OECD: 34 procent av jobben i Sverige exponerade för generativ AI - klart över snittet

Siffran kommer från OECD:s rapport Job Creation and Local Economic Development 2024, med undertiteln The Geography of Generative AI, som publicerades i november 2024 ^[1]. Där räknas ett yrke som exponerat om minst 20 procent av arbetsuppgifterna kan utföras dubbelt så snabbt med hjälp av generativ AI ^[1]. Måttet bygger på en klassificering av tusentals arbetsuppgifter i standardiserade yrken, som forskare vid OpenAI och University of Pennsylvania tog fram 2023 ^[2].

Det är viktigt att läsa siffran rätt. Att ett jobb är exponerat betyder inte att det försvinner. Det betyder att en betydande del av arbetsuppgifterna kan snabbas upp av AI-verktyg som ChatGPT och Copilot - vilket kan innebära både att vissa uppgifter försvinner och att andra blir lättare. Exponering är alltså ett mått på potentiell påverkan, inte en förutsägelse om arbetslöshet.

Bland de större EU-länderna ligger Sverige nära toppen. Danmark har den högsta andelen med 34,7 procent, tätt följt av Sverige med 34,4 procent och Tyskland med 33 procent ^[1][3][4]. Frankrike ligger på 30,9 procent och Finland på 29,4 procent ^[5][6]. OECD-snittet är 26 procent ^[1].

Att de nordiska länderna och Tyskland ligger högt beror till stor del på näringsstrukturen. Länderna har en stor andel högutbildade kunskapsarbetare - tjänstemän, ekonomer, ingenjörer och administrativ personal - i yrken där just språkbaserad och analytisk AI kan göra mest nytta.

Sverige tillhör de OECD-länder som har LÄGST risk för klassisk automatisering. Bara 3,8 procent av arbetstagarna har jobb där minst en fjärdedel av färdigheterna och förmågorna är automatiserbara, jämfört med OECD-snittet på 12 procent ^[1]. Det är ett spegelvänt mönster mot generativ AI.

Skillnaden beror på vad de två teknikerna faktiskt kan göra. Klassisk automatisering, som industrirobotar och rutinprogram, tar över manuella och repetitiva uppgifter - något Sverige redan har mycket lite kvar av. Generativ AI är däremot bra på det motsatta: språk, resonemang och skrivbordsarbete. Det gör att just Sveriges styrka - en stor andel högkvalificerade tjänstemannajobb - blir dess mest exponerade sida. OECD konstaterar rakt ut att regioner som tidigare hade lite att frukta av automatisering nu ligger högst i exponering för generativ AI ^[1].

OECD:s toppsiffra på 34,4 procent redovisas inte könsuppdelat i landsnotan för Sverige ^[1]. Men IMF publicerade sommaren 2026 en fördjupad Sverigestudie som svarar just på den frågan ^[7]. Studien bygger på EU:s arbetskraftsundersökning från 2023 och använder ett besläktat men annat mått: ett yrke räknas som högexponerat om det ligger över medianen av alla yrken ^[7]. Eftersom det är en relativ tröskel hamnar automatiskt cirka hälften av alla arbetstagare i den kategorin - IMF:s procentandelar är alltså inte samma sak som OECD:s 34,4 procent och kan inte jämföras direkt ^[7].

Med IMF:s definition jobbar knappt 70 procent av kvinnorna i högexponerade yrken, jämfört med 62 procent av männen ^[7]. Poängen är alltså inte den absoluta nivån utan skillnaden mellan könen: kvinnor är mer exponerade än män, tvärtemot bilden från den tidigare automatiseringsvågen som främst slog mot manliga industri- och transportjobb.

De kvinnodominerade yrken som IMF pekar ut som särskilt utsatta är finansiella tjänstemän, administrativa sekreterare, myndighetsprofessionella och kontorister ^[7]. Bland män är det istället en tydlig grupp: IT-professionella. Enligt IMF hamnar alla svenska IT-professionella - i praktiken utvecklare, systemutvecklare och nätverksspecialister - i kategorin med hög exponering men låg komplementaritet, alltså där AI riskerar att ersätta snarare än komplettera arbetet ^[7]. IMF hänvisar där till svensk arbetsmarknadsforskning som visat att sysselsättningen bland unga i AI-exponerade yrken har vuxit långsammare än i andra grupper ^[7][9].

Samtidigt är cirka 13 procent av kvinnorna skyddade från AI-omställningen genom att jobba inom personlig omsorg och service, och 17 procent av männen genom byggnads-, transport- och maskinjobb ^[7]. IMF-studien bryter också ner exponeringen efter ålder, utbildning, inkomst och migrationsbakgrund - lågutbildade, unga och utrikes födda drabbas oftare av yrken där AI ersätter snarare än kompletterar arbetet ^[7].

Skillnaden mellan svenska regioner är stor. I Stockholm är 45,7 procent av jobben exponerade för generativ AI - nästan dubbelt så många som i Norra Mellansverige, där andelen ligger på 24,8 procent ^[1]. Sydsverige (33,3), Västsverige (32,2), Mellersta Norrland (31,9) och Östra Mellansverige (30,8) hamnar i mitten ^[1].

Samma mönster går igen om man delar upp landet efter ort. I städer har 43,3 procent av jobben hög exponering, i mindre orter och förorter 32,2 procent, och på landsbygden 25,2 procent ^[1]. Förklaringen är att industrier med hög exponering, som finans, IT och kunskapsintensiva tjänster, klustras kring storstäder, medan landsbygden lutar mer mot jordbruk, tillverkning och transport.

OECD:s landsnot bryter inte ner exponeringen bransch för bransch för Sverige. Där den svenska statistiken däremot är tydlig är i FÖRETAGENS faktiska AI-användning. SCB:s undersökning It-användning i företag - som mäter hur många svenska företag med minst tio anställda som faktiskt använder någon AI-teknik - visar att 35 procent gjorde det 2025, upp från 25 procent 2024 och 10 procent 2023 ^[8].

Branschskillnaderna är kraftiga. Inom IT och annan informationsverksamhet använde 89,6 procent av företagen AI under 2025 - branschens andel är alltså mer än sju gånger så hög som i botten ^[8]. Där, inom transport och magasinering, är motsvarande andel bara 12,3 procent ^[8]. Bilden är dock inte en ren tjänste- kontra industri-uppdelning: den näst mest AI-tunga branschen var faktiskt tillverkning av petroleumprodukter (SNI C19), där 87,5 procent av företagen använde AI 2025 ^[8].

SCB summerar det som att tjänstebranscherna sammantaget både använder AI mer och ökar snabbare än industribranscherna. Två undantag finns: transport och magasinering samt annan tillverkning och reparation av maskiner minskade faktiskt sin AI-användning mellan 2024 och 2025 ^[8].

En viktig avgränsning: SCB:s siffror täcker inte finans- och försäkringssektorn, jordbruk eller den offentliga sektorn (populationen utökas först från referensår 2026) ^[8]. Det innebär att den svenska bilden av AI-användning i näringslivet ännu saknar just den bransch som i internationell forskning brukar peka ut som en av de mest AI-intensiva. Enligt IMF har den svenska offentliga sektorn också stor potential - närmare två tredjedelar av jobben där kan få produktivitetslyft av AI, jämfört med mindre än 40 procent inom det privata näringslivet ^[7].

Enligt Eurostats sammanställning för 2025 är Sverige trea bland EU:s medlemsstater i AI-användning bland företag, efter Danmark (42 procent) och Finland (38 procent) ^[8]. EU-snittet ligger på 20 procent ^[8]. Sverige tillhör också en liten grupp länder där andelen AI-användande företag mer än tredubblats på två år ^[8].

Mer avancerad digitalisering - företag som kombinerar AI, molntjänster och dataanalys - ger samma bild: Sverige ligger femma i EU med 21 procent, mot EU-snittet på 11 procent ^[8]. Stora medlemsländer som Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien ligger nära eller under det snittet.

Det är den här bakgrunden som gör OECD-siffran meningsfull: Sverige är inte bara exponerat för generativ AI på papperet - svenska företag har också en beredskap och en adoptionstakt som är bland de högsta i Europa. Både potentialen och omställningstrycket är alltså stort samtidigt.

En del av läsningen av siffrorna kräver eftertanke. Att OECD säger att 34,4 procent av jobben är exponerade ^[1] är INTE detsamma som att var tredje jobb försvinner. Måttet säger bara att en betydande del av uppgifterna kan snabbas upp av AI - och samma exponering kan leda till helt olika utfall.

IMF-studien delar upp Sveriges exponerade jobb i två grupper: de där AI mest troligt kompletterar arbetet (och lyfter produktiviteten) och de där AI mer riskerar att ersätta arbetet. Bland svenska kvinnor i högexponerade yrken har 67 procent också hög så kallad komplementaritet - alltså jobb där AI-verktygen förstärker snarare än konkurrerar ut ^[7]. Bland män är motsvarande andel 65 procent ^[7].

OECD:s siffra på 34,4 procent bygger på AI-kapaciteter fram till 2023 och sysselsättningsstruktur från 2022 ^[1]. AI-utvecklingen har gått fort sedan dess. OECD publicerade i maj 2026 ett nytt metodpapper med en uppdaterad exponeringsindikator, men utan uppdaterade landssiffror för Sverige - JCLED-siffran 34,4 procent är fortfarande OECD:s färskaste publicerade landstal ^[10]. IMF-studien har eget brytdatum den 29 juni 2026 ^[7]. Klart är att Sverige, med sin höga andel kunskapsarbetare och tidiga AI-adoption, kommer att vara ett av de EU-länder där omställningen märks tydligast.