VerifieradOmgranskning runda 3: Revideringen bestod uteslutande av att lägga till citationsmarkörer ([2], [3], [4]) på meningar i avsnittet 'Så ska siffrorna tolkas' - inga numeriska påståenden ändrades. Samtliga claims var verifierade i föregående granskning och kopieras oförändrade. Inga nya faktafel har uppstått.
Sverige har lagt ner fem kärnkraftsreaktorer sedan 2000 - produktionen är 35 procent under toppen
Sveriges kärnkraft producerade 48,7 terawattimmar 2024 - 35 procent under rekordåret 2004, sedan fem reaktorer stängts och sex är kvar i drift [1][6]. Under samma 25 år har hushållens elpris mer än fördubblats i Sverige, Tyskland och Frankrike, och tyska hushåll betalar idag 44 procent mer per kilowattimme än svenska [2]. Koldioxidutsläppen från el har minskat med drygt 40 procent i Tyskland och nästan halverats i Frankrike, men Sverige låg redan lågt tack vare vattenkraft och kärnkraft och släpper fortfarande ut ungefär en niondel av vad tysk el gör [4].
Från 75 till 49 terawattimmar - så gick det med kärnkraften
Enligt SCB producerade svensk kärnkraft 54,8 terawattimmar (TWh) år 2000 och nådde sitt högsta år under 2000-talet redan 2004: 75,0 TWh [1]. Då snurrade 11 reaktorer i landet - Barsebäck 2, Forsmark 1-3, Oskarshamn 1-3 och Ringhals 1-4 [6]. Barsebäck 1 hade stängts strax innan, i november 1999 [6].
Sedan dess har fem reaktorer stängts permanent:
- Barsebäck 2 - 31 maj 2005 [6]
- Oskarshamn 2 - 22 december 2016 (avställd för moderniseringsprogram sedan 2013) [6]
- Oskarshamn 1 - 19 juni 2017 [6]
- Ringhals 2 - 30 december 2019 [6]
- Ringhals 1 - 31 december 2020 [5]
Produktionen föll mest på ett bräde 2019 till 2020, från 64,3 till 47,3 TWh - en nedgång på 17 TWh [1]. Största enskilda förklaringen är att Ringhals 2 stod stilla hela 2020 efter att ha stängts sista dagen 2019, medan Ringhals 1 fortsatte köra ända till årsskiftet 2020/2021 och därför bidrog en sista gång innan bortfallet slog igenom fullt ut 2021 [1][5]. Bottennoteringen kom 2023 med 46,6 TWh [1]. Året därpå, 2024, ökade produktionen till 48,7 TWh - fortfarande cirka 35 procent under 2004 års rekord [1].
Idag är sex reaktorer i drift: Forsmark 1-3, Oskarshamn 3, samt Ringhals 3 och 4 [8].
Laddar diagram...
Hushållens elpris har mer än fördubblats - och Sverige har hunnit ikapp Frankrike
Eurostat mäter genomsnittspriset som svenska, tyska och franska hushåll betalar per kilowattimme, allt inkluderat: elenergin, nätavgiften, moms och energiskatt. I löpande euro har utvecklingen sett ut så här sedan år 2000:
- Sverige: 0,103 euro/kWh år 2000 - 0,268 euro/kWh 2025, en ökning på 160 procent [3][2].
- Tyskland: 0,153 - 0,385 euro/kWh, plus 151 procent, och Tyskland har varit dyrast varje enskilt år [3][2].
- Frankrike: 0,117 - 0,262 euro/kWh, plus 124 procent, den lägsta ökningen av de tre [3][2].
Tyska hushåll betalar idag 44 procent mer per kilowattimme än svenska [2]. Under större delen av perioden var Frankrike billigast tack vare sin stora kärnkraftflotta, men gapet till Sverige har krympt så mycket att svenska och franska hushåll nu ligger nästan lika: 0,268 respektive 0,262 euro/kWh 2025 [2].
Energikrisen syns tydligt i statistiken. Sveriges pris steg med 19 procent redan 2020 till 2021, från 0,197 till 0,236 euro/kWh - drivet av torr vattenkraft och skenande gaspriser i övriga Europa [2]. Tyskland toppade året efter Sverige och Frankrike, med rekordåret 2023 då hushållspriset nådde 0,407 euro/kWh - en topp som förklaras av bindningstider och statliga stödprogram som fördröjde slaget mot slutkunderna [2]. Frankrike bromsade uppgången kraftigast genom det statliga pristaket bouclier tarifaire, som från och med 1 februari 2022 begränsade höjningen av de reglerade eltarifferna till 4 procent i stället för de omkring 35 procent som annars skulle ha slagit igenom [2][9]. Skyddet trappades ned under 2023 och togs bort helt vid årsskiftet 2024/2025 - vilket förklarar varför franska hushållspriset sköt upp 2024 innan det föll tillbaka 2025 [2][9].
Laddar diagram...
Koldioxid per kilowattimme - Sverige låg redan lågt, Frankrike har konvergerat
Enligt Ember Climate släppte svensk elproduktion ut 45 gram koldioxid per producerad kilowattimme år 2000 och 35 gram 2025 - en långsam nedgång på cirka 22 procent [4]. Sverige hade redan år 2000 en av världens renaste elmixar, byggd på vattenkraft plus kärnkraft, så det fanns aldrig något stort utsläpp att kapa [4].
Tyskland startade från motsatt läge: 573 gram per kilowattimme år 2000, då kol och brunkol dominerade produktionen [4]. Sedan dess har utsläppen skurits ned till 330 gram 2025 - en minskning på 42 procent, men fortfarande cirka nio gånger så mycket som Sverige släpper ut per producerad kilowattimme [4]. En markant vändning kom 2019, då förnybar el gick om kol för första gången i Tyskland; det året föll utsläppen från 455 till 393 gram [4]. Energikrisen 2021-2022 gav ett tillfälligt bakslag - kol återstartades när ryska gasen ströps och intensiteten steg tillbaka till 420 gram 2022 innan raset återupptogs [4].
Frankrike låg på 80 gram per kilowattimme år 2000 - klart högre än Sveriges 45 gram, men en bråkdel av Tysklands 573 gram - tack vare kärnkraft som stod för runt tre fjärdedelar av landets elproduktion [4]. Kurvan har fallit långsamt men mest anmärkningsvärd är avvikelsen 2022, då de franska utsläppen sköt upp till 78 gram - den högsta nivån sedan 2010 [4]. Det året föll den franska kärnkraftens tillgänglighet till historiskt låga nivåer på grund av utbredd sprickbildning i rörsystem (så kallad corrosion sous contrainte), och landet blev nettoimportör av el för första gången sedan 1980 [4]. När kärnkraften kom tillbaka 2024 nådde Frankrike ny lägstanivå: 41 gram per kilowattimme, näst intill i nivå med Sverige [4].
Laddar diagram...
Så ska siffrorna tolkas
Elpriset är genomsnitt, inte spotpris. Eurostat mäter det pris hushållen faktiskt betalade sett över hela året. Under 2021-2022 kunde spotpriset i södra Sverige (elområde SE3-SE4) tidvis vara mångdubbelt högre än årsgenomsnittet, men den volatiliteten syns inte i den här statistiken [2].
Skatter och elstöd bakas in. Priset räknar in moms, energiskatt och alla stöd. Tyska hushåll betalar en mycket större skatteandel än svenska - vilket förklarar en del av gapet mellan länderna, inte bara skillnaden i vad elen kostar att producera.
"Kärnkraften" är inte hela elmixen. Sveriges låga koldioxidutsläpp per kilowattimme beror lika mycket på vattenkraft som på kärnkraft. Även utan reaktorer skulle Sverige ligga betydligt under Tyskland - men inte under Frankrike, som är mer beroende av just kärnkraft.
Utsläppssiffrorna räknar bara direkta utsläpp. Ember mäter förbränningsutsläpp, inte hela livscykeln (byggnation, uran- eller mineralutvinning, avfallshantering). En livscykelanalys skulle jämna ut skillnaderna mellan kärnkraft, vattenkraft, vind och sol, men Tysklands kolel skulle ändå ligga i särklass högst.
Sverige exporterar netto. Trots färre reaktorer producerar Sverige fortfarande mer el än landet använder och exporterar överskott till bland annat Tyskland och Finland. Bortfallet från de fem stängda reaktorerna har till stor del täckts av vindkraften, som växt från cirka 0,5 TWh 2001 till 40,4 TWh 2024 - alltså mer än 80 gånger så mycket på lite mer än 20 år [10].
2025-siffran för koldioxid är preliminär. Ember uppdaterar sina data löpande och 2025 års värde kan revideras när alla nationella källor rapporterats färdigt [4]. Riktningen mellan länderna är dock stabil sedan flera år.
Elpristabellen bygger på två Eurostat-underlag. Från 2007 mäter Eurostat i band DC (2 500-4 999 kWh per år) [2]. Före 2007 fanns bara ett äldre band Dc (fast referenspunkt 3 500 kWh) [3]. Skillnaden är liten för nivåtrenden men gör det olämpligt att tolka enskilda hopp mellan 2006 och 2007 som en verklig prisförändring [2][3].