Svenskarnas kycklingkonsumtion har fyrdubblats sedan 1990 - fläsk och nöt ligger nästan stilla

Sedan 1990 har direktkonsumtionen av kyckling och matfågel vuxit från 5,4 till 22,5 kilo per person och år, enligt Jordbruksverkets senaste siffror för 2024 ^[1][2]. Det motsvarar en ökning med drygt 314 procent - lite mer än en fyrdubbling ^[1][2]. Under samma period har nötköttet gått från 7,1 till 11,6 kilo (+63 procent) och grisköttet från 10,3 till 13,2 kilo (+28 procent) ^[1][2].

Direktkonsumtion är det Jordbruksverket räknar som det konsumenten faktiskt köper i butik, restaurang eller storhushåll, mätt i nettovikt - alltså den styckvara som hamnar på tallriken ^[6]. Två saker är värda att notera i den långa serien: 1996 bytte myndigheten beräkningsunderlag, och från 2005 räknas inte slaktkycklingar som kasseras med i fjäderfäsiffran ^[2]. Trenden ändras inte av det, men brottet 1996 är stort nog att synas i kurvorna - nötet hoppar då upp 24 procent på ett år och grisen 14 procent, vilket är ett räknesätt snarare än ett verkligt konsumtionshopp ^[1][2].

Både nötkött och griskött nådde sin högsta noterade nivå under 2010-talet ^[1]. Nötköttet toppade 2014 med 13,1 kilo per person och har sedan sjunkit tillbaka till 11,6 kilo 2024 ^[1]. Grisköttet nådde sin topp redan 2011 med 17,2 kilo per person och rasade sedan med runt 30 procent fram till 2023, då nivån var 11,99 kilo ^[1]. Under 2024 kom en liten återhämtning till 13,2 kilo, men det är fortfarande långt under toppen ^[1].

Kycklingen har inte gått samma väg. Sedan 1990 har konsumtionen ökat i stort sett varje år, med tydlig acceleration efter 2005 ^[1]. Redan 2010 gick kycklingen om grisköttet och från 2012 är den störst av de tre köttslagen - en position den behållit sedan dess ^[1].

Jordbruksverket har i en särskild genomgång pekat på tre samverkande skäl ^[4]. Kycklingen har uppfattats som ett hälsosammare alternativ i takt med att protein- och lågkolhydrattrender som GI och LCHF slog igenom ^[4]. Priset har utvecklats gynnsammare än på övriga köttslag - fjäderfäköttet har helt enkelt blivit relativt billigare sett över hela perioden ^[4]. Och EU-inträdet 1995, i kombination med den sänkta matmomsen 1996, gav plötsligt tillgång till fler leverantörer, större sortiment och nya färdiga produkter som kycklingfiléer och paneringar ^[4].

Efter 2016 har en annan drivkraft kommit in ^[6]. Jordbruksverket skriver på sin faktasida om köttkonsumtionen att det ökade intresset för vegetarisk mat hade som störst inverkan på köttkonsumtionen under 2017-2019 - vilket sammanfaller med när nötet backade från sin topp ^[6]. Myndigheten noterar också att hushållen drar ner på dyrare köttslag när ekonomin pressas ^[6]. Tillsammans förklarar det både varför nötköttet backat sedan 2016 och varför grisköttet rasade så kraftigt efter 2011 - och varför kycklingen samtidigt fortsatt uppåt när svenskarna sökt billigare protein ^[4][6].

Det finns två officiella mått, och de ger olika bild ^[2][3]. Direktkonsumtionen ovan mäter det som når konsumenten i nettovikt. Totalkonsumtionen räknar istället i slaktviktsekvivalent och tar med råvaran till livsmedelsindustrin, till exempel köttet i charkvaror och färdigrätter ^[2][3]. De siffror som brukar citeras i klimatdebatten - att svenskarna äter runt 80 kilo kött per person och år - kommer från totalkonsumtionen ^[3].

Skillnaden ändrar rangordningen: i direktkonsumtionen är kycklingen (22,5 kilo) i dag Sveriges största köttslag och nästan dubbelt så mycket som både nöt och fläsk ^[1]. I totalkonsumtionen är rangordningen 2024 fortfarande griskött (28,6 kilo), kyckling (24,1 kilo) och nöt (23,3 kilo), eftersom mycket fläsk döljer sig i chark och färdigmat ^[3]. Bilden av att kycklingen tagit över gäller alltså det svenskarna själva stoppar i kundvagnen - grisen har fortfarande försprånget om industrins användning räknas med.

För att jämföra länder krävs en gemensam måttstock. FN-organet FAO:s food balance sheets är den enda källan som räknar på samma sätt för alla EU-länder ^[5]. Enligt FAO låg Sverige 2022 under EU-snittet på både kyckling (16,6 kilo per person) och fläsk (28,4 kilo), men i toppen på nötkött (22,1 kilo) - fjärde mest av 26 EU-länder efter Luxemburg (30,6), Irland (23,1) och Frankrike (22,6) ^[5]. Cypern saknas i FAO:s datamängd.

De länder som äter mest kyckling är Polen (33,3 kilo per person), Portugal (32,8), Spanien (31,9) och Irland (30,0) - ungefär dubbelt så mycket som svenskarna enligt FAO ^[5]. På fläsk är EU-toppen Kroatien (59,2), Spanien (52,5) och Danmark (52,1) ^[5]. Sveriges låga nivå syns tydligt: bara Malta (23,5), Slovenien (21,3) och Grekland (27,3) äter mindre fläsk per person i EU ^[5].

Ett viktigt förbehåll: FAO:s siffra för Sveriges kyckling (16,6 kilo 2022) är en FAO-uppskattning, inte data som Sverige själv skickat in, och ligger runt fem kilo under Jordbruksverkets egen direktkonsumtion samma år (21,2 kilo) ^[1][5]. Räknar man med Jordbruksverkets siffra hamnar Sverige i EU:s mellanskikt, ungefär i klass med Finland - inte i botten. För nöt och fläsk stämmer FAO:s siffror däremot väl överens med Jordbruksverkets totalkonsumtion i slaktvikt - inte med den lägre direktkonsumtionen - eftersom både FAO och totalkonsumtionen räknar med det kött som går till chark och färdigmat ^[3][5]. Slutligen: Polens nötköttssiffra 0,1 kilo i FAO-datan är ett känt orimligt estimat och bör tolkas som en datalucka snarare än verklig konsumtion i Polen ^[5].