Miljön föll från 30 till kring 20 procent på svenskarnas problemlista - och klyftan mellan MP och SD är rekordstor

SOM-institutet vid Göteborgs universitet har sedan 1987 ställt samma öppna fråga i sina årliga nationella enkäter: "Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem" ^[1]. Svaren skrivs med egna ord och kodas i efterhand till kategorier. Det är den siffran alla artiklar som skriver "X procent tycker miljön är viktigast" bygger på. Kategorin har haft lite olika namn genom åren - ibland "Miljö/energi", ibland "Miljö/energi/klimat". På senare år särredovisar SOM ibland "Energi" (elpriser, elförsörjning) separat från "Miljö", vilket förklarar en del av rörelserna kring 2022 ^[8].

Den öppna frågan är ett bra mått på vad som ligger överst i huvudet på svenskarna - men den är känslig för konkurrens. När invandringsfrågan tog stort utrymme 2015-2016 föll miljön ihop trots att svenskarna fortfarande var oroade för klimatet ^[4]. När energipriserna rusade 2022 gick den sammanslagna miljö-energi-klimat-siffran upp mer än vad klimatoron ensam hade motiverat ^[7][8].

Den som vill mäta djupet i klimatengagemanget måste därför också titta på SOM:s slutna frågor - till exempel den där svenskarna på en 11-gradig skala får ranka hur viktiga klimatfrågorna är jämfört med andra samhällsfrågor ^[7]. Där ser bilden annorlunda ut: andelen som svarar 7-10 ("viktigare") har legat påfallande stabilt kring 45-55 procent under hela perioden 2019-2025 ^[7][17]. Bakom rubriken "miljön tappar" finns alltså två parallella historier: en om agendan, som svänger snabbt, och en om åsikterna, som rör sig långsamt.

Under första halvan av 2010-talet levde miljöfrågan i skuggan ^[4]. På listan över viktigaste samhällsproblem hamnade Miljö/energi på sjunde plats både 2016 och 2017 med bara 9 respektive 10 procent som nämnde området ^[2][3]. Flyktingkrisen 2015 dominerade helt ^[4].

Sedan vände det. Sommaren 2018 - med torka, skogsbränder och Greta Thunbergs skolstrejk i augusti - lyfte andelen till 16 procent ^[4]. Under klimatvalåret 2019 slog uppgången igenom på riktigt: 24 procent nämnde spontant miljö eller klimat som ett av de viktigaste samhällsproblemen ^[5]. Pandemiåret 2020 kylde av debatten och siffran föll till 18 procent ^[6], för att sedan stiga igen till 26 procent 2021 och nå toppen 30 procent 2022 ^[7] - då var miljö/energi/klimat den tredje viktigaste samhällsfrågan efter brottslighet och sjukvård. Den svarta svanen som drev toppen var lika mycket energikrisen som klimatet: när SOM slår ihop kategorierna miljö-energi-klimat följer elpriser och gaskris med.

Efter 2022 har rörelsen gått åt andra hållet ^[8]. Solevid-rapporten från februari 2026 placerar miljöfrågan på omkring femte plats 2025 - vår avläsning av rapportens diagram ger ungefär 20 procent (miljön ensam) ^[8]. Rangordningen ligger fortfarande högre än de historiska bottennoteringarna, men klart lägre än energikrisens topp ^[8]. SOM-institutet noterar att toppkategorierna "minskar något i omnämnande" mellan 2024 och 2025 ^[8].

Den slutna 11-gradiga frågan om hur klimatfrågorna prioriteras relativt andra samhällsfrågor visar en tydligare, mer stillsam nedgång: andelen som svarar 7-10 ("viktigare än andra frågor") har fallit från 55 procent 2019 till 46 procent 2025 - nio procentenheters minskning på sex år ^[7][17].

En vanlig bild är att klimatengagemanget är en ungdomsfråga. SOM-institutets senaste siffror visar tvärtom - i alla tre mått vi har jämförbara data för är det pensionärerna som är MEST engagerade och unga som är minst. Måtten kommer från SOM:s slutna frågor (intresse, oro och 11-gradig prioritering) - SOM redovisar däremot inte den öppna dagordningsfrågan uppdelad per åldersgrupp för de senaste åren ^[9].

2025 säger 79 procent av dem över 65 år att de är mycket eller ganska intresserade av miljöfrågor ^[9]. I gruppen 16-29 år är motsvarande andel 53 procent - en skillnad på 26 procentenheter ^[9]. Andelen som svarar "inte alls intresserad" är 14 procent bland de unga - sju gånger så hög som bland pensionärerna (2 procent) ^[9]. Samma mönster går igen i klimatoron: 49 procent av 65+ upplever förändringar i jordens klimat som "mycket oroande", jämfört med 41 procent av 16-29-åringarna ^[10]. Och på frågan om klimatfrågorna är viktigare än andra samhällsfrågor är det de äldsta som svarar ja i störst omfattning (47 procent) - de yngsta i minst (43 procent) ^[11].

Mest anmärkningsvärt är trenden. Andelen 16-29-åringar som säger sig vara "inte alls intresserade" av miljö- och klimatfrågor steg från 10 procent 2022 till 14 procent 2025 ^[12][9]. SOM-forskarna kopplar förändringen till att pandemin sköt undan miljödebatten och att andra frågor - inte minst brottslighet och inflation - konkurrerat om ungas uppmärksamhet.

Samtidigt finns en viktig nyans: unga tror MEST på att människan orsakar klimatförändringarna. 78 procent av 16-29-åringarna instämmer starkt (7-10 på skalan), jämfört med 72 procent av pensionärerna ^[13]. Ungas engagemang finns kvar i övertygelsen - men märks mindre när de själva får välja tre områden att lyfta.

Ingen annan fråga skiljer partiernas sympatisörer så tydligt åt som miljön. På SOM-institutets slutna 11-gradiga fråga om klimatfrågorna är viktigare än andra samhällsfrågor svarade 2025 hela 91 procent av Miljöpartiets sympatisörer ja - mot 21 procent av Sverigedemokraternas ^[14]. Det är en skillnad på 70 procentenheter mellan blockens ytterkanter ^[14]. Siffrorna nedan gäller den slutna frågan; SOM redovisar inte partibrytning för den öppna dagordningsfrågan i de senaste rapporterna.

Bland rödgröna och centristiska partiers sympatisörer säger mellan hälften och nio av tio att klimatfrågan är viktigare än andra frågor: MP 91, V 71, C 64, S 52 procent ^[14]. Bland Tidöpartiernas sympatisörer ligger andelen märkbart lägre: L 41, M 37, KD 30, SD 21 procent ^[14]. SD är det enda partiet där en majoritet av sympatisörerna INTE tycker klimatfrågan är viktigare än andra frågor ^[14].

Jämfört med året innan har utvecklingen gått åt olika håll i olika läger. Bland V- och C-sympatisörer ökade andelen som prioriterar klimatfrågan med 7-9 procentenheter från 2024 till 2025 ^[14][15]. Bland SD är läget nästan oförändrat, en marginell minskning från 23 till 21 procent ^[14][15]. Klyftan mellan partierna vidgas alltså - trots att den totala andelen är rätt stabil.

Detta är också vad SOM-forskarna Johan Martinsson och Marcus Weissenbilder pekar ut som miljöfrågans mest karaktäristiska drag i den svenska opinionen: ingen annan fråga har blivit så partipolariserad. På den öppna dagordningsfrågan var skillnaden mellan högsta parti (MP, 64 procent) och lägsta (SD, 3 procent) hela 61 procentenheter under klimatvalåret 2018 - dubbelt så stor som 2008 (36 procentenheter) ^[4]. Statistiskt sett samvarierade partisympati och miljöfrågans vikt nästan dubbelt så starkt 2018 som 2008 - den största ökningen bland alla mätta politiska frågor ^[16].

Det som driver upp miljön på svenskarnas dagordning är nästan alltid en synlig händelse eller en aktuell debatt. SOM-institutets forskare pekar på tre stora chocker under 2010-talets slut och 2020-talets början: sommaren 2018 med torka och skogsbränder, klimatstrejkerna 2018-2019 och energikrisen 2022 ^[4][7]. Det som driver ned den är oftast konkurrens från andra frågor - flyktingkrisen 2015-2016, pandemin 2020, den skenande brottsligheten från 2022 och framåt ^[4][7].

Det som inte har hänt är att svenskarna slutat oroa sig för klimatet. 82 procent tycker fortfarande att förändringar i jordens klimat är mycket eller ganska oroande 2025 ^[10] - i princip samma nivå som 2019. På samma sätt är stödet för att "satsa mer på ett miljövänligt samhälle" fortsatt kring 77 procent 2022 ^[18]. Skillnaden är att andra frågor - främst brottslighet - nu tar mer plats när svenskarna själva får välja tre områden att lyfta.

En viktig invändning mot en enkel läsning av kurvan är också att SOM slår ihop "miljö", "klimat" och "energi" till en enda kategori i den öppna frågan. När Martinsson delar upp energifrågan för sig visar det sig att uppgången 2021-2022 till stor del handlade om just energi (elpriser och trygghet), inte om ren klimatoro. En del av den efterföljande "nedgången" är alltså att energifrågan lugnat sig - inte att klimatengagemanget kraschat.

Uppgifterna kommer från de årliga nationella SOM-undersökningarna vid Göteborgs universitet. Enkäten skickas till ett slumpmässigt urval av alla folkbokförda i Sverige mellan 16 och 90 år ^[17]. SOM-undersökningen 2025 hade 33 750 personer i urvalet och 17 178 svarare (52 procent svarsfrekvens), med fältarbete 15 september - 30 december 2025 ^[17]. Frågan om viktigaste samhällsproblem har haft samma formulering sedan 1987 ^[1].

Den öppna frågan mäter dagordning - vad som är överst i huvudet. Den 11-gradiga slutna frågan mäter djup prioritering ^[17]. De två måtten svarar på lite olika frågor och rör sig därför inte identiskt. För 2023-2024 finns ingen publicerad rangordning på den öppna frågan i de rapporter vi granskat i sifferform - siffran för 2025 (omkring 20 procent, rank 5) är avläst från diagrammet i Maria Solevids rapport från februari 2026 ^[8] och bör tolkas med några procentenheters osäkerhet.

En viktig metodologisk fotnot: unga svarar i lägre grad än äldre på SOM-enkäten ^[17]. SOM viktar för att kompensera, men om unga som svarar systematiskt är mer engagerade än unga som inte svarar - något som SOM själva flaggar för - kan siffrorna underskatta ungas totala ointresse ännu mer. Vid mycket små grupper (t.ex. KD-sympatisörer 2025, n<50) blir felmarginalen stor och partisiffrorna ska tolkas försiktigt ^[14].