Sveriges PISA-resultat är tillbaka på 2012 års botten - men mellanstadiets TIMSS pekar uppåt

PISA mäter 15-åringar i läsförståelse, matematik och naturvetenskap ^[1]. Sverige har varit med sedan starten år 2000 och provet görs vart tredje år - PISA 2021 sköts upp till 2022 på grund av pandemin ^[1]. Skalan är gjord så att OECD-snittet i det år ett ämne är huvudområde sätts till 500 poäng med standardavvikelsen 100 ^[1].

Den svenska kurvan är en U-formad rörelse med ett skarpt nytt tapp i slutet. Från 510 poäng i matematik år 2000 föll Sverige till 478 år 2012 - då för första gången under OECD-genomsnittet i alla tre ämnen ^[1]. Sedan vände det. I PISA 2018 var Sverige tillbaka på 502 i matematik och 506 i läsförståelse, över OECD-snittet igen ^[1]. I PISA 2022 rasade siffrorna på nytt: matematiken föll 21 poäng till 482, läsförståelsen 19 poäng till 487 - båda försämringarna är statistiskt signifikanta och innebär enligt Skolverket att svenska elever nu ligger på samma nivå som 2012 ^[1]. Naturvetenskapen tappade 6 poäng till 494, vilket inte är en signifikant förändring ^[1].

Spridningen har samtidigt ökat: andelen elever som inte når nivå 2 - PISA:s gräns för att kunna använda kunskaperna i vardagen - är i matematik 27 procent, den högsta som uppmätts i Sverige, medan andelen högpresterande (nivå 5 och över) är 10 procent ^[1]. Botten trycks alltså längre ned samtidigt som toppen står kvar.

I hela Norden har PISA-resultaten sjunkit sedan slutet av 00-talet, men i olika takt ^[1]. Finland var utan konkurrens Nordens toppland i den första mätningen och har fallit brantast - i matematik från 536 poäng år 2000 till 484 år 2022, i läsförståelse från 546 till 490 och i naturvetenskap från 563 år 2006 till 511, en nedgång på 52 poäng och den största i något OECD-land över perioden ^[1]. Sverige och Norge har fallit ungefär lika mycket från topp till senaste mätning i alla tre ämnen; Danmark har tappat minst och är det nordiska land som stått emot nedgången bäst sedan 2018 ^[1].

I matematik ligger de fyra länderna inom 21 poäng: Danmark 489, Finland 484, Sverige 482 och Norge 468 ^[1]. OECD-snittet är 472 poäng ^[1]. Sveriges resultat är fortfarande statistiskt likvärdigt med både Danmark och Finland - skillnaderna är för små för att med säkerhet säga att något av länderna presterar bättre.

I läsförståelse ligger Finland kvar högst av grannarna med 490 poäng, Sverige på 487, Danmark på 489 och Norge på 477 ^[1]. Även här är avstånden så små att Sverige, Danmark och Finland statistiskt inte skiljer sig åt. Norge är signifikant lägre än Sverige.

I naturvetenskap sticker Finland fortfarande ut som klart bäst i Norden med 511 poäng, men gapet till andra länder har krympt kraftigt sedan 2006 ^[1]. Sverige, Danmark och OECD-snittet ligger nu nästan på samma nivå kring 485-494 poäng ^[1]. Norge är svagast av de nordiska länderna med 478 poäng ^[1].

TIMSS mäter matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och årskurs 8 vart fjärde år ^[2]. Undersökningen görs av forskarnätverket IEA och skalan är förankrad så att genomsnittet för de länder som deltog 1995 blev 500 poäng - referensen är alltså 1995 års deltagargrupp, inte ett rörligt internationellt snitt ^[2]. Sverige har varit med i åk 8 sedan 1995 och i åk 4 sedan 2007 ^[2]. Norge mäter åk 5 sedan 2015 respektive åk 9 istället för åk 8 sedan samma år - deras elever börjar skolan ett år tidigare, och det gör serierna före och efter bytet svåra att jämföra rakt av ^[2].

Det är i åk 8 som den mest dramatiska svenska rörelsen i något internationellt prov har skett ^[2]. Från 540 poäng i matematik 1995 rasade Sverige till 484 år 2011 - ett fall på 56 poäng under 16 år som saknar motstycke i statistiken ^[2]. Från och med 2015 vände det ^[2]. I TIMSS 2023 nådde svenska åttondeklassare 517 poäng, en förbättring på 15 poäng sedan 2019 som är statistiskt säkerställd ^[2]. Sverige var det enda EU/OECD-land som signifikant förbättrade sitt åk 8-resultat i matematik mellan 2019 och 2023 ^[2]. Nivån är ändå fortfarande 23 poäng under 1995 års utgångsläge ^[2].

Även mellanstadiet - åk 4 - lyfter ^[2]. Sveriges resultat i matematik åk 4 har förbättrats vid varje mätning sedan 2011 och nådde 530 poäng i TIMSS 2023, en förbättring med 9 poäng sedan 2019 och det högsta resultatet sedan Sverige började delta i åk 4 år 2007 ^[2]. En viktig nyans: hela uppgången 2019-2023 drivs av pojkarna ^[2]. Pojkarnas resultat steg med 13 poäng till 538, medan flickorna gick från 518 till 522 - en försumbar rörelse ^[2]. Könsskillnaden i matematik åk 4 har därmed vuxit från 7 poäng 2019 till 16 poäng 2023 ^[2]. I naturvetenskap åk 4 är läget mer statiskt: 533 poäng 2023, samma nivå som vid första mätningen 2007 (525) ^[2].

Bland grannländerna är rörelsen den omvända. Finland, som var Nordens tydliga överland i TIMSS åk 4, har försämrat sig från 545 poäng i matematik 2011 till 529 år 2023 och från 570 till 542 i naturvetenskap ^[2]. Danmark ligger kvar kring 524 i matematik och 522 i naturvetenskap, och Norge tappade 12 poäng till 531 i matematik mellan 2019 och 2023 ^[2]. De nordiska ländernas kurvor har konvergerat till att ligga nära varandra.

PIRLS mäter läsförståelse i åk 4 och görs vart femte år av IEA ^[3]. Skalan förankrades vid första mätningen 2001 - snittet för de länder som deltog då sattes till 500 poäng - och sedan dess har jämförelser gjorts mot den fasta referensen ^[3]. Sverige låg 2001 högst av samtliga 35 deltagande länder med 561 poäng, alltså bäst av dem som var med ^[3].

Därefter har resultatet sjunkit i tre av fyra mätningar ^[3]. Från 561 år 2001 föll det till 549 år 2006, till 542 år 2011, återhämtade sig till 555 år 2016 och föll sedan till 544 år 2021 ^[3]. Nedgången på 12 poäng mellan 2016 och 2021 är statistiskt säkerställd, och även sett över hela perioden 2001-2021 har Sverige tappat 17 poäng - båda skillnaderna är signifikanta ^[3].

Mönstret är detsamma i hela Norden. Finland som deltog för första gången 2011 nådde 566 poäng i sin andra mätning 2016 och föll till 549 poäng 2021 ^[3]. Danmark - som inte var med 2001 - toppade 554 år 2011 och är nu nere på 539 ^[3]. Norge bytte 2016 från åk 4 till åk 5 med motiveringen att norska elever är ett år yngre än sina nordiska jämnåriga när de mäts, eftersom skolstartsåldern skiljer sig - så trenderna före och efter 2016 är inte direkt jämförbara ^[3]. Med den nya årskursen låg Norge på 559 poäng 2016 och 539 år 2021, en nedgång på 20 poäng ^[3]. EU/OECD-snittet i PIRLS föll 13 poäng mellan 2016 och 2021, från 540 till 527 ^[3]. Det är den enskilt största globala PIRLS-nedgången någonsin - och att den syns i nästan alla länder pekar mot en gemensam förklaring.

För PISA 2022 pekar Skolverket främst mot covid-19-pandemin som den mest sannolika förklaringen till det senaste tappet ^[1]. Argumentet är att liknande nedgångar syns i de flesta OECD-länder samtidigt, och att skolstängningar, distansundervisning och hög elev- och lärarfrånvaro under 2020-2021 slog hårdast mot elever med svagast förutsättningar - vilket också stämmer med att spridningen ökat i Sverige ^[1].

För PIRLS 2021 nämner Skolverket tre samverkande förklaringar: pandemin, en snabb demografisk förändring där andelen elever som inte alltid talar svenska hemma har ökat markant sedan 2016, och en ökande skolsegregation ^[3]. Elever som alltid talar svenska hemma presterade 2021 på samma nivå som 2016 - hela försämringen ligger hos den grupp där andelen ökat mest ^[3]. Rapporten är tydlig med att den inte kan slå fast en enskild orsak, eftersom PIRLS saknar experimentell design.

För TIMSS lyfter Skolverket att uppgången är stadig sedan 2011 och att den bryter en tidigare lång nedåtgående trend ^[2]. Rapporten pekar på fler högpresterande elever men noterar att skillnaderna mellan pojkar och flickor har ökat till pojkarnas fördel - i åk 4 matematik presterade pojkarna 2023 i snitt 16 poäng bättre än flickorna, mot en obetydlig skillnad 2015 ^[2].

Det finns också en försiktighetsflagga för PISA 2018 ^[1]. Efter provet uppstod en debatt om huruvida Skolverket genomfört PISA på ett tillförlitligt sätt, och Skolverket ändrade rutinerna inför 2022 för att säkerställa ett så högt deltagande som möjligt ^[1]. Skolverket har själva räknat på om demografiska förändringar mellan 2018 och 2022 kan förklara nedgången och landar i att effekten är marginell - ungefär en poäng i matematik - så tappet mellan de två mätningarna är i huvudsak ett verkligt tapp, inte en teknisk korrigering ^[1].

PISA, TIMSS och PIRLS mäter olika saker på olika åldrar och är inte direkt jämförbara. PISA mäter 15-åringars förmåga att tillämpa kunskaper i vardagliga sammanhang; TIMSS och PIRLS mäter kunskapsstoff kopplat till läroplanen i mellanstadiet och för TIMSS även högstadiet ^[1][2][3]. De två internationella familjerna görs dessutom av olika organisationer - PISA av OECD, TIMSS och PIRLS av forskarnätverket IEA.

Båda skalorna har standardavvikelser omkring 100 poäng, så en förändring på 10-20 poäng är en genomsnittligt stor rörelse - inte marginell, men inte heller en kollaps ^[1][2][3]. Skolverket redovisar därför alltid vilka förändringar som är statistiskt säkerställda. I den här texten är alla förändringar som beskrivs som signifikanta hämtade direkt ur Skolverkets rapportering ^[1][2][3].

En vanlig invändning i debatten är att jämförelserna inte är rättvisa - att Sverige har fler nyanlända elever eller att OECD-snittet skiftar när nya länder tillkommer. Skolverket redovisar därför parallellt både det aktuella OECD-genomsnittet och ett så kallat OECD(23), det vill säga snittet för de 23 länder som deltagit i samtliga PISA-omgångar sedan år 2000 ^[1]. Sveriges nedgång 2018-2022 är signifikant även i den jämförelsen ^[1]. Mönstret i PIRLS syns dessutom även när man bara tittar på elever som alltid talar svenska hemma - de har visserligen legat kvar på 2016-nivån, men Sverige har större resultatskillnader mellan skolor med olika elevsammansättning än de nordiska grannländerna ^[3].