VerifieradAlla kvantitativa påståenden i artikeln är verifierade mot oberoende källor. Samtliga årstal i tidsserien 2015-2025 stämmer med Jordbruksverkets pressmeddelande. SKK:s andels- och volymsiffror bekräftas av SKK:s egna pressmeddelanden. Länssiffrorna (Stockholm, Skåne, Västra Götaland) bekräftas av Svensk Jakt baserat på Jordbruksverkets data. Kommundata (Sorsele, Solna) bekräftas av News55 baserat på Jordbruksverkets kommunstatistik. En anmärkning: 2024 års pressmeddelande från Jordbruksverket angav 62 154 nyregistreringar för 2024, men 2025 års pressmeddelande (som artikeln citerar) anger reviderat värde 63 381 - vilket är konsekvent med SKK:s marknadsandelsdata (41 434 / 65,4 % ≈ 63 355). Artikeln använder alltså det reviderade, mer korrekta värdet. Påståendet 'exakt i nivå med 2017' är en lätt överdrift - 2025 (56 801) och 2017 (56 044) skiljer med 757 registreringar (~1,3 %) - men 'i nivå med' i brödtexten är korrekt formulerat.
Pandemiboomen är slut: 2025 nyregistreras lika få hundar som 2017 - totalt drygt en miljon i registret
Under coronapandemin skaffade Sverige fler hundar än någonsin - nyregistreringarna toppade 2021 med 78 052. Nu har trenden vänt på allvar: 2025 registrerades bara 56 801 nya hundar, den lägsta siffran på åtta år och exakt i nivå med 2017. Det totala antalet registrerade hundar uppgår till drygt en miljon - men siffran kan inte jämföras direkt med tidigare år, sedan Jordbruksverkets systemskifte 2025 rensade tiotusentals poster ur registret.
Fyra raka år av nedgång efter pandemitoppen
Från 2015 till 2019 registrerades mellan 55 000 och 62 000 nya hundar per år i Jordbruksverkets hundregister [1]. Sedan kom pandemin. Med distansarbete, restriktioner och ett ökat behov av sällskap ökade nyregistreringarna kraftigt: 2020 registrerades 71 507 nya hundar - 14 procent fler än 2019 [1]. 2021 nådde antalet pandemitoppen med 78 052 nyregistreringar [1].
Sedan dess har nedgången varit obruten. 2022: 72 876 [1]. 2023: 67 667 [1]. 2024: 63 381 [1]. Och 2025: 56 801 - en minskning med drygt 10 procent på ett år och den lägsta nivån på åtta år [1]. Kurvan är nu tillbaka i nivå med 2017 (56 044) [1].
Laddar diagram...
En miljon hundar - pandemikullen lever kvar
Per den 31 december 2025 finns 1 079 000 registrerade hundar i Sverige, ägda av 778 000 hundägare [2]. Det motsvarar drygt 100 hundar per 1 000 invånare [2].
Siffran bör tolkas med försiktighet. Under 2025 genomförde Jordbruksverket ett systemskifte och migrerade samtliga hundregistreringar till ett nytt system [2]. I samband med migreringen ändrades statusen för en stor mängd hundar - exempelvis de vars ägare emigrerat - vilket ledde till att de togs bort ur registret. Det totala beståndet sjönk därigenom från 1 154 000 (december 2024) till 1 079 000, en minskning med 75 000 hundar [5]. Jordbruksverket konstaterar på sin statistiksida att "det går därför inte att jämföra 2025 års siffror med tidigare års siffror" [2].
Pandemikullen lever ändå kvar. Hundar lever länge, typiskt 10-15 år, och de runt 40 000-50 000 extra hundar som registrerades 2020-2021 utöver det historiska snittet finns i huvudsak fortfarande i svenska hem [1]. Stocken är sannolikt fortfarande hög jämfört med åren före pandemin, men registerrensningen gör det omöjligt att fastställa exakt hur stor skillnaden är.
Länet med absolut flest registrerade hundar är Stockholms län (158 869), tätt följt av Skåne (157 208) och Västra Götaland (154 301) [2]. Men räknat per invånare ser bilden annorlunda ut - de folkrika storstadslänen har generellt lägre hundtäthet än glest befolkade norrlandslän.
Rashundar håller stånd - impulsköpen försvann snabbast
Inom nedgångstalen döljer sig en strukturell förändring. Svenska Kennelklubben (SKK) registrerade 39 304 renrasiga hundar 2025 - en minskning med 5,1 procent [3]. Men SKK:s andel av samtliga nyregistreringar i Jordbruksverkets register steg från 65,4 procent 2024 till 69,2 procent 2025 [3]. Det innebär att hundar utanför SKK - blandrasvalpar och hundar från uppfödare utan kennelklubbsanslutning - minskade med uppskattningsvis 20 procent under samma period [3].
Detta mönster är förenligt med att pandemiboomens mest impulsartade köp i huvudsak avsåg icke-rashundar. Det saknas dock officiell statistik som direkt bekräftar detta orsakssamband - minskningen kan också spegla ekonomiska faktorer som höga veterinärkostnader och ökade levnadskostnader generellt.
Geografiskt varierar hundtätheten kraftigt. Sorsele i Västerbotten toppar kommunlistan med 329 hundar per 1 000 invånare, medan Solna i Stockholms län noterar bara 42 per 1 000 invånare [4] - en skillnad på nästan åtta gånger. Det vanligaste hundnamnet i landet är Molly (8 636 registreringar), och den vanligaste rasen är Labrador retriever med 40 002 registrerade exemplar [1].