SFI-deltagarna faller femte året i rad - 35 000 färre lär sig svenska än 2020

Skolverket publicerade nya siffror i juni. Under 2025 var det 132 530 personer som gick en eller flera kurser i svenska för invandrare, SFI ^[1]. Det är 34 981 färre än år 2020, då antalet var 167 511 ^[1]. Räknat på unika elever - alltså varje person för sig, inte varje kurs - hade SFI 107 279 elever 2025, sex procent färre än 2024 ^[2].

Fallet har pågått i fem år utan avbrott. Ingen enskild siffra sticker ut som ett hopp - kurvan går bara neråt, år efter år. Skolverket förklarar inte varför i själva statistiken, men konstaterar att det totala antalet elever i den kommunala vuxenutbildningen också minskade under 2025, med tre procent ^[2].

Den viktigaste förklaringen ligger utanför Skolverkets tabeller. SFI läses främst av personer som är nya i Sverige, och sedan flyktingkrisen 2015 har antalet nya invandrare minskat kraftigt ^[3]. Under 2015 sökte 162 877 personer asyl här; 2024 var samma siffra 9 645 - den lägsta på 40 år ^[3]. Under 2025 flyttade totalt 89 434 personer till Sverige, klart lägre än 116 197 året innan ^[4].

Färre asylsökande och färre inflyttade personer betyder färre som behöver börja på SFI - och färre som fyller på klassrummen när de tidigare kullarna går klart. SCB har mätt invandring på det här sättet sedan 2000, och 2025 års nivå är den lägsta sedan pandemiåret 2020 ^[4].

Men förklaringen har en baksida. Sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 har människor från Ukraina sökt skydd i Sverige enligt EU:s massflyktsdirektiv ^[9]. De hade fram till sommaren 2024 inte rätt att gå SFI - rätten kräver folkbokföring, och den möjligheten öppnades först när EU förlängde direktivet och de som varit här i två år kunde skrivas in i etableringsprogrammet ^[9]. Vid slutet av 2024 var 35 500 ukrainska medborgare folkbokförda i Sverige, en ökning med 28 900 på ett år ^[10]. En stor grupp som behöver lära sig svenska har alltså saknats i SFI-siffrorna.

Nedgången är regionalt skev. I Stockholms kommun är antalet kursdeltagare nere på 15 392 - en minskning med 28 procent sedan 2020 ^[5]. I Malmö är fallet 23 procent, till 5 897 deltagare ^[6]. Göteborg har klarat sig bäst av storstäderna: där är minskningen 12 procent, från 13 637 till 12 043 ^[7].

Mönstret följer i grova drag var invandringen tidigare var som störst - när tillströmningen minskade blev fallet i SFI också störst där. I länens perspektiv är bilden densamma: Stockholms län är nere på 39 923 kursdeltagare, Skåne på 16 251 och Västra Götaland på 23 957 ^[1].

Politiken har inte varit passiv. Sedan den 1 januari 2026 gäller en helt ny regel: rätten att gå SFI är tidsbegränsad till tre år från den dag kommunen tog emot eleven ^[11]. Förlängning ges bara i särskilda fall som sjukdom, föräldraledighet eller arbete ^[11]. Även den som redan gick SFI vid årsskiftet får sin treårsklocka nollställd från januari 2026 - i praktiken en bortre gräns 31 december 2028 ^[11]. Skolverket varnar självt i sin lägesbedömning 2026 för att elever med kort eller ingen skolbakgrund kan få svårt att klara den sista SFI-kursen inom tre år ^[12].

I november 2025 tillsatte utbildningsministern dessutom en utredning som ska föreslå hur ansvaret för komvux ska tydliggöras och hur fler ska kunna kombinera SFI med annan utbildning ^[8]. Mitt i valrörelsen är integration och svenska språket fortfarande centrala teman i partiernas kampanjer.

Siffrorna säger ingenting om hur bra själva undervisningen fungerar. Skolverket rapporterar att andelen elever som slutför en SFI-kurs med godkänt betyg har ökat något - 52 procent 2024 mot lägre siffror åren innan - och att färre avbryter ^[2]. Men färre elever i klassrummen innebär också att SFI som system får en mindre roll i integrationen än den hade för fem år sedan.