Skjutningarna halveras igen - 39 på ett halvår, men bomberna slog rekord 2025

Polisens halvårsstatistik för 2026 visar 39 bekräftade skjutningar, 8 avlidna och 15 skadade under januari-juni ^[1]. Det är en halvering jämfört med samma period 2025, som i sin tur var en halvering av 2024 ^[1]. Under H1 2022 - året då gängvåldet toppade - inträffade 205 skjutningar med 34 dödsoffer ^[1]. Fyra år senare är antalet skjutningar 81 % lägre och antalet döda 76 % lägre ^[1].

En nyans som är värd att lyfta: dödssiffran 27 för H1 2025 inkluderar de 10 som dog i masskjutningen på Risbergska vuxenutbildning i Örebro den 4 februari 2025 ^[1]. Även utan den enskilda händelsen ligger H1 2026 dramatiskt lägre - 8 döda jämfört med 18 under H1 2024 och 22 under H1 2020 ^[1].

Helåret 2025 landade skjutningarna på 158 - ned från 296 året innan och långt från toppen 391 år 2022 ^[2]. Det är enligt Polismyndigheten den kraftigaste tvååriga nedgången sedan mätningarna började.

Månadsstatistiken avslöjar exakt när trenden bröts. Från januari 2017 till januari 2025 höll sig antalet skjutningar per månad i intervallet 15-45, med toppar över 40 flera gånger per år ^[4]. Från februari 2025 sjönk siffrorna abrupt: maj hade 9 skjutningar, oktober 9, november 5 ^[4]. Ingen månad under 2025 översteg 22 - vilket tidigare varit ett vanligt månadsvärde ^[4].

Stockholms län, som stått för nära hälften av landets skjutningar, illustrerar mönstret tydligast. Under 2025 registrerades 69 skjutningar i länet, jämfört med toppen 164 år 2020 ^[5]. I januari 2026 inträffade tre skjutningar i Stockholm - mot 14 samma månad året innan ^[5].

Tobias Bergkvist, biträdande regionpolischef i region Stockholm, beskriver skiftet som ett resultat av att brotten "stoppas i planerings- eller förberedelsefas" snarare än vid utförande ^[5]. Han lyfter också allmänhetens roll: föräldrar som slår larm, taxichaufförer som rapporterar misstänkt beteende, tågpersonal och butiksanställda som ringer polisen när de ser något avvikande ^[1].

Baksidan av bilden är att sprängdåden gick åt motsatt håll. Under 2025 registrerade polisen 189 detonationer i Sverige - upp från 136 året innan och den högsta årssiffran sedan mätstart 2018 ^[2]. Ökningen var 39 % på ett år, samtidigt som skjutningarna föll med 47 % ^[2].

Johan Olsson, chef för polisens nationella operativa avdelning (Noa), pekade i januari 2026 ut tre samverkande faktorer: "god tillgång till handgranater under 2025", en minskad förmåga hos nätverken att utföra dödligt skjutvapenvåld, och en fortsatt storskalig rekrytering av unga gärningsmän ^[2]. Unga rekryter har enligt Olsson "generellt begränsad förmåga att begå dödligt våld med skjutvapen" men klarar lättare att attackera fasta mål med granater eller sprängmedel ^[2].

Under H1 2026 har trenden vänt även för bomberna: 68 detonationer, ned från 108 under samma period 2025 ^[1]. Nivån är dock fortsatt högre än före 2023 ^[4].

Gängvåldet försvann inte - våldet har bytt form, från riktade skjutningar mot rivaler till strategiska sprängningar och brandattentat riktade mot företag, boenden och civila utpressningsoffer.

En kritiker skulle kunna invända att skjutningsstatistiken bara mäter en form av våld. Men även den bredaste måttstocken pekar åt samma håll: BRÅ:s statistik över konstaterade fall av dödligt våld visar 84 fall år 2025 - ned från 92 året innan och långt under 2020 års topp på 124 ^[3]. Det är den lägsta årssiffran sedan 2013 ^[3].

Både skjutvapenfallen och de utan skjutvapen minskade under 2025 ^[3]. Fall med skjutvapen föll från 45 till 42, medan fallen utan skjutvapen minskade från 47 till 42 ^[3]. Toppen 2022 låg på 63 skjutvapenoffer per år ^[3] - vilket gör 2025 års siffra till en minskning med en tredjedel på tre år ^[3].

Nedgången är dessutom ojämnt fördelad geografiskt. I storstadsregionerna Stockholm, Väst och Syd - där gängkonflikterna haft sin tyngdpunkt - föll dödligt våld med skjutvapen från 31 fall 2024 till 21 fall 2025, en minskning med en tredjedel ^[3]. I övriga polisregioner (Nord, Mitt, Öst, Bergslagen) ökade det däremot från 14 till 21 fall - en uppgång med 50 procent ^[3]. För första gången står de två grupperna för lika många dödsskjutningar. Bergslagen hade dessutom 2025 den högsta nivån av dödligt våld per invånare i landet, 1,8 fall per 100 000 - historiskt Stockholms position ^[3].

BRÅ:s slutliga statistik för 2025 visar dessutom att antalet anmälda brott totalt sjönk med 3 % till 1,44 miljoner - den lägsta nivån sedan 2016 ^[6]. Personrån minskade med 23 %, bostadsinbrott med 15 % ^[6].

Samtidigt påminner Polismyndigheten om att konfliktnivån mellan kriminella nätverk "fortsatt är hög" ^[1] och att rekryteringen av unga fortsätter ^[2]. Nedgången är dramatisk - men gängmarknaden för våld finns kvar.

Även den historiska lägstanivån ska läsas i sitt europeiska sammanhang. I BRÅ:s stora kartläggning från 2021, som jämförde Sverige med 22 andra europeiska länder, låg Sverige på omkring 4 dödsoffer i skjutvapenvåld per miljon invånare - mot ett europeiskt genomsnitt på 1,6 per miljon ^[7]. Inget annat av de undersökta länderna uppvisade en jämförbar ökning under 2000-talet, och de nordiska grannländerna låg på klart lägre nivåer ^[7].

Särskilt stor var skillnaden bland unga vuxna: Sverige noterade runt 18 skjutvapenoffer per miljon invånare i åldern 20-29 år, mot 0-4 per miljon i de flesta andra länder ^[7].

2025 års 42 skjutvapenfall ^[3] motsvarar på Sveriges cirka 10,6 miljoner invånare ^[8] fortfarande omkring 4 per miljon - i praktiken samma nivå som BRÅ:s rapport pekade ut som en tydlig svensk avvikelse ^[7]. Efter halveringen har Sverige alltså snarare backat till en redan förhöjd svensk baslinje än sjunkit till en jämförbar nivå. Bilden "historiskt låg" gäller Sverige som självjämförelse, inte i förhållande till grannländerna.