VerifieradRevideringen i denna omgång var minimal - endast en citationsmarkör [3] lades till på meningen om 15-procentstullen i Turnberry-avtalet, en siffra som redan var verifierad mot EU-kommissionens sida. Ingen ny siffra tillkom, inga värden ändrades och alla tidigare claims var redan verified. Efter kontroll att [3] genuint stödjer 15-procentspåståendet är hela artikelns numeriska påstående-set fortsatt bekräftat mot primärkällor (SCB HA0201A och HA0201B, SCB tjänstestatistik K4 2025, EU-kommissionen, Vita huset/CRS för ståltullen, Volvo Cars).
Sveriges USA-export faller 9 procent - stål och trä värst drabbade av Trumps tullar
Svensk varuexport till USA har krympt med 9 procent på ett år och ligger nu på 163 miljarder kronor - den lägsta USA-andelen av vår export sedan 2019. Samtidigt är den totala exporten i stort sett oförändrad, enligt SCB [1]. Trumps tullar har alltså inte slagit mot allt vi säljer utåt - de har slagit mot det vi säljer till USA.
Kalldusch bara för USA-affären
Under de tolv månaderna fram till maj 2026 sålde svenska företag varor för 163 miljarder kronor till USA - 17 miljarder mindre än de föregående tolv månaderna, en minskning med 9,3 procent [1]. Den totala varuexporten under samma period landade på 2 051 miljarder kronor, praktiskt taget samma som året innan (+0,2 procent) [1]. Nedgången är alltså inte en generell exportkris, utan koncentrerad till en enda marknad.
USA:s andel av svensk export har sjunkit från 9,0 procent 2024 till 7,9 procent [1]. Det är den lägsta andelen sedan 2019 och en tydlig vändning på tio års uppgång: 2015 gick 7,7 procent av exporten till USA, 2022 låg toppen på 9,3 procent [1]. På ett drygt år har alltså mycket av det senaste decenniets USA-tillväxt raderats.
Laddar diagram...
Och det handlar om stora belopp. Skillnaden mot toppåret 2023 - då exporten till USA var 189 miljarder - motsvarar ungefär 26 miljarder kronor i uteblivna affärer på ett år [1].
Stål ned en tredjedel, virke ännu mer
Bakom totalsiffran syns Trumps sektortullar rakt i statistiken. Trä och varor av trä föll med 39 procent första halvåret 2026 jämfört med samma period 2024 [2]. Järn och stål minskade med 33 procent, papper och papp med 25 procent [2]. Fordonsexporten till USA - vår enskilt största exportvara dit - tappade 20 procent [2]. Även de mindre priskänsliga kategorierna backar: läkemedel ned 18 procent, optiska instrument ned 22 procent [2].
Mönstret är entydigt: nästan alla stora varugrupper minskar samtidigt, men mest där USA har lagt särskilda tullar. Den amerikanska stål- och aluminiumtullen ligger på 50 procent - den nivån har gällt sedan sommaren 2025 och behölls även efter EU-USA-avtalet [4]. Fordonstullarna ligger också ovanpå den generella 15-procentsnivån [3].
Laddar diagram...
Men fordonssiffran är ett specialfall. Redan under första halvåret 2025 - långt innan Trumps första tullbesked - hade svensk fordonsexport till USA fallit 35 procent jämfört med 2024 [2]. Under årets första sex månader är fordonen tvärtom upp 23 procent mot samma period i fjol [2]. -20 procent mot 2024 döljer alltså en återhämtning från förra årets bottennivåer, och pekar snarare på Volvo Cars modellbyten och flytten av XC60-tillverkningen till fabriken i South Carolina [7]. Där tullbetet verkligen syns i årsjämförelsen är stål (-37 procent) och trä (-52 procent) H1 2026 mot H1 2025 [2].
Den enda kategorin som klarat sig i stort sett helskinnad är plaster och plastvaror, som bara backat 2 procent [2]. Övriga tunga exportben - maskiner (-13 procent) och elektriska apparater (-13 procent) - ligger på lite mindre dramatiska tal, men även de är negativa [2].
Halva bilden saknas: tjänsterna är oberörda
Rubriksiffran räknar bara varor. Sverige säljer också stora mängder tjänster till USA - IT-tjänster, konsultuppdrag, licenser, betaltjänster och streaming - och den halvan är helt osynlig i handelsstatistiken över varor. Under 2025 gick 13 procent av Sveriges tjänsteexport till USA, och landet är sedan 2019 Sveriges enskilt största exportmarknad även för tjänster [5]. Räknat i kronor är tjänsteexporten dit i samma storleksordning som varuexporten på 163 miljarder [1][5].
Och tjänsterna är hittills oberörda. Trumps tullar gäller varor som passerar en gränsstation, inte en molntjänst eller ett konsultuppdrag. Klarnas transaktionsavgifter, Spotifys prenumerationer och Ericssons rådgivning finns i tjänstestatistiken - och där syns än så länge inga tariffslag. Kommerskollegiums scenariokörning av hur höjda amerikanska tullar skulle drabba svensk export räknade också bara på varor [6]. När rubriker talar om "Sveriges export till USA" är det alltså i praktiken bara den ena halvan som mäts.
Så nådde vi hit - och vad som händer nu
Bakgrunden är Turnberry-avtalet mellan EU och USA, där EU accepterade en tull på 15 procent på flertalet varor för att USA inte skulle skruva upp den ytterligare [3]. Avtalet trädde i kraft 1 juli 2026 [3]. På varor som stål, aluminium, koppar och fordon finns dessutom särskilda amerikanska tullar som ligger kvar ovanpå de 15 procenten [4].
Den svenska tullräkningen är alltså inte över när avtalet är klart - den ligger kvar och tickar. SCB:s siffror sträcker sig till maj för landstatistiken och till juni för varugrupperna, så själva effekten av det nya 15-procentsavtalet börjar synas i statistiken först i höst [1][2].
Det finns också en ljusare läsning: att den totala exporten hålls uppe visar att svenska företag börjat kompensera USA-tappet med försäljning på andra marknader. Men den kompensationen är inte gratis, och den räddar knappast de sektorer - som stål och virke - där USA-affären varit en tung del av volymen.