Sverige har ingen offentlig siffra på hur många som döms för tre eller fler brott samtidigt - bara snittet, som är två brott per dom

BRÅ, som är statistikansvarig myndighet för lagföringar, publicerar varje år hur många fällande domar, godkända strafförelägganden och åtalsunderlåtelser som fattats - och hur många brott dessa totalt gäller. Men bara som ett medelvärde.

För 2025 ser det ut så här ^[1][2]:

• Fällande domar i tingsrätt: 88 092. I genomsnitt 2,0 brott per dom, sammanlagt 173 737 brott ^[1][2].
• Godkända strafförelägganden (böter från åklagare): 25 761 ^[1]. I snitt 1,2 brott per beslut ^[1][2].
• Åtalsunderlåtelser (åklagaren väljer att inte åtala trots skuld): 5 374 ^[1]. I snitt 1,1 brott per beslut ^[1][2].

Sammanlagt fattades 119 227 så kallade lagföringsbeslut mot enskilda personer, och de gällde 209 265 brott ^[1][2]. Det ger ett snitt på 1,8 brott per beslut totalt ^[2]. Alla siffror som följer om just fällande domar avser gruppen 88 092 - strafförelägganden och åtalsunderlåtelser räknas inte som domar ^[1].

Ett snitt på två brott per dom säger dessvärre inte hur många domar som gäller tre eller fler brott. Det säger bara att det inte kan vara noll, för då skulle snittet inte kunna nå tvåstrecket när ingen dom kan gälla färre än ett brott. Fördelningen kan i teorin vara nästan vad som helst: en värld där varje dom gäller precis två brott är förenlig med snittet, och det är också en värld där hälften gäller ett brott och andra hälften gäller tre eller fler. Vilken av dessa som ligger närmast verkligheten säger den offentliga statistiken inte.

En ytterligare komplikation: BRÅ räknar lagföringsbeslut, inte unika personer. Samma person kan lagföras flera gånger under ett år och räknas då flera gånger i statistiken ^[2]. Antalet unika personer bakom de 88 092 fällande domarna är alltså något färre ^[2].

BRÅ:s tabeller är byggda kring det som kallas huvudbrottsprincipen: när en person döms för flera saker i samma dom redovisas hela domen under det brott som har den strängaste straffskalan ^[3]. En dom för både grov misshandel, stöld och narkotikabrott hamnar alltså i statistiken som en enda dom med huvudbrottet grov misshandel, medan de två andra brotten - de så kallade bibrotten - försvinner ur den mest använda tabellen.

Råmaterialet från domstolarnas system för brottmålsavgöranden (DiBa) och åklagarnas system (Cåbra) skulle kunna räkna hur många domar som gäller exakt ett, två, tre eller fler brott. Men BRÅ redovisar bara den ena änden (huvudbrottet, dom för dom) och den andra änden (totalt antal lagförda brott, i klump) - inte fördelningen däremellan. Fördelningen finns i mikrodatan, men publiceras inte som tabell.

Om vi håller oss till just fällande domar - det som frågan handlar om - har antalet ökat kraftigt sedan 2015: från 59 344 till 88 092 år 2025, plus 48 procent på tio år ^[1]. Det är samtidigt den grupp där det genomsnittliga antalet brott per beslut är högst.

Åklagarnas beslut går åt andra hållet. Strafförelägganden har minskat från 31 461 till 25 761 (minus 18 procent), och åtalsunderlåtelser har rasat från 15 945 till 5 374 (minus 66 procent) ^[1]. Sammantaget har den totala mängden lagföringsbeslut ökat blygsammare, från 106 750 till 119 227 - plus tolv procent ^[1].

Med andra ord är en allt större del av det som lagförs numera fällande domar snarare än åklagarbeslut. Antalet fängelsedomar där fängelse är den mest ingripande påföljden har ökat från 10 727 till 15 401 under samma period ^[1]. Snittet på 1,8 brott per lagföringsbeslut har däremot legat mycket stilla de senaste åren, och 2,0 brott per fällande dom ^[2]. Genomsnittet är inte större bland män än bland kvinnor, men det är lägre bland ungdomar i åldern 15-20 år (1,5 brott per beslut) än bland vuxna 21 år och äldre (1,8 brott per beslut) ^[2].

Även om vi inte kan säga hur många domar som gäller tre eller fler brott, kan vi säga vad domarna handlar om när man ser till det grövsta brottet i varje beslut. Siffrorna nedan avser samtliga lagföringsbeslut (domar, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser sammantaget), eftersom BRÅ inte publicerar brottstypsfördelningen separat för bara fällande domar. För grova brott som mord, våldtäkt och grov misshandel går det dock nästan uteslutande via fällande dom, så bilden blir densamma för domar. Fördelningen har förändrats påtagligt sedan 2015 ^[4].

Narkotikabrott är sedan flera år den enskilt största kategorin. Från 21 375 huvudbrott 2015 har antalet ökat till 33 531 år 2025 - plus 57 procent ^[4]. Den ökningen är också den enskilt största förklaringen till att lagföringarna totalt sett har vuxit. Enligt BRÅ:s statistikrapport stod ökningen av narkotikabrott för en betydande del av lagföringsökningen mellan 2024 och 2025 ^[2].

Samtidigt går utvecklingen åt andra hållet för de klassiska stöldbrotten. Tillgreppsbrott (stöld, rån, biltillgrepp med mera) har sjunkit från 22 053 huvudbrott 2015 till 14 866 år 2025 - ett tapp på en tredjedel ^[4]. Trafikbrotten är också något färre än 2015.

Våldsbrotten ligger mer stilla i antal, men strukturen har förändrats. Kategorin brott mot liv och hälsa (som innehåller allt från vållande till kroppsskada till mord) rör sig runt 5 000-6 800 huvudbrott om året ^[4]. Sexualbrott har ökat markant, från 1 161 huvudbrott 2015 till 2 110 år 2025, alltså plus 82 procent ^[4]. Mord och dråp har mer än fördubblats under samma tid, från 156 till 403 huvudbrott (varav BRÅ i sin sammanfattning särredovisar 401 mord för 2025) ^[2][4], vilket också avspeglar polisens och åklagarnas arbete mot det grova våldet.

Snittet ger inget exakt svar på fördelningen, men det säger något om hur snabbt brotten hinner in i en dom. Av de 173 737 brott som lagfördes i domstol 2025 begicks 71 procent samma år som domen eller året innan ^[2]. Snabbast går det för de mest situationsbundna brotten - ringa stöld (96 procent inom två år), rån (90 procent), grovt rån (85 procent), mord och dråp (87 procent) ^[2]. Långsammast går det för brott som kräver utredning av bokföring och finansiella flöden, som brott mot skattebrottslagen och bokföringsbrott (8 procent inom två år) ^[2].

För att svara på exakt hur många personer som döms för tre eller fler brott i samma dom skulle BRÅ behöva ta fram en fördelningstabell ur DiBa-datan (tingsrättens system för brottmålsavgöranden). Fram tills en sådan tabell publiceras är det bästa svenska rättsstatistiken kan säga att svaret är någonstans mellan noll och 88 092 fällande domar per år - och att snittet på två brott per dom visserligen kan uppnås utan att någon dom gäller fler brott, men att så knappast är fallet i praktiken.