Svenska hushåll fick 45 miljarder tillbaka i ränteavdrag 2024 - nästan en dubblering på två år

När räntan på dina lån är större än det du får in i räntor, utdelningar och kapitalvinster får du ett underskott av kapital. Skatteverket sänker då skatten på din lön och pension med 30 procent av underskottet upp till 100 000 kronor, och 21 procent på den del som är över ^[2]. Det är den regeln som i vardagligt tal kallas ränteavdraget, och den gäller ränta på alla slags lån - inte bara bolån.

Den som SCB räknar in i statistiken är alltså den svensk som lämnat in en deklaration med underskott i kapital. Det var 4,0 miljoner personer 2024 - knappt hälften av alla vuxna i landet ^[1]. Den genomsnittliga skattelättnaden per person landade på 11 300 kronor ^[1].

En brasklapp: posten "underskott av kapital" i SCB:s tabell fångar allt som gör att kapitalräkningen går back - främst låneräntor, men även förvaltningskostnader och realisationsförluster. Räntor på bolån och andra lån dominerar helt, och det är den delen som växer när Riksbanken höjer, men rubriken "ränteavdrag" är en förenkling av vad siffran mäter.

Så här har totalbeloppet rört sig de senaste 15 åren ^[1].

Det toppade först runt 2011-2012 när Riksbanken höll styrräntan uppe mellan 1 och 2 procent, föll sedan när räntan gick mot noll och låg stilla runt 17-21 miljarder i drygt sju år ^[1][3]. Sedan hände det som ändrade allt: räntorna vände uppåt. 2023 hoppade summan från 25 till 39 miljarder, och 2024 nådde ränteavdraget 45,4 miljarder kronor - en nivå som aldrig setts tidigare i tabellen som börjar 2000 ^[1].

Mätt per person med skattereduktion är hoppet ännu tydligare. Snittet på 11 300 kronor 2024 är mer än dubbelt så högt som de 4 300-4 900 kronor som gällde 2015-2020 ^[1]. Antalet personer med underskott har till och med minskat något - från 4,31 miljoner 2022 till 4,01 miljoner 2024 ^[1]. Det är alltså inte fler låntagare, utan större räntenotor, som ligger bakom rekordet.

Kurvan är i praktiken en spegling av styrräntan. Riksbanken började höja från noll i april 2022 ^[6] och nådde 4 procent i september 2023 ^[3]. Eftersom en klar majoritet av svenskarnas bolån är rörliga eller korta slår varje höjning igenom i räntenotan nästan direkt, vilket Riksbanken själv pekat på som en svensk särart ^[4].

Därför slog också uppgången i ränteavdraget igenom precis i takt med räntan: 2022 höjdes styrräntan mest under andra halvåret, 2023 var det första helåret med höga räntor - och det är i just den ordningen totalbeloppet växer i SCB-tabellen ^[1][3].

Ränteavdraget är en skattelättnad, och storleken hänger ihop med hur stort lån man har råd att bära. Höginkomsttagare har både större bolån och betalar sina räntor med kronor som annars beskattats hårt - vilket ger både större underskott och större skattereduktion. Så här fördelades de 45,4 miljarderna mellan inkomstgrupperna 2024 ^[1].

Personer med sammanräknad inkomst över 500 000 kronor tog sammantaget hem 20,6 miljarder - 45 procent av hela ränteavdraget ^[1]. Toppgruppen med inkomst över en miljon fick i snitt 25 500 kronor i skattelättnad per person ^[1]. I andra änden fick de knappt 130 000 svenskar med inkomst mellan 40 och 79 tkr i snitt 3 900 kronor ^[1].

Den enskilt största klumpen ligger i inkomstintervallet 400-499 tkr, där 750 000 personer sammanlagt fick 9,1 miljarder ^[1]. Det är den grupp där en typisk svensk bolåntagare befinner sig - och där det stora antalet gör att beloppet blir stort trots att snittet per person, 12 200 kronor, är lägre än i inkomsttoppen ^[1].

Ränteavdraget är i huvudsak en förmån för dem som är i arbetsför ålder och har amorterat kortast tid på sitt bolån. 3,3 miljoner personer i åldern 20-64 år fick tillsammans 40,2 miljarder kronor 2024 - 89 procent av hela summan ^[1]. De 700 000 svenskar över 65 år som hade underskott delade på resterande 5,1 miljarder ^[1].

Skillnaden syns också i beloppet per person: den som är 20-64 år fick i snitt 12 200 kronor tillbaka, mot 7 400 kronor för den som fyllt 65 ^[1]. Att en person som fyllt 65 sällan har lika stora bolån kvar - och därför lägre räntekostnader - är den enkla förklaringen ^[1].

Bilden mellan länen är minst lika ojämn. Här är hela summan per län 2024 ^[1].

Boende i Stockholms län fick tillbaka 14,4 miljarder kronor - nästan en tredjedel av hela ränteavdraget, trots att länet bara har cirka en fjärdedel av befolkningen ^[1]. Västra Götaland fick 7,4 miljarder och Skåne 5,7 miljarder ^[1]. På Gotland stannade det vid 229 miljoner - lägst i landet ^[1].

Räknat per person med skattereduktion är gapet ännu tydligare. En stockholmare fick i snitt 15 100 kronor tillbaka ^[1]. En person i Västernorrland fick 8 300 kronor - drygt hälften ^[1]. Skillnaden speglar bostadspriserna: större bolån i storstadslänen ger större räntenotor och större avdrag. Halland och Uppsala, med sina storstadsnära bostadsmarknader, ligger näst högst med runt 11 600-11 700 kronor per person ^[1].

Att 45 procent av pengarna hamnar hos dem med inkomst över 500 000 kronor är den mest återkommande kritiken mot ränteavdraget ^[1]. I den återkommande debatten pekar nationalekonomer och myndigheter på att avdraget gör det billigare att låna än det annars skulle vara, vilket bidrar till att pressa upp bostadspriserna och göra hushållen mer skuldsatta - och därmed mer räntekänsliga när Riksbanken höjer, precis som skedde 2023-2024 ^[4].

Och nu vänder rörelsen igen. Styrräntan är tillbaka på 1,75 procent ^[5], vilket betyder att räntekostnaderna - och därmed ränteavdraget - kommer att sjunka de närmaste åren. Historiken från de senaste 15 åren visar just den mekaniken: när räntan är låg är avdraget litet, när räntan är hög är det stort ^[1]. Systemet är byggt så att det spar mest åt hushållen just när det gör mest ont att låna.