Sverige tappar bara 4 procentenheter mellan riksdags- och kommunvalet - i Norge och Danmark försvinner 13-17

Sedan den gemensamma valdagen infördes 1970 har valdeltagandet i kommunfullmäktigvalen följt riksdagsvalet som en skugga ^[2]. I det allra första valet på samma dag röstade 88,1 procent i kommunvalet - 0,2 procentenheter under riksdagsvalets 88,3 procent ^[2]. Sedan dess har kurvorna följts åt, men med kommunvalet konsekvent något lägre.

Toppen nåddes 1973, då 90,5 procent röstade i kommunfullmäktigvalet ^[1]. Botten kom 2002 - då röstade bara 77,9 procent ^[1]. Efter det steg deltagandet i fyra val i rad och nådde 84,1 procent 2018, innan det föll tillbaka till 80,5 procent i det senaste valet 2022 ^[1].

En förändring är värd att lyfta: gapet mellan riksdagsval och kommunval har vidgats. 1973 skilde 0,3 procentenheter mellan riksdagsvalet (90,8 procent) och kommunvalet (90,5 procent) ^[1]. I 2022 års val var skillnaden 3,7 procentenheter ^[1]. Väljarna röstar alltså i något större utsträckning i riksdagsvalet än i kommunvalet, och den skillnaden har trendmässigt ökat. Regionvalen (tidigare landstingsval) ligger ännu ett halvt steg lägre - 80,2 procent 2022 ^[1].

En del av gapet förklaras av att kommunvalet har ett bredare elektorat: utländska medborgare som varit folkbokförda i tre år får rösta i kommun- och regionvalet men inte i riksdagsvalet, och denna grupp röstar historiskt i klart lägre utsträckning än svenska medborgare. Det drar ned kommunvalens siffror med några tiondelar.

Spännvidden mellan kommunerna är stor. I storstäderna röstade 79,9 procent av stockholmarna i kommunvalet 2022, 76,5 procent i Göteborg och 73,4 procent i Malmö - den lägsta bland de tre ^[1]. Sigtuna hörde till de kommuner som tappade mest: 70,1 procent 2022, ned från 76,8 procent 2018 ^[1].

Att kommunvalens siffror följer riksdagsvalet på totalen betyder inte att väljarna kryssar samma parti på båda röstsedlarna. I 2022 års val röstade 31 procent av väljarna på olika partier i riksdagsvalet och kommunvalet - och 28 procent på olika partier i riksdags- och regionvalet ^[3]. 8 procent gick hela vägen och röstade på tre olika partier i de tre valen ^[3].

Det är en dramatisk förändring sedan gemensam valdag infördes. I det första valet 1970 delade bara 6 procent av väljarna sina röster mellan riksdag och kommun ^[3]. Andelen är alltså mer än fem gånger så hög i dag.

Den enskilt vanligaste kombinationen 2022 var att rösta på Sverigedemokraterna i riksdagsvalet och Moderaterna i kommunvalet - 10,7 procent av alla som delade röster ^[3]. Andra vanliga kombinationer var Socialdemokraterna i riksdagen och Centerpartiet lokalt (5,4 procent) eller Socialdemokraterna riks och Vänsterpartiet lokalt (4,1 procent) ^[3]. Väljarna behandlar allt tydligare riksdagsvalet och det lokala valet som två olika beslut.

Sverige är ovanligt i Norden med sin gemensamma valdag för tre nivåer. Norge håller kommunestyrevalg samma dag som fylkestingsvalet (regionvalet), men skiljer ut det från stortingsvalet - lokalvalen ligger vartannat val emellan. Danmark håller kommunal- och regionrådsval samma dag var fjärde år i november, helt frikopplat från folketingsvalet.

Skillnaden i deltagande är stor. I det norska kommunestyrevalget 2023 röstade 62,4 procent ^[4] - i stortingsvalet 2025 var siffran 80,0 procent ^[4]. I hela perioden 1975-2023 har gapet i genomsnitt legat på 13,5 procentenheter, med det lokala valet lägre ^[4]. I Danmark var deltagandet i kommunalvalget 2021 67,2 procent ^[5], mot 84,2 procent i folketingsvalget 2022 ^[6]. Genomsnittsgapet mellan folketings- och kommunalvalgen sedan 1975 ligger på cirka 16,5 procentenheter ^[5][6].

Det danska talet från 2001 är den kanske starkaste enskilda evidensen för vad den gemensamma valdagen gör ^[5]. Statsminister Poul Nyrup Rasmussen utlyste ett tidigarelagt folketingsval den 20 november - samma dag som det redan schemalagda kommunalvalget ^[7]. Deltagandet i kommunalvalget hoppade från 70,1 procent 1997 och 69,5 procent 2005 - till 85,0 procent just detta samvalsår ^[5]. Danmarks Statistik konstaterar torrt att den ovanligt höga siffran "kan skyldes, at kommunalvalget faldt sammen med folketingsvalget" ^[7]. Fyra år senare, när valen skildes åt igen, föll deltagandet omedelbart tillbaka.

En väljare som ändå har gått till vallokalen för att rösta i riksdagsvalet tar de andra två röstsedlarna på köpet. På nordisk skala är den effekten värd 10-15 procentenheter i lokal representativitet ^[4][5][6].

8 196 423 personer hade rätt att rösta i kommunvalet 2022 ^[8]. Om det svenska gapet mellan riksdags- och kommunval varit lika stort som i Norge hade uppemot 800 000 färre av dem gjort det - med det danska gapet närmare en miljon ^[4][5][6][8]. Det är en grov räkning: valen mäter delvis olika elektorat och kommunvalens rösträtt är bredare än riksdagsvalets. Men storleksordningen är rätt, och slutsatsen är entydig. Den gemensamma valdagen är den enskilt mest effektiva åtgärden för högt lokalvalsdeltagande som något nordiskt land tillämpar - och den kostar ingenting.