Statsbidraget till studieförbunden krympte till 1,42 miljarder 2025 - och Folkbildningsrådet har krävt tillbaka 86 miljoner sedan fusket avslöjades

Så här har Folkbildningsrådets utbetalningar till studieförbunden utvecklats sedan 2010, mätt i löpande priser:

• 2010: 1 631 miljoner kronor till tio förbund ^[5]
• 2019: 1 780 miljoner - första året med de moderna anslagsnivåerna ^[6]
• 2022: 1 776 miljoner - toppåret i löpande priser ^[9]
• 2023: 1 774 miljoner ^[7]
• 2024: 1 522 miljoner - minus 253 miljoner (-14 %) på ett år ^[1]
• 2025: 1 424 miljoner - minus ytterligare 98 miljoner ^[1]

2025 års belopp är 207 miljoner kronor lägre än 2010 räknat i löpande kronor. Räknar man bort inflationen - konsumentprisindex steg med cirka 38 procent 2010-2025 - motsvarar årets anslag ungefär 1 030 miljoner i 2010 års penningvärde, alltså en real minskning på drygt en tredjedel jämfört med 2010 ^[13].

Anslaget hette 14:1 Bidrag till folkbildningen fram till och med 2024 och täckte både studieförbund och folkhögskolor ^[1]. Från 2025 är det uppdelat i 13:1 Statsbidrag till studieförbund och 13:2 Statsbidrag till folkhögskolor ^[1]. Folkhögskolornas anslag var 2 458 miljoner kronor 2025 - alltså 73 procent mer än studieförbundens ^[1].

Åren 2011, 2017 och 2018 finns inte redovisade i primärkällor som är fritt tillgängliga ^[1][14]. Folkbildningsrådet publicerar bara de senaste årens årsredovisningar på sin webbplats, och äldre tabeller får sökas i andra dokument ^[1].

ABF är fortfarande det största studieförbundet. Men förbundets andel av det totala statsbidraget har minskat från 29,3 procent 2010 till 24,9 procent 2025 ^[5][1]. I löpande kronor gick ABF från 478 miljoner till 355 miljoner - en nedgång på 123 miljoner, eller 26 procent, klart mer än totalens nedgång på 13 procent ^[5][1].

Studieförbundet Vuxenskolan är näst störst med 283 miljoner kronor 2025, följt av Studiefrämjandet med 169 miljoner ^[1]. Bland förbunden som behållit eller ökat sina belopp i löpande kronor 2010-2025 finns Bilda, som gick från 104 miljoner till 122 miljoner ^[5][1]. Folkuniversitetet ligger i princip oförändrat - 110 miljoner kronor båda åren ^[5][1].

Jämförelsen försvåras av att Folkbildningsrådet 2024 införde en ny fördelningsmodell med tre komponenter - organisationsbidrag, tillgänglighetsbidrag och verksamhetsbidrag - som ersatte den tidigare uppdelningen i grundbidrag, kulturbidrag, förstärkningsbidrag och verksamhetsbidrag ^[1][7].

Två av de tio studieförbund som fick statsbidrag 2010 finns inte längre kvar i fördelningen 2025 ^[5][1]:

• Kulturens Bildningsverksamhet godkändes som studieförbund 2010 och fick då 5,6 miljoner kronor. Bidraget växte till 32,9 miljoner 2023 ^[5][7]. Folkbildningsrådet beslutade den 5 december 2023 att Kulturens från 1 januari 2024 inte längre skulle ta emot statsbidrag ^[7].
• Ibn Rushd studieförbund fick 13,3 miljoner 2010 och 29,3 miljoner 2023 - en ökning med 121 procent i löpande priser ^[5][7]. Ibn Rushd fick fortfarande 24,7 miljoner 2024, men Folkbildningsrådets styrelse beslutade den 4 september 2024 att inte bevilja förbundet statsbidrag från 2025 med hänvisning till brister i intern styrning och kontroll ^[1][2].

De åtta studieförbund som får bidrag 2025 är: ABF, Studieförbundet Vuxenskolan, Studiefrämjandet, Sensus, NBV, Medborgarskolan, Studieförbundet Bilda och Folkuniversitetet ^[1].

Under 2019 och 2020 avslöjades att studieförbund - särskilt i Järva-området i Stockholm - hade rapporterat in verksamhet som inte funnits, eller där deltagarna inte deltagit ^[4]. Folkbildningsrådet gjorde en omfattande genomlysning av all verksamhet 2017-2019 ^[3].

Resultatet blev återtag på 39 226 400 kronor från det allmänna statsbidraget - pengar som studieförbunden fått för verksamhet som inte kunde bekräftas ^[3]. Riksrevisionen bekräftade i sin granskning 2022 att omkring tre procent av den inrapporterade verksamheten under 2017-2019 var felaktig ^[4].

Dessutom återtogs 5,2 miljoner kronor 2020 för felrapportering i asylanslaget (14:3 Särskilda insatser för asylsökande) ^[3]. Riksrevisionens rapport RiR 2022:20 riktade skarp kritik mot brister i alla led - hos studieförbunden själva, hos Folkbildningsrådet som fördelare och hos regeringen som styrde ^[4]. Rekommendationerna handlade om tydligare myndighetsroll, bättre villkor och oberoende utredning av oegentligheter ^[4].

Efter genomlysningen har Folkbildningsrådet börjat redovisa återkrav från studieförbunden i en egen bilaga i årsredovisningen. Utvecklingen sedan 2020:

• 2020: 39,2 mnkr (retroaktiv genomlysning av 2017-2019) + 5,2 mnkr (löpande återtag) ^[3]
• 2021: 4,4 mnkr (3,4 mnkr ordinarie + 1,0 mnkr asylanslaget) ^[8]
• 2022: 12,0 mnkr ^[9]
• 2023: 17,9 mnkr - rekord ^[7]
• 2024: 5,9 mnkr ^[10]
• 2025: 1,8 mnkr ^[1]

Sammanlagt har Folkbildningsrådet krävt tillbaka drygt 86 miljoner kronor från studieförbunden mellan 2020 och 2025 ^{[1][3][7][8][9][10]}. Terminologin har skärpts under perioden: fram till 2021 talade rådet om "återtag" (medel som lyfts ur bidragsunderlaget), från 2022 kallas det konsekvent "återkrav" och faktureras formellt ^[9].

Toppåret 2023 dominerades av ett enskilt ärende: Studieförbundet Vuxenskolan fick krav på 9,75 miljoner kronor, varav 8,8 miljoner kom ur en utredning av musik- och hiphopverksamhet i Skåne åren 2018-2020 ^[7]. ABF låg tvåa med 2,6 miljoner samma år ^[7]. Rekordet 2023 kom alltså inte av att fusket ökade i omfattning - det kom av att en enda stor granskning landade det året ^[7].

Ser man till de fyra åren 2022-2025 har återkraven fördelats mycket ojämnt mellan förbunden. Studieförbundet Vuxenskolan har fått de i särklass största kraven - 14,4 miljoner kronor sammanlagt, nästan hela summan från Skåne-utredningen ^[7][9]. ABF ligger tvåa med 7,3 miljoner för samma fyra år ^{[7][9][10][1]}. Sensus fick 4,6 miljoner, varav 4,2 miljoner kom 2024 från en enskild utredning ^[10].

En siffra sticker ut: Ibn Rushd fick 1,19 miljoner i återkrav 2025 - trots att förbundet inte längre fick något statsbidrag alls det året. Kravet gällde utredningsärenden från tidigare år ^[1].

En viktig invändning: siffrorna säger inget om vilket förbund som fuskar mest. De speglar var Folkbildningsrådet har valt att lägga sina särskilda utredningar under de aktuella åren - och stora enskilda ärenden kan dominera helt. 2023 års rekord för Vuxenskolan skulle inte ha uppstått utan Skåne-utredningen, som gällde verksamhet flera år tillbaka ^[7]. På samma sätt syns Sensus "topp" 2024 för en enskild granskning ^[10].

Nedgången från 1 774 miljoner 2023 till 1 424 miljoner 2025 - totalt 350 miljoner eller 20 procent - har två samverkande orsaker ^[7][1]:

1. Regeringens neddragning. Riksdagen beslutade om en sänkning av statsbidraget till studieförbunden med 250 miljoner kronor 2024 och ytterligare neddragningar 2025-2026 ^[10]. Folkbildningsrådets egen kansliskrivelse säger att sänkningen "bedöms kunna få effekter på den infrastruktur som studieförbunden står för i landet" ^[10].
2. Ibn Rushds bortfall 2025. Förbundet fick 24,7 miljoner 2024 och 29,3 miljoner 2023, som från 2025 helt försvann ur totalsumman ^[1][7].

Den nya bidragsmodellen 2024 är också strukturellt annorlunda. Där den gamla modellen delade bidraget i grundbidrag (60 procent, baserat på tidigare bidrag), kulturbidrag, förstärkningsbidrag och verksamhetsbidrag ^[5], består den nya av tre delar: organisationsbidrag, tillgänglighetsbidrag och verksamhetsbidrag ^[7][1]. Den ändrade modellen gör att jämförelser mellan förbund kräver försiktighet - fördelningsnycklarna är inte desamma som före 2024.

Ett par viktiga preciseringar för läsning:

• Beloppen är i löpande priser. Konsumentpriserna steg med cirka 38 procent 2010-2025. Realt är statsbidragets minskning betydligt större än de 13 procent som syns i kronor - årets anslag på 1 424 miljoner motsvarar bara omkring 1 030 miljoner i 2010 års penningvärde ^[13][1].
• Data för 2011, 2017 och 2018 saknas i tillgängliga primärkällor. Folkbildningsrådet publicerar bara de senaste årens årsredovisningar. Uppgifter från Statskontoret och Folkbildningsrådets interna beräkningsunderlag täcker 2012-2016, men luckorna gör att trendlinjen ovan är gles under de mellersta åren ^[14].
• Återkrav = beslut, inte konstaterat fusk. Ett återkrav kan bero både på medvetet fusk och på att regelverket varit otydligt så att förbundet missförstått villkoren. Skolverket noterar samma sak för sina egna statsbidrag ^[11].
• Beloppen gäller Folkbildningsrådets fördelning till förbunden centralt. Om ett förbund internt tar tillbaka pengar från lokala avdelningar syns det inte i statistiken.
• Kontroller och återkrav före 2020 finns inte redovisade per år i tillgängliga källor. Folkbildningsrådet skrev i sin rapport till regeringen 2021 att den reguljära särskilda kontrollen dragit undan 1-2 procent av verksamheten årligen, men totala kronbelopp för åren 2010-2019 finns inte publicerade ^[12].