Reguljär asyl på rekordlåga 3 556 år 2025 - och sysselsättningsgapet mellan utrikes och inrikes födda har halverats för män

År 2015 tog Sverige emot 162 877 asylsökande, det högsta antalet någonsin ^[5]. Migrationsverket beviljade 35 878 uppehållstillstånd på skyddsskäl samma år, och 71 085 år 2016 när eftersläpningen från flyktingkrisen arbetades av ^[1]. Sedan har kurvan vänt neråt varje år: 24 685 (2018), 16 753 (2019) och 9 780 år 2020 ^[1].

Efter en botten under pandemin har antalet reguljära asyltillstånd fortsatt att sjunka. År 2025 beviljades bara 3 556 tillstånd på traditionell skyddsgrund - konventionsflykting, alternativt skyddsbehövande, kvot och synnerligen ömmande omständigheter ^[2]. Det är den lägsta siffran på flera decennier. Även antalet asylsökande - 6 737 personer - var det lägsta i modern tid ^[6].

Siffrorna ovan räknar inte in anhöriga till flyktingar, som redovisas som anknytning i Migrationsverkets statistik. Även den kategorin har fallit kraftigt: från 16 251 år 2015 till 2 278 år 2025 ^[1][2]. Den tillfälliga lagen (SFS 2016:752) gällde 2016-2019 och begränsade just rätten till familjeåterförening ^[7]. Även gruppen "verkställighetshinder" (som inte räknats med ovan) har legat på runt 500-1 100 per år under hela perioden ^[1][2].

Det politiska landskapet förklarar en stor del av fallet. Den nya utlänningslagen 2021 (SFS 2021:765) gjorde bedömningen av alternativt skyddsbehövande strängare - kategorin rasade från 48 355 (2016) till 673 (2021) ^[1]. Kvoten för vidarebosatta flyktingar uppgick till 861 år 2025 ^[2].

När Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 aktiverade EU för första gången massflyktsdirektivet (2001/55/EG) ^[8]. Direktivet ger tillfälligt skydd utan individuell asylprövning. 47 566 ukrainare fick sådant skydd i Sverige under 2022 ^[2]. Sedan dess har cirka 9 000-11 000 nya massflyktstillstånd beviljats per år ^[2].

Själva ordet "asyltillstånd" ger därför två helt olika svar beroende på hur man räknar. Räknar man in massflyktsdirektivet var 2022 ett rekordår - 56 622 skyddstillstånd totalt ^[2]. Räknar man bara reguljär asyl var 2022 tvärtom ett av de lägsta åren på decennier med 9 056 tillstånd ^[2]. Migrationsverket redovisar de två grupperna separat, eftersom ukrainare inte prövas som asylsökande.

Under 2026 har Migrationsverket dessutom tillfälligt pausat delar av asylstatistiken från och med juni ^[2]. Anledningen är att EU:s nya asyl- och migrationspakt trädde i kraft 12 juni 2026 och kräver nya mätdefinitioner ^[2].

Sysselsättningsgraden är andelen av befolkningen som har ett jobb. För åldersgruppen 20-64 år - det mått EU använder - såg gapet mellan inrikes och utrikes födda ut så här 2015: kvinnor 19,1 procentenheter, män 13,5 procentenheter ^[3].

Sedan dess har utrikes födda mäns sysselsättning ökat kraftigt, medan inrikes födda mäns har varit i stort sett oförändrad. Utrikes födda män nådde en sysselsättningsgrad på 78,3 procent 2025, medan inrikes födda män låg på 85,7 procent ^[3]. Gapet är därmed nere på 7,4 procentenheter - drygt en halvering sedan 2015 ^[3].

För kvinnor är bilden mer blandad. Gapet vidgades under pandemin, från 19,3 procentenheter (2018) till 22,1 procentenheter (2020) ^[3]. Sedan har det krympt till 14,0 procentenheter 2025 - fortfarande betydligt större än för män ^[3].

Tre saker hände samtidigt 2022-2024 som drev ned gapet ^[2][3]. För det första kom cirka 80 000 ukrainare med tillfälligt skydd ^[2] - de är folkbokförda, räknas därför som utrikes födda i arbetsmarknadsstatistiken, och har enligt Arbetsförmedlingens uppföljningar arbetat i förhållandevis hög utsträckning. För det andra hade Sverige en stark bygg- och industrikonjunktur som absorberade utrikes födda män in i lägre kvalificerade yrken. För det tredje hade de många nyanlända från 2015-2016 hunnit få tio år i landet - en tidsperiod där sysselsättningsgraden brukar närma sig inrikes föddas nivå ^[1][4].

Ett exempel på hur långt integrationen har gått: mätt på hela 15-74-åldersgruppen hade utrikes födda män 2023 för första gången en högre sysselsättningsgrad än inrikes födda män - 72,4 mot 71,6 procent ^[9]. Det beror delvis på att inrikes födda män är en äldre grupp med fler pensionärer. Året är inte typiskt - 2024 vände skillnaden tillbaka - men det visar hur nära nivåerna ligger ^[9].

Ett viktigt tekniskt förbehåll: SCB bytte metod för Arbetskraftsundersökningen i april 2021 för att följa en ny EU-förordning ^[10]. Bland annat räknas personer med lång frånvaro (över tre månader) inte längre som sysselsatta ^[10]. SCB har publicerat länkade bakåtreviderade serier, men jämförelser tvärs över metodbrottet ska tolkas med försiktighet.

Den enskilt starkaste förklaringen till gapet är hur länge en person har bott i Sverige. SCB:s registerdata visar att sysselsättningsgraden stiger tydligt med vistelsetiden - de som nyss anlänt har låga sysselsättningstal, medan de som bott här i tio år eller mer ligger nära inrikes föddas nivå ^[4].

SCB:s och forskningens vanligaste förklaringar till det stora tidiga gapet handlar om språk och nätverk, att utländsk utbildning och yrkeserfarenhet ofta inte erkänns direkt, samt att många kvinnor kommer som anhöriginvandrare med barn och därför skjuter arbetsmarknadsinträdet framåt. Diskriminering vid rekrytering är dokumenterat i CV-studier men förklarar en mindre del av totalen.

En viktig sammansättningseffekt: gruppen "utrikes födda" är inte stabil över tid. Efter 2015-2016 var en stor andel av utrikes födda i arbetsför ålder nyanlända, vilket drog ned genomsnittet. När de nyanlända fått mer tid i landet stiger genomsnittet - vilket är en del av förklaringen till gapets minskning 2022-2025.

Några luckor är värda att nämna. Uppgifter om sysselsättning efter vistelsetid finns bara publicerade från 2022 och framåt i den registerbaserade statistiken - någon jämförbar statistik tio år tillbaka finns inte. Asylsökande i pågående process räknas inte som sysselsatta i AKU eller registret; endast folkbokförda ingår. Massflyktsdirektivets ukrainare är folkbokförda och ingår därför i sysselsättningsstatistiken - men är inte asylprövade.

Migrationsverkets asylstatistik för 2026 är pausad från juni på grund av EU:s nya asyl- och migrationspakt. Massflyktsdirektivet fortsätter dock att redovisas separat.