Rekordvågen av konkurser har brutits - men i juli vände det för första gången

Sverige har nyss lämnat två av de tyngsta konkursåren i modern tid. Under 2024 gick 10 762 företag i konkurs, det högsta antalet sedan 1996 ^[2]. Året därpå, 2025, landade siffran på 10 731 - ett fall med marginella 0,3 procent men fortfarande på samma historiskt höga nivå ^[2].

Bakgrunden är en snabb uppgång från en låg nivå: 2021 gick 6 463 företag i konkurs, 2022 steg antalet till 6 849 och 2023 till 8 868 ^[3][4]. På tre år ökade alltså konkurstalen med 66 procent innan de nu tycks ha planat ut ^[2].

Tillväxtanalys, som är statistikansvarig myndighet för konkursstatistiken, konstaterade i sitt pressmeddelande den 22 januari 2026 att "antalet konkurser har ökat varje år sedan 2021" men att ökningen nu har stannat av ^[3]. Att 24 882 anställda ändå berördes av konkurser under 2025 säger något om vilken påfrestning det inneburit för svensk arbetsmarknad - även om siffran är sju procent lägre än året innan ^[2].

Under första halvåret 2026 gick 5 600 företag i konkurs enligt Tillväxtanalys officiella månadsrapporter ^[5]. Fyra av sex månader låg antalet under motsvarande månad 2025 - kraftigast fall i april (-14 procent) och januari (-10 procent), medan mars (+3 procent) och juni (+2 procent) svagt bröt trenden ^[5].

För aktiebolagen är bilden tydligare. Snabbindikatorn från Creditsafe, som täcker enbart aktiebolag och publiceras första vardagen efter månadsskifte, visar att januari-juli 2026 har 5 617 aktiebolag gått i konkurs - en minskning med åtta procent jämfört med motsvarande period 2025 ^[1].

Den mest slående siffran gäller de anställda. Under första sju månaderna 2026 drabbades 13 276 anställda av aktiebolagskonkurser - 45 procent färre än under samma period 2025 ^[1]. Det innebär att årets konkurser i högre grad omfattar mindre och medelstora företag, medan de storkonkurser som tyngde 2024 och 2025 nu lyser med sin frånvaro ^[1].

Det är dock viktigt att förstå vad som ligger bakom just 45-procentssiffran ^[1]. Jämförelseperioden januari-juli 2025 tyngs av en enda konkurs: batteritillverkaren Northvolt AB och fyra dotterbolag i koncernen försattes i konkurs den 12 mars 2025 - då hade koncernen omkring 5 000 anställda i Sverige ^[8][9]. Räknar man bort det enskilda konkursbeslutet från jämförelsen krymper nedgången i berörda anställda från 45 procent till kring 30 procent, vilket är en stor men mindre dramatisk förändring ^[1][9]. Bilden av att storkonkurser har lyst med sin frånvaro under 2026 stämmer alltså - men beror till stor del på ett enda fjolårsevent, inte på en bred normalisering av arbetsmarknadens exponering mot konkurs ^[1].

En viktig brasklapp: definitionen skiljer sig mellan källorna. Tillväxtanalys räknar samtliga företagskonkurser (inklusive enskilda firmor och handelsbolag), medan Creditsafe endast omfattar aktiebolag ^[1][5]. Officiell juli-statistik från Tillväxtanalys publiceras runt den 10 augusti och kan därför komma att nyansera bilden ^[5].

I juli 2026 vände det för första gången på länge ^[1]. 536 aktiebolag gick i konkurs, en ökning med två procent jämfört med juli 2025 ^[1]. Enligt Creditsafe är det "den första månaden i år där konkurserna ökar, men det handlar om en mycket liten uppgång" - efter åtta månader i rad med fallande konkurstal ^[1].

Drivkraften är byggbranschen. Konkurserna inom bygg ökade med åtta procent i juli, och bygg är fortsatt den bransch som står för flest företagskonkurser ^[1]. Även hotell och restaurang, industri, partihandel och åkerier redovisade fler konkurser än i juli i fjol - anmärkningsvärt eftersom sommarmånaderna normalt är säsongsstarka för besöksnäringen ^[1].

Byggnedgången är dock inte hela sanningen. Sett över hela 2025 minskade byggkonkurserna faktiskt med fem procent till 1 933 företag - en av de branscher som klarade sig bäst mot rekordåret 2024, då 2 032 byggföretag gick i konkurs ^[6]. Byggföretagen konstaterade i sin januari-rapport att "byggkonkurserna planar ut" men att storstadsbostadsbyggandet fortfarande lider av svag återhämtning ^[6]. Att juli nu visar en uppgång kan tyda på att det som såg ut som en vändning i vintras var kortlivat.

Samtidigt som konkurserna backar startas det företag i rekordtakt. Under juli 2026 registrerades 3 868 nya aktiebolag hos Bolagsverket - en ökning med tio procent ^[1]. Hittills i år har 30 154 nya aktiebolag startats, 15 procent fler än under samma period 2025, och totalt finns drygt 820 000 aktiebolag i Sverige ^[1]. Även Tillväxtanalys konstaterade i juni att nyföretagandet nådde "historiskt höga nivåer" med 21 320 nya företag under första kvartalet 2026 ^[7].

Den tydligaste ljuspunkten i juli-siffrorna finns i detaljhandeln, där konkurserna föll med hela 41 procent ^[1]. Det ligger i linje med SCB:s besked att livsmedelspriserna föll 6,8 procent på ett år i juni - den största årliga nedgången i matnotan på 30 år - vilket lyft hushållens köpkraft ^[1]. E-handel, konsultbolag och bilhandel var övriga branscher där konkurserna minskade under juli ^[1].

Bilden är alltså inte entydig. Rekordvågen av konkurser är bruten och de svenska storbolagen står inte längre i kö till tingsrätten. Men juli visade att uppgången kan vara skör, och byggbranschen påminner om att strukturella utmaningar i bostadsbyggandet inte försvunnit.