PISA 2025: Svenska 15-åringars läsning på lägsta nivån på 25 år - och könsgapet fortsätter att växa

Sverige började mätningarna år 2000 som en av världens lässtarkaste elevgrupper med 516 poäng - 16 poäng över OECD-snittet ^[2]. Från 2003 sjönk resultaten mätning för mätning fram till bottenåret 2012, då Sverige låg på 483 poäng ^[2]. Därefter kom en återhämtning - 500 poäng 2015 och 506 poäng 2018 - som fick många att andas ut ^[2]. I PISA 2022 tog nedgången ny fart: 19 poängs fall till 487 poäng ^[2]. Och i PISA 2025 fortsätter raset: ytterligare 21 poäng ned till 466 poäng - det lägsta resultat Sverige någonsin haft ^[1].

Bilden är alltså inte en tillfällig svacka utan en långsiktig försämring. Med 466 poäng är Sverige nu bara 5 poäng över OECD-snittet på 461 - försprånget från millennieskiftet är i det närmaste utraderat ^[1]. Skolverket beskriver det som "fortsatt nedgång" och konstaterar att övriga nordiska länder också nått historiskt låga nivåer ^[1].

PISA använder åtta prestationsnivåer, och nivå 2 är den nivå som OECD definierar som en basnivå för läsförståelse ^[2]. En elev som når hit kan identifiera huvudbudskapet i en måttligt lång text och dra enkla slutsatser när informationen inte står rakt ut ^[2].

Andelen svenska 15-åringar som inte når dit har mer än fördubblats sedan mätningarna började: från 13 procent år 2000 till 31 procent 2025 ^[1][2]. Bara mellan 2022 och 2025 ökade andelen med sju procentenheter - och det är den högsta andel som uppmätts i någon PISA-omgång ^[1].

Ojämlikheten är slående: bland elever från de mest resurssvaga hemmen når 45 procent inte grundläggande läsnivå, mot avsevärt färre bland elever från de mest gynnade hemmen ^[1]. Skillnaden i resultat mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund har växt kraftigt genom hela mätperioden.

Att flickor läser bättre än pojkar är regel snarare än undantag: i så gott som alla OECD-länder presterar flickorna bättre ^[2]. Men i Sverige är gapet ovanligt stort - och det växer.

I PISA 2025 är skillnaden 41 poäng till flickornas fördel ^[1]. Det är över sju poäng mer än 2018 (34 poäng) och fyra poäng mer än 2022 (37 poäng) ^[1][2]. I OECD som helhet var motsvarande gap 24 poäng 2022 och 30 poäng 2025 - också där ett växande men betydligt mindre gap ^[3].

Inom Norden är Sveriges gap i mitten av fältet: Finland (45 poäng 2022) och Norge (42 poäng) hade större gap redan då, medan Danmark (21 poäng) hade det minsta ^[2]. Men den svenska utvecklingen sticker ut på ett annat sätt: gapet krymper inte, det växer.

Alla fem nordiska länder fick sämre resultat 2025 än 2022 ^[1]. Finland (474 poäng, ned 16) är fortfarande lässtarkast i Norden och det nordiska land som tydligast överstiger OECD-snittet på 461 ^[1]. Därefter Sverige (466, ned 21), som ligger 5 poäng över OECD-snittet, och Danmark (460, ned 29), som är en poäng under snittet ^[1]. Norge (453, ned 24) och särskilt Island (422, ned 14) ligger klart under snittet ^[1].

Jämfört med Sverige presterar Finland bättre i både läsning och naturvetenskap, medan Danmark ligger på svensk nivå i läsning och matematik men lägre i naturvetenskap ^[1]. Norge och Island ligger under Sverige i alla tre ämnen ^[1].

Det finländska undret har därmed krympt till en marginell fördel: från 546 poäng år 2000 - dåtidens världstopp - till 474 poäng nu, en nedgång på 72 poäng under 25 år ^[2]. Att Sverige nu befinner sig nära OECD-snittet innebär inte att svenska elever blivit genomsnittliga - det innebär att hela OECD har försämrats i takt med Sverige ^[1].

OECD:s utbildningsdirektör Andreas Schleicher pekar på flera samverkande faktorer: "mer tid ägnad åt skärmläsning på bekostnad av djupläsning, mindre läsning för nöjes skull, kortare uppmärksamhet, och förändrade attityder till lärande och skola" ^[4]. Nedgången är dessutom internationell - alla OECD-länder tillsammans tappade i genomsnitt 15 poäng i läsning mellan 2022 och 2025 ^[4].

Skolverket är försiktigt med att lyfta EN enskild förklaring och konstaterar i sitt pressmeddelande att "ingen enskild faktor förklarar nedgången" ^[1]. Från PISA 2022 vet vi dock vad som INTE förklarar det svenska raset: invandringen ^[2]. Skolverket skrev då att "andelen utlandsfödda elever med utländsk bakgrund har ökat med endast en procentenhet jämfört med PISA 2018 och detta har inte påverkat resultatutvecklingen" ^[2]. Och: elever med svensk bakgrund tappade lika mycket som samtliga elever ^[2].

Det som däremot syns tydligare för varje mätning är ojämlikheten. I PISA 2022 ökade skillnaden i läsresultat mellan elever från de mest och minst gynnade hemmen från 86 till 109 poäng på en enda mätcykel ^[2]. År 2025 fortsätter samma mönster: den nya bottenrekordnivån drivs i stor utsträckning av att de svagaste eleverna tappar mest ^[1]. Sverige har Nordens högsta skolsegregation - tätt följt av Danmark, vars nivå inte är statistiskt skild från Sveriges ^[2].

PISA är en urvalsstudie: i Sverige 2022 deltog drygt 6 000 15-åringar från 250 grundskolor och 17 gymnasieskolor ^[2]. Små skillnader mellan år - särskilt för mindre elevgrupper - är därför inte alltid statistiskt säkerställda. Det är också anledningen till att Skolverket är noga med att skilja på förändringar som är signifikanta (som nedgången i läsning) från de som inte är det (som nedgången i naturvetenskap 2022-2025, som inte är signifikant ^[1]).

PISA mäter tillämpad läsförmåga - hur eleven kan förstå, tolka och reflektera över text - inte det svenska betygsunderlaget. Skolverket har tidigare visat att PISA-resultat och svenska betyg och nationella prov ger en samstämmig bild av kunskapsnivån, så de olika kunskapsmåtten pekar åt samma håll ^[5]. Trenden bekräftas också av andra internationella undersökningar - inklusive PIRLS 2021, där svenska fjärdeklassare tappade i läsförståelse jämfört med 2016 ^[2].

Ett sista påpekande: PISA 2022 genomfördes i pandemins efterdyningar, och den nedgången kan därför delvis förklaras av covid-19 ^[2]. PISA 2025 gjordes utan sådana omständigheter - och ändå fortsatte raset. Det talar för att det finns en underliggande försämring som är oberoende av pandemin.