Sveriges somrar har blivit varmare - men skogsbränderna styrs av enskilda extremår

Sedan år 2000 har sommartemperaturerna i Sverige rört sig uppåt, men det är enskilda somrar - inte en jämn kurva - som ger den tydligaste bilden ^[1]. I Lund, som har en av landets längsta obrutna mätserier tillbaka till 1859, har medeltemperaturen för juni-augusti under de senaste 25 åren legat på 17,8 grader mot 17,4 grader under normalperioden 1991-2020 ^[1].

De varmaste somrarna sedan sekelskiftet är också de varmaste i hela mätserien: 2018 med 20,0 grader i Lund (+2,6 grader mot normalperioden), följd av 2002, 2006, 2019, 2021 och 2022 som alla låg kring 18,6-18,8 grader ^[1]. Räknar man de 15 varmaste somrarna i Lunds 165 år långa mätserie hittar man 11 av dem efter år 2000 ^[1]. Motsvarande mönster syns i Stockholm-Bromma, där både 2002 och 2018 nådde 19,0 grader (+2,0 grader mot normalperioden) ^[9].

Båda dessa stationer ligger i södra och mellersta Sverige, så bilden gäller strängt taget söder om Dalälven. SMHI:s klimatindikator för hela landet visar samma sak: varje decennium sedan 1990-talet har varit varmare än det förra, och den geografiska trenden är i själva verket ännu tydligare i norr än i söder ^[4]. Sommaren 2025 var enligt SMHI 0-1,5 grader varmare än normalperioden 1991-2020 i nästan hela landet, med de största avvikelserna i norra Norrland - i Karesuando var det den nionde varmaste sommaren sedan mätningarna började där 1879 ^[4]. Sommaren 2026 är ännu inte avslutad, men juni och juli har hittills gett 18,8 grader i Lund - 1,4 grader över normalperioden ^[5].

MSB:s statistikdatabas visar att brandhärjad areal produktiv skogsmark i Sverige har varierat kraftigt de senaste 25 åren, från 110 hektar (2012) till över 21 000 hektar (2018) ^[2]. Två år dominerar helt: 2014, då Västmanlandsbranden och andra bränder tillsammans förstörde 10 500 hektar produktiv skog, och 2018, då rekordvärmen och torkan gav 21 575 hektar bränd skog och 1 819 skogsbränder - mer än en fördubbling av ett normalårs antal insatser ^[2]. Båda extremåren drabbade främst Norrland och Bergslagen (Gävleborg, Dalarna och Jämtland stod för merparten av arealen 2018), inte det Sydsverige där sommartemperaturserierna ovan mäts ^[2].

Utanför de två extremåren ligger de flesta åren mellan 100 och 900 hektar per år ^[2]. 2006 (4 646 hektar) och 2008 (4 280 hektar) sticker ut som mindre toppår ^[2]. Årsgenomsnittet 1996-2018 var enligt MSB:s trendrapport cirka 3 600 hektar per år ^[6], vilket alltså till stor del förklaras av just 2014 och 2018. 2024 var det tredje lägsta året i hela 25-årsserien med bara 157 hektar bränd skog ^[2], och den preliminära siffran för 2025 är 331 hektar ^[2]. MSB beskriver samtidigt 2025 som den mest intensiva brandsäsongen sedan 2018 mätt i antal räddningsinsatser och flygtimmar ^[7] - det motsatta är inte en motsägelse utan förklaringen: när många små bränder släcks tidigt hinner ingen växa sig stor, och totalt antal brända hektar blir lågt.

Den viktiga slutsatsen: att somrarna blir varmare betyder inte automatiskt att mer skog brinner. Antalet skogsbränder ligger relativt stabilt kring 500-900 per år ^[2], men vad de växer till avgörs av kombinationen värme, torka, vind, terräng och släckinsatser under enstaka veckor. En enda extremsäsong som 2018 kan bränna så mycket skog som de 15 lugnaste åren tillsammans ^[2].

På europeisk nivå ligger Sverige nästan alltid i botten av brandligan. Enligt EFFIS satellitkartläggning brann i Sverige i genomsnitt cirka 2 300 hektar per år under perioden 2006-2023 ^[3]. I samma period brann Portugal 93 700, Spanien 81 400, Italien 56 700, Grekland 50 800 och Frankrike 13 700 hektar per år ^[3]. Sverige svarar alltså för ungefär en halv procent av EU-genomsnittet.

Jämförelsen blir ännu skarpare om man tar hänsyn till att Sverige är ett skogsland. Sverige har omkring 28 miljoner hektar skogsmark, Portugal drygt 3 miljoner - alltså har vi ungefär nio gånger så mycket skog ^[3]. Portugal brinner ändå cirka 40 gånger så mycket ^[3]. Räknat per hektar skogsmark ligger risken alltså på en helt annan skala i södra Europa än här.

Men två år bröt mönstret. Sommaren 2014 hamnade Sverige på tredje plats i Europa efter Spanien och Grekland, med 13 600 hektar enligt EFFIS satellit ^[3]. Sommaren 2018 upprepades det: 21 300 hektar bränd areal enligt EFFIS placerade Sverige på tredje plats igen efter Turkiet och Portugal, framför såväl Spanien som Italien och Grekland, som alla hade under 15 000 hektar det året ^[8]. EFFIS beskrev det i sin årsrapport som "en ovanlig placering för ett nordligt land" ^[8]. Turkiet räknas här som del av EFFIS-regionen Europa/Medelhavet; inom EU var Sverige tvåa 2018 (efter Portugal) och trea 2014 (efter Spanien och Grekland) ^[3][8].

Motsatsen är också viktig att se: 2023 - som var ett katastrofår för Grekland med 176 000 hektar bränd areal, inklusive den största enskilda skogsbranden i EU sedan år 2000 vid Alexandroupolis (över 96 000 hektar) ^[3] - brann 641 hektar i Sverige enligt EFFIS:s satellitkartering ^[3]. Sveriges svåra brandår råkar sammanfalla dåligt med Sydeuropas, vilket förklarar varför Sverige sällan tävlar med Portugal om Europatoppen.

Två siffror på "brunna hektar" kan skilja sig mycket beroende på hur man räknar. MSB:s statistik bygger på räddningstjänstens uppskattning av avbränd yta vid insats, med olika kategorier för produktiv skogsmark, annan trädbevuxen mark och öppen mark. EFFIS satellitkartor bygger på Copernicus-satelliterna (MODIS och Sentinel-2) och räknar bara bränder över en viss storlek - 30 hektar fram till 2017, 5 hektar från och med 2018 då satelliternas upplösning förbättrades ^[3].

Det gör att EFFIS satellit generellt ger lägre siffror än MSB för Sverige, medan de största bränderna - som 2014 och 2018 - kartläggs bra av båda systemen och siffrorna hamnar nära varandra ^[3]. När man vill jämföra länder emellan är EFFIS-satelliten det mest jämförbara måttet, eftersom nationella rapporteringsrutiner skiljer sig kraftigt mellan Portugal, Spanien, Frankrike och Sverige. När man vill följa den svenska utvecklingen i detalj är MSB:s siffror mer heltäckande eftersom även små bränder räknas.