesoket har alltsa dragit ifran mataffaren med mer an 10 procentenheter pa fyra ar - och gapet vaxer nu snabbare an nagonsin efter momssankningen ^[2].

Vem som marker rabatten mest beror pa hur man ater. En vardagsvana med matlagning hemma - mjolk, brod, pasta, gronsaker - fangar upp praktiskt taget hela momssankningen. Ett hushall som handlar mat i butik for 8 000 kronor i manaden far runt 400 kronor lagre kvitto varje gang de handlar, om butiken har fort ner priset fullt ut ^[3][4].

En familj som ater ute ofta - lunch pa jobbet, middag pa krogen pa helgen, glass i sommarhettan - far ingen motsvarande paus. Restauranggruppen vager 8,4 procent av den genomsnittliga hushallskassan i SCB:s konsumentprisindex, medan mat i butik vager 13,9 procent ^[2]. Bada delarna kostar alltsa mycket, men det ar bara den ena som fatt en skattelattnad.

Den totala inflationen pa 0,2 procent i juli doljer alltsa en splittring som ar direkt kopplad till val av inkopsplats ^[1]. Momspaketet loper till slutet av 2027 ^[3][5]. Vad som hander sedan - om momsen atergar till 12 procent - kommer sannolikt att synas som ett hopp uppat pa matnotan igen ^[6].