Mattebetyget i sexan har fallit 1,8 poäng sedan 2013 - svenska och idrott nästan oförändrade

Skolverket mäter varje år genomsnittlig betygspoäng för elever i landets alla kommuner. I matematik gick rikssnittet för sexan från 13,7 poäng 2013 till 11,9 poäng 2025 - ett fall med 1,8 poäng ^[1]. I svenska föll snittet från 13,2 till 12,9 poäng under samma period, en minskning på 0,3 poäng ^[1]. I idrott och hälsa gick det från 13,8 till 13,7 - knappt märkbart ^[1].

Betygsskalan går i steg om 2,5 poäng, från A på 20 poäng ner till E på 10 poäng ^[1]. Mattens fall på 1,8 poäng är alltså nästan ett helt betygssteg nedåt ^[1]. Tappet i matematik är sex gånger så stort som tappet i svenska och arton gånger så stort som tappet i idrott och hälsa ^[1]. Skolverket konstaterar att matematik är det obligatoriska ämnet i grundskolan där flest elever får underkänt - i både sjätte och nionde klass ^[2].

Mattebetygets fall är inget pandemiminne. Kurvan vek nedåt redan 2013 och hade nått 12,5 poäng 2019 - ett tapp på 1,2 poäng utan att en enda lektion ställts om till distans ^[1].

Under 2020 och 2021 steg mattebetyget tillfälligt - från 12,5 till 12,8 poäng ^[1]. Förklaringen är att de nationella proven ställdes in under pandemin, vilket gör betygssiffrorna för de åren svårjämförda med övriga år ^[1]. När proven återinfördes föll mattebetyget snabbare igen och nådde 11,9 poäng 2024 ^[1].

Skolverket har pekat ut matematik som det ämne som drabbades hårdast av distansundervisning - det är svårt att lära sig matematik på håll och elevfrånvaron var hög ^[7]. Men tappet på 1,2 poäng åren 2013-2019 visar att problemen är äldre än pandemin ^[1].

En vanlig förklaring i skoldebatten är brist på behöriga lärare. Skolverket rapporterar dock att matematik - precis som svenska och idrott och hälsa - tillhör de ämnen med högst andel behöriga lärare i grundskolan ^[3]. Lärarnas formella behörighet förklarar alltså inte varför just matematiken faller mer än de andra ämnena.

Rikssnittet påverkas dessutom av att elevkullarna har förändrats. Andelen grundskoleelever som läser svenska som andraspråk har ökat från 8,6 till 14,5 procent sedan 2013 - ett tecken på att fler elever inte har svenska som modersmål ^[5]. Det speglar de stora flyktingvågorna efter 2015 ^[5]. Skolverket konstaterar att gymnasiebehörigheten skiljer sig kraftigt: nästan nio av tio elever med svensk bakgrund är behöriga, men bland elever som kommit till Sverige efter skolstart är andelen behöriga till nationella program betydligt lägre ^[2]. När en större andel av eleverna i grundskolan har den bakgrunden drar det ned rikssnittet.

Men sammansättningseffekten förklarar inte hela fallet, och bilden har skiftat. Skolverket visar i en rapport om likvärdigheten i grundskolan att uppgången av niondeklassare utan gymnasiebehörighet fram till 2021 nästan helt och hållet berodde på invandringen - men att ökningen sedan 2021 i stället drivs av att fler elever med svensk bakgrund halkar efter ^[6]. Rikssnittets fall är alltså en historia med två kapitel.

Betygstappet i matematik får konsekvenser bortom sexan. Matematik är det ämne som oftast hindrar elever från gymnasieskolans nationella program ^[2]. Av eleverna som lämnade grundskolan 2024 saknade 15,9 procent den behörighet som krävs ^[1]. Bland de elever som saknar behörighet fick bara 19,5 procent godkänt betyg i matematik - det är det ämne flest saknar ^[4].

Mattebetyget varierar dessutom kraftigt mellan kommuner. Det nationella snittet på 11,9 poäng döljer en spridning på flera poäng mellan kommuner med starka och svaga resultat ^[1]. Elever i kommuner med låga snittsiffror riskerar att starta gymnasiet med ett svagare matematikunderlag.