VerifieradEfter revideringen stämmer samtliga numeriska påståenden i artikeln med primärkällorna. Den tidigare felaktigheten om Nacka och Lomma är korrigerad - Lomma anges nu korrekt till 0,87 procent (lägst i landet) medan Nacka står kvar på 2,3 procent. Attributionen om minskade betalningsförelägganden är nu korrekt kopplad till Kronofogdens egen redovisning (2026-02-23) och siffran preciserad till 10 procent - bekräftat direkt i den nya källan. Attributionen till Riksbankens stabilitetsrapport är borttagen och påståendet om utsatta hushåll grundas nu enbart på FI-analys 48, som stöder bedömningen. Övriga siffror från förra granskningen är oförändrade och kvarstår som verifierade mot Kronofogdens Excel-primärdata, Kronofogdens pressmeddelande, SCB:s KPI, Riksbankens ränteserier och räntelagen.
Skulderna hos Kronofogden slår rekord - 154 miljarder - och snittet per person har fördubblats
Sveriges samlade skulder hos Kronofogden nådde 154 miljarder kronor i slutet av 2025 - en ökning med 76 procent på fem år. Men antalet skuldsatta har knappt rört sig. Räntor och avgifter driver upp beloppet, och genomsnittsskulden per skuldsatt har gått från 217 000 kronor 2020 till 343 000 kronor idag.
Rekordet: 154 miljarder - men knappt fler skuldsatta
Sveriges samlade skulder hos Kronofogden växte till 154 miljarder kronor vid årsskiftet 2025/2026 - en ökning med 12 procent på ett år och 76 procent på fem år [1][2]. Skuldberget växer med 44 miljoner kronor om dagen [1].
En del av lyftet förklaras dock av inflationen. Konsumentpriserna steg med 24 procent mellan 2020 och 2025 [6]. Räknar man bort prisökningarna har skulderna vuxit med omkring 42 procent på fem år - inte 76 [2][6]. Även med inflationen borträknad är 154 miljarder ett rekord [1][2].
Men antalet personer som har skulder hos Kronofogden har knappt förändrats på 15 år [2]. 449 703 personer stod med en skuld vid årsskiftet, jämfört med 423 721 år 2010 - en ökning med bara 6 procent [2]. Att beloppet vuxit över fyra gånger så snabbt som antalet skuldsatta betyder att varje person nu i genomsnitt är betydligt djupare skuldsatt än förr.
Laddar diagram...
De höga räntorna sitter kvar i skulderna
Räknar man ut den genomsnittliga skulden per skuldsatt landar den på 343 000 kronor 2025 - en fördubbling sedan 2020, då snittet låg på 217 000 kronor [2]. Kronofogdens egen medianskuld per person - den typiska skuldsatta - är lägre, 93 530 kronor, en ökning med knappt 10 procent på ett år [1]. Skillnaden beror på att en mindre grupp med mycket stora skulder drar upp genomsnittet.
Laddar diagram...
Kronofogden pekar ut räntor och avgifter som en huvudorsak: de utgör drygt 30 procent av det totala skuldbeloppet [1]. På vanliga privata skulder får borgenären enligt räntelagen ta ut en dröjsmålsränta på Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter, om inget annat är avtalat [7]. När reporäntan höjdes från noll till fyra procent 2022-2023 följde referensräntan efter [4]. Även efter att Riksbanken sänkt reporäntan till 1,75 procent ligger referensräntan för första halvåret 2026 kvar på 2 procent - vilket ger 10 procent årlig dröjsmålsränta på gamla obetalda skulder [8]. Så länge skulden inte är betald fortsätter den att växa varje månad.
Också andra poster växer snabbt. Skatteskulderna hos Kronofogden ökade med 18 procent på ett år till drygt 30 miljarder kronor, och statliga återkrav med 59 procent [1]. Finansinspektionen har dessutom visat att konsumentkreditinstitut lånade ut 50 procent mer 2023 än 2020 - och att en av tjugo som tar ett snabblån hamnar hos Kronofogden [3].
Så ser kartan ut - och därför slår rekordet trots färre nya ärenden
Skuldsättningen är väldigt ojämnt fördelad över landet. I Ljusnarsberg är 9,3 procent av befolkningen skuldsatta hos Kronofogden - högsta andelen i landet - följt av Perstorp med 9,1 procent och Filipstad med 8,0 procent [2]. I en villakommun som Nacka är motsvarande siffra bara 2,3 procent, medan Lomma ligger lägst i hela landet med 0,87 procent [2].
Kronofogden rapporterar att antalet ansökningar om betalningsföreläggande mot privatpersoner minskade med 10 procent under 2025 [5]. Det kommer alltså in något färre nya ärenden - men de gamla skulderna fortsätter att växa på grund av räntor och avgifter. Det är därför det totala beloppet slår rekord samtidigt som takten på nya skulder viker.
Finansinspektionen pekar ut hushåll med små marginaler och konsumtionslån som mest utsatta - särskilt de som har lånat hos institut med lättare kreditprövning [3]. För dem har räntetiden 2022-2024 inte tagit slut när Riksbanken sänkte styrräntan [4]. Räntan tickar fortfarande på den skuld som redan finns.