Svensk tillverkningsindustri växer i sysselsättning och export - Tyskland har tappat 500 000 industrijobb

I Sverige hade tillverkningsindustrin 542 100 personer sysselsatta 2015 ^[1]. Tio år senare, 2025, var siffran 565 400 - en ökning med 4,3 procent ^[1][2]. Uppgången har gått i vågor: en dipp under pandemin 2020, en topp 2023 på 574 300 personer, och en liten tillbakagång 2024-2025 ^[1]. Notera att 2025-siffran fortfarande är preliminär hos Eurostat ^[1].

Ett viktigt förbehåll: Sveriges befolkning har vuxit snabbare än antalet industrijobb. Från 9,85 miljoner invånare 2015 till cirka 10,6 miljoner 2025 - drygt 7 procent ^[15]. Räknat per invånare har industrisysselsättningen alltså inte ökat utan minskat något: från 5,5 till 5,3 procent av befolkningen ^[1][15]. Sverige har fler industrijobb i absoluta tal, men industrin fyller en marginellt mindre plats i ekonomin än 2015 ^[1][15].

Tyskland gick i motsatt riktning även i absoluta tal. Tyska tillverkningsindustrin hade 7 512 000 sysselsatta 2015 och nådde toppen 7 773 000 år 2019 ^[3]. Sedan dess har landet tappat drygt 511 000 industrijobb, till 7 262 000 år 2025 - en minskning med 6,6 procent från toppen och 3,3 procent jämfört med 2015 ^[3]. Volkswagen, Bosch och ZF Friedrichshafen har alla aviserat stora varsel kopplade till elbilsomställningen och en svag europeisk bilmarknad.

EU27 som helhet ligger nära noll: 28,9 miljoner sysselsatta 2015, 29,9 miljoner 2025 - en uppgång på 3,3 procent ^[4]. Bilden är dock inte enhetlig. Länder i Central- och Östeuropa har växt kraftigt medan västeuropeiska industrijättar tappat.

Att Sverige klarat sig bättre än Tyskland i absoluta tal förklaras delvis av branschmixen: svensk tillverkning har en tyngre tyngdpunkt i verkstad, försvar, papper och stål - branscher som gynnats av försvarsupprustning och grön omställning. Tyskland är däremot djupt beroende av en bilindustri i strukturkris.

Investeringar i tillverkningsindustrin (nyanskaffning av maskiner, byggnader och immateriella tillgångar) har vuxit i alla tre områden sedan 2015, men från olika utgångslägen och i olika takt ^[5][6][7]. Sverige har gått från 16,4 till 23,4 miljarder euro 2015-2024 - en uppgång med 42 procent i löpande priser ^[5]. Tyskland ökade från 114,4 till 156,2 miljarder euro (+37 procent) ^[6]. EU27 växte snabbast: från 400 till 592 miljarder euro (+48 procent) ^[7].

En viktig nyans: siffrorna är i löpande priser. Den höga inflationen de senaste åren blåser upp tillväxten - en del av uppgången är alltså prisökningar snarare än fler maskiner och byggnader. Rensat för prisökningar har uppgången varit betydligt mer måttlig, särskilt sedan räntehöjningarna pressat industrins investeringsvilja.

I Sverige har de gröna storsatsningarna i Norrland - H2 Green Steel i Boden, LKAB:s HYBRIT-projekt i Luleå och Northvolt i Skellefteå - drivit upp investeringarna sedan 2021. Northvolts konkurs i november 2024 tog dock bort en stor del av den planerade batteriinvesteringen och syns i inbromsningen 2024. H2 Green Steel går enligt plan och väntas lyfta siffrorna framåt.

De svenska industriinvesteringarna är fortfarande små i absoluta tal jämfört med Tyskland - vilket är väntat givet ekonomiernas storlek. Skalskillnaden är cirka 1 till 7 ^[5][6].

Svensk varuexport uppgick till 2 038 miljarder kronor 2025, upp från 1 181 miljarder 2015 - en ökning på 73 procent i löpande priser ^[8][9]. Toppen nåddes 2023 (2 096 miljarder kronor) och exporten har fallit två år i rad sedan dess ^[8][9]. Rensat för prisökningar var uppgången cirka 30 procent i volym: SCB:s exportvolymindex för tillverkningsindustrin nådde 130 år 2025 med 2015 som basår ^[8].

Räknat i euro växte Sveriges totala export (varor och tjänster) från 197,7 till 316,5 miljarder euro 2015-2025 - en uppgång på 60 procent ^[10]. Tyskland ökade från 1 315 till 1 816 miljarder euro (+38 procent), men har praktiskt taget stått still sedan 2022 ^[11][12]. EU27 nästan fördubblade sin export i löpande priser, från 5 694 till 9 340 miljarder euro (+64 procent) ^[10], där en stor del av hoppet 2021-2022 var prisdrivet.

En viktig faktor för svenska siffror är den svaga kronan 2020-2023. Kronan tappade runt 9 procent mot euron under den perioden, mätt i årssnitt ^[16], vilket gett svenska exportörer en tydlig prisfördel gentemot Tyskland. Det gäller att hålla i huvudet när man tittar på jämförelsen i euro: en del av Sveriges snabbare tillväxt är valuta, inte fler varor. Men även rensat för växelkurs och priser har svensk industri klarat sig genom energikris, räntehöjningar och global handelsavmattning bättre än Tyskland.

Tysklands stagnation är särskilt tydlig i bilindustrin: Volkswagen aviserade nedläggning av fabriker i Tyskland för första gången någonsin, och underleverantörerna Bosch och ZF har varslat stora delar av sin tyska personal.

Konjunkturinstitutets barometerindikator visar näringslivets och hushållens samlade förtroende för svensk ekonomi. Skalan är centrerad runt 100 (långsiktigt medel); över 110 är starkt läge, under 90 svagt ^[13].

Under de senaste elva åren har indikatorn gjort två stora resor. Från januari 2015 (101,9) låg den mestadels över 100 fram till våren 2019, då den föll ihop till strax under 94 vid årets slut på grund av global handelsoro ^[13].

Den verkliga chocken kom våren 2020: pandemins nedstängningar drog ner barometern från 94,0 i mars till 60,6 i april 2020 - den lägsta noteringen i indexets historia, djupare än under finanskrisen 2008-2009 ^[13]. Uppgången som följde var lika dramatisk: i oktober 2021 nådde barometern rekordet 122,8, driven av kraftig återhämtning och stimulanser ^[13].

Sedan följde en ny nedgång. Rysslands invasion av Ukraina, energiprischocken och Riksbankens snabba räntehöjningar drog ned förtroendet under lång tid. Botten var 84,5 i december 2023 - ett svagt läge som bet sig kvar in i 2024 ^[13].

Under 2024 låg barometern hela året under 100 (mellan 89,9 och 96,6), och även våren 2026 dröjde sig kvar strax under normalvärdet ^[13]. Först i juli 2026 tog indikatorn ett tydligt kliv upp till 104,7 - det första normala läget på flera år ^[13]. Tillverkningsindustrins egen konfidensindikator ligger något högre, 107,9 i juli 2026, det starkaste läget sedan början av 2023 ^[14]. Lägre ränta, dämpad inflation och stabiliserad energimarknad bär uppgången - men en enskild månads hopp är inte samma sak som en etablerad trend.

Sverige framstår som en av vinnarna i den europeiska industriomställningen sedan 2015, mätt i absolut sysselsättning, investeringar och exportvolym. Det är dock viktigt att hålla några saker i huvudet:

Absoluta tal är inte samma sak som per invånare. Sveriges +4,3 procent industrijobb sker samtidigt som befolkningen växt med drygt 7 procent ^[15]. Räknat per invånare har industrin faktiskt krympt något ^[1][15].

Definitioner styr bilden. Eurostats siffror bygger på nationalräkenskaper och räknar sysselsatta där de arbetar, inte där de bor. Andra mått - SCB:s företagsstatistik eller arbetskraftsundersökningen - kan ge lite olika nivåer, men trendriktningen är densamma ^[1][3].

Löpande priser är inte real tillväxt. Både investeringar och export har vuxit kraftigt i kronor och euro, men inflationen de senaste åren svarar för en betydande del. SCB:s volymindex för svensk export visar cirka 30 procent tillväxt sedan 2015 - snabb, men klart mindre än de 73 procent som siffran i löpande priser antyder ^[8].

Kronans försvagning smickrar Sverige. Kronan försvagades med runt 9 procent mot euron 2020-2023, mätt i årssnitt ^[16], vilket automatiskt lyft svenska värden i utländsk valuta. Den bilden vänder om kronan stärks framöver.

Tyskland är stort och strukturomvandlas långsamt. Tysklands industri är fortfarande cirka 13 gånger så stor som Sveriges räknat i sysselsatta ^[1][3]. En tillfällig svaghet i bilindustrin är inte samma sak som en permanent förlust - men de senaste tre årens data pekar på en påtaglig och långvarig nedgång ^[3].

Barometerindikatorn är stämningen - inte utfallet. Den mäter vad företag och hushåll säger om läget just nu, inte faktisk produktion. Den vänder ofta snabbt både uppåt och nedåt och ska läsas som en samtidsavläsning, inte som ett facit.