Skolverket saknar statistik om barn till föräldralediga i förskolan - men 4 av 5 kommuner ger dem lagens minimum

Skolverkets officiella statistik om förskolan redovisar antal inskrivna barn, barngruppernas storlek och personalens utbildning ^[1]. Men inte hur många timmar barnen är där, och inte om vårdnadshavarna arbetar, studerar, är arbetslösa eller föräldralediga när barnet lämnas. Sveriges Kommuner och Regioner skriver rakt ut i sin rapport hösten 2024: "Det saknas i dagsläget såväl svensk forskning som nationell statistik om barns närvaro och vistelsetider" ^[2].

En viktig sak att veta här: när lagen och SKR:s enkät talar om barn till föräldralediga så gäller reglerna även barn till arbetslösa. De två grupperna räknas alltid ihop i den nationella statistiken ^[3]. Uppdelningen "bara föräldralediga" går alltså inte att göra utifrån officiella källor.

Den senaste gången någon myndighet försökte mäta hur länge barnen faktiskt är i förskolan på nationell nivå var 2012, då Skolverket gjorde en föräldraenkät ^[2]. SKR skriver dock uttryckligen att en jämförelse med den mätningen "varken är möjlig eller lämplig", bland annat för att föräldrar med frånvarande barn då fick uppge schemalagd tid i stället för faktisk. Sedan dess ligger frågan öppen på riksnivå.

Lagen är tydlig. Barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga med ett yngre syskon har rätt till förskola från ett års ålder - minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka ^[3]. Ribban är alltså 15 timmar ^[3]. Men kommunerna får erbjuda mer.

SKR skickade 2024 ut en enkät till samtliga huvudmän ^[2]. Ungefär 84 procent svarade ^[2]. Så här fördelade sig deras svar ^[2]:

• 15 timmar (lagens minimum): 83 procent
• 16-20 timmar: 7 procent
• 21-25 timmar: 6 procent
• 26-30 timmar: 4 procent
• Mer än 30 timmar: 0 procent

Golvet är alltså rejält befolkat. Taket, 30 timmar, är i praktiken en gräns som ingen kommun går över ^[2].

Newsworthy räknade fram en mycket lik bild via samtliga 290 kommuners webbplatser samma höst ^[4]. Där ligger 241 kommuner på 15 timmar, 2 på 20 timmar, 2 på 24 timmar, 12 på 25 timmar och 13 på exakt 30 timmar - totalt 49 kommuner över minimum ^[4]. SKR:s siffra på "9 kommuner i intervallet 26-30 timmar" är lägre eftersom en dryg sjättedel av kommunerna inte svarade på SKR:s enkät, och för att SKR grupperade i intervall medan Newsworthy noterade exakta timmar ^[2][4]. Grundmönstret är detsamma: en stor majoritet vid golvet, en liten grupp över.

Kartan över de mest generösa kommunerna är i praktiken en karta över Stockholmsregionen. Av de 13 kommuner som erbjuder 30 timmar per vecka ligger 12 i Stockholms län ^[4]. Den 13:e är Timrå i Medelpad ^[4].

Stockholms län är också det enda län där varenda kommun ligger över lagens minimum ^[4]. Utanför Stockholmsregionen är det trögare.

Eftersom Stockholmsregionen är befolkningstät väger de 12 generösa Stockholmskommunerna tyngre än vad "13 av 290" antyder ^[4]. Här bor en stor del av landets småbarn - fler barn omfattas alltså av 30-timmarsregeln än vad antalet kommuner låter påskina ^[4].

De tre största städerna utanför Stockholm ligger vid golvet. Göteborg, Malmö och Umeå ger alla 15 timmar ^[4] - men Göteborg höjer till 30 timmar från hösten 2026 ^[5].

På den samlade nivån står bilden i stort still. Antalet kommuner över lagens minimum har gått från 47 år 2018 till 49 år 2024 - bara två fler kommuner på sex år ^[4].

Under den lugna ytan har det ändå rört sig i båda riktningar. Solna gick från 15 till 30 timmar ^[4]. Sollentuna från 15 till 25 ^[4]. I motsatt riktning har Stockholm sänkt från 40 till 30 timmar per vecka och Botkyrka från 35 till 25 ^[4]. Söderhamn sänkte 2019 tillbaka till 15 timmar efter att personalen slagit larm om stress ^[4].

Det finns alltså inget generellt uppåt- eller nedåtriktat drag. Spridningen har snarast krympt - Stockholm har närmat sig resten av landet, inte tvärtom.

Det vi vet är vad kommunerna erbjuder. Vad barnen faktiskt utnyttjar är en annan sak.

SKR gjorde under vecka 41 hösten 2023 det första storskaliga försöket sedan 2012 att mäta faktisk vistelsetid. Mätningen skedde tillsammans med företaget Tempus genom att samköra in- och utcheckningsdata från knappt 1 000 förskolor i 29 kommuner ^[2]. Det handlar alltså om ALLA barn i förskolan i de kommunerna - inte specifikt barn till föräldralediga.

Resultatet: i genomsnitt är 74 procent av barnen närvarande en vanlig dag ^[2]. De som är där stannar 7,3 timmar per dag ^[2]. Räknat på alla inskrivna barn - även de som är hemma - blir det 5,4 timmar per dag ^[2].

De 29 kommunerna är dock inte representativa för hela landet. SKR:s slutsats är att det "inte varit möjligt att svara på frågan om vistelsetiderna i förskolan har ökat, minskat eller är oförändrade" ^[2]. En viktig orsak är att systemen skiljer sig åt: 96 procent av kommunerna har ett digitalt närvarosystem, men systemen är olika och kan inte enkelt sättas ihop till en nationell bild ^[2].

Att Skolverket inte mäter beror på hur den officiella statistiken är designad. Insamlingen sker en dag på hösten och registrerar vilka barn som är inskrivna, hur gamla de är och vem huvudmannen är - inte den enskilda vårdnadshavarens sysselsättning. En koppling barn-förälder-arbetsmarknadsstatus skulle kräva en helt annan datainsamling.

Samtidigt vet vi att skillnaderna spelar roll. I SKR:s Tempus-material syns ett samband mellan socioekonomi och närvaro. Förskolor i mindre gynnsamma områden har fler barn som är där färre timmar - just den grupp där förskolan har störst kompensatorisk uppgift ^[2]. Kommunerna erbjuder olika mycket, familjer väljer olika mycket - och ingenting av detta syns i den officiella statistiken.

För att sätta storleken: hösten 2025 var drygt 468 000 barn inskrivna i förskolan, en minskning med 3,4 procent jämfört med 2024 - främst för att det föds färre barn ^[1]. Av alla barn 1-5 år är 86 procent inskrivna ^[1]. Hur många av dem som har en föräldraledig vårdnadshavare, och hur många timmar just de är där, finns alltså inte samlat på ett ställe.