Nytt medborgarskapskrav: Afrika-föddas medianinkomst hamnar under inkomststrecket

Under 2025 beviljades 38 800 ansökningar om svenskt medborgarskap - 41 procent färre än 2024, då 65 600 fick bifall ^[1]. Migrationsverket uppger att minskningen beror på att myndigheten skärpte säkerhetsrutinerna i handläggningen, vilket ledde till fler handläggningsmoment och färre beslut per tidsenhet ^[2].

Det var inte första gången naturaliseringstakten störtdök. Under 2022 sjönk antalet till en liknande nivå - 37 800 - för att sedan återhämta sig till 68 200 år 2023 och 65 600 år 2024 ^[1]. Den senaste minskningen sker mot bakgrunden av en politisk omläggning: den 6 juni 2026 trädde nya och skärpta krav för att förvärva svenskt medborgarskap i kraft ^[3]. Hemvisttiden höjdes från fem till åtta år, krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället infördes, och sökanden måste numera uppvisa egenförsörjning under de tre åren före ansökan ^[3]. Det är de mest genomgripande förändringarna av medborgarskapslagstiftningen på decennier.

Det nya försörjningskravet innebär att sökanden varje år under de tre åren före ansökan måste ha haft en sammanräknad inkomst på minst tre inkomstbasbelopp - 250 200 kronor om året, eller drygt 20 850 kronor i månaden - som villkor för att beviljas medborgarskap ^[2].

SCB:s statistik över sammanräknad förvärvsinkomst per födelseregion och kön visar att gränsen är hög i relation till flera invandrargruppernas faktiska inkomstnivåer. Medianinkomsten för Afrika-födda kvinnor i åldern 20-65 år uppgick 2024 till 235 100 kronor per år - en summa som understiger inkomstkravet med drygt 15 000 kronor ^[4]. Per definition innebär det att mer än hälften av Afrika-födda kvinnor i denna ålderskategori tjänar under strecket.

Asien-födda kvinnors medianinkomst 2024 uppgick till 256 900 kronor - strax över gränsen - vilket ändå innebär att ungefär hälften av denna grupp faller under kravet ^[4]. Bland männen är situationen generellt bättre: Afrika-föddas medianinkomst på 324 400 kronor och Asien-föddas på 345 800 kronor ligger tydligare över gränsen, dock med en stor andel under ^[4]. Sverige-föddas medianinkomst uppgick till 388 700 kronor för kvinnor och 462 900 kronor för män ^[4].

Det är viktigt att betona att SCB-statistiken avser alla Afrika- och Asien-födda i åldern 20-65 år, oavsett vistelsetid eller om de redan är svenska medborgare ^[4]. De som faktiskt ansöker om medborgarskap är en selekterad grupp med längre vistelsetid och ofta starkare arbetsmarknadsfäste. Inkomstsiffrorna ger ändå en strukturell bild av de inkomstgap som det nya inkomstkravet skär igenom.

Sysselsättningsgapet mellan inrikes- och utrikes-födda i åldern 25-54 år har krympt avsevärt: från nästan 20 procentenheters skillnad 2005 till 12 procentenheter 2025 ^[5]. Inrikes-föddas sysselsättningsgrad uppgick 2025 till 89,3 procent, jämfört med 77,3 procent för utrikes-födda i samma åldersgrupp ^[5].

Förbättringen är påtaglig - de 7 procentenheter som gapet krympt sedan 2005 speglar en reell integrationstrend på arbetsmarknaden ^[5]. Men en klyfta på 12 procentenheter kvarstår ^[5], och den har direkt bäring på inkomstkravet: de utrikes-födda som inte är sysselsatta saknar förvärvsinkomst och faller automatiskt under tröskeln. Sysselsättningsgapet är dessutom ett genomsnitt för alla utrikes-födda samlat. Bland grupper med svagare arbetsmarknadsfäste - som flyktinghushåll från konfliktdrabbade länder - är gapet sannolikt avsevärt större, vilket sammanfaller med de grupper som uppvisar lägst medianinkomst.