Ungdomsarbetslösheten 24,3 % - näst högst i EU, bara Spanien värre

Bland EU:s 27 medlemsländer, plus Norge och Island, är det bara Spanien (24,9 procent) som har högre arbetslöshet bland unga än Sverige ^[1]. Tyskland ligger på 7,1 procent och Nederländerna på 8,8 ^[1]. Även de svenska grannländerna sticker ut åt andra hållet: Norge landar på 14,0 procent, Danmark 13,8 och Island 9,5 - alltså nästan halverat jämfört med Sverige ^[1].

Gapet mot EU-snittet är 9,1 procentenheter, och det har vuxit i flera år ^[1]. Så sent som 2018 hade Sverige sin lägsta nivå sedan mätningen började (17,4 procent) ^[1]. Sedan dess har siffran stigit i stort sett varje år samtidigt som EU-snittet i stället har fallit tillbaka ^[1].

Här börjar bilden bli mer nyanserad. I juni 2026 räknade SCB 280 000 arbetslösa i åldern 15-24 år ^[2]. Av dem var 149 000 heltidsstuderande ^[2]. Det betyder att mer än varannan ung som räknas som arbetslös faktiskt går på heltid i grundskolan, gymnasiet eller på högskolan - de kommer in i statistiken för att de aktivt söker ett extrajobb och kan börja inom två veckor ^[2].

Mätmetoden är densamma i hela EU, så jämförelsen håller. Men Sverige har fler unga som både pluggar och söker jobb än de flesta andra länder ^[3]. Konjunkturinstitutet räknade nyligen fram att heltidsstuderande i åldern 15-19 år ensamma står för omkring 15 procent av hela landets arbetslöshet, och att 20-24-åriga heltidsstudenter lägger till ytterligare cirka 7 procent ^[3]. Räknas de bort sjunker nivån kraftigt - men Sverige ligger då fortfarande över EU-snittet.

Bilden vänds nästan upp och ned när man byter mått. EU-kommissionen och OECD följer ett annat nyckeltal för unga: andelen 15-29-åringar som varken jobbar, studerar eller går någon utbildning - det som kallas NEET ^[7]. På det måttet låg Sverige på 5,9 procent 2025, näst lägst i hela EU ^[7]. Bara Nederländerna kom lägre, med 5,3 procent ^[7]. EU-snittet var 11,0 procent, alltså nästan dubbelt så högt som i Sverige ^[7].

Skillnaden mot arbetslöshetssiffran på 24,3 procent handlar om vad de två måtten jämför med ^[1]. Arbetslösheten räknas som andel av arbetskraften, och där räknas heltidsstudenter som söker jobb in som arbetslösa. NEET räknas i stället som andel av hela åldersgruppen, och där hamnar den som pluggar utanför den grupp som anses ha ett problem - oavsett om hen söker sommarjobb eller inte.

Det är samma unga svenskar bakom båda siffrorna. Skillnaden i placering - näst sämst på det ena måttet, näst bäst på det andra - kommer från vad man väljer att kalla ett problem.

Bakom snittet döljer sig en tydlig delning. Bland inrikes födda unga låg arbetslösheten på 21,2 procent 2025 - i praktiken oförändrat sedan 2005, då den var 21,3 procent ^[4]. Bland utrikes födda unga var den 35,8 procent, upp från 29,0 procent samma år ^[4].

Skillnaden mellan grupperna har alltså vuxit på tjugo år. Konjunkturinstitutet pekar på att förklaringen framför allt handlar om utbildning. Utrikes födda är omkring 27 procent av alla i åldern 20-64 år, men de utgör 60 procent av gruppen som bara har grundskola som högsta utbildning ^[3]. Kort utbildning och kort tid i landet gör det svårare att få första jobbet - och det är enligt myndigheten en av de viktigaste anledningarna till att Sverige ligger så mycket högre än länder som Tyskland och Nederländerna ^[3].

Regeringen sköt i juni till 250 miljoner kronor till sommarjobb och andra insatser för unga i kommuner med hög arbetslöshet ^[5]. Arbetsförmedlingen räknar i sin senaste prognos med att den totala arbetslösheten långsamt kryper ner till 6,5 procent i år och 6,1 procent nästa år - men det gäller myndighetens eget mått, som räknar inskrivna hos Arbetsförmedlingen och alltid ligger klart lägre än SCB:s mätning ^[6].

För de unga syns ingen motsvarande vändning. SCB:s siffra på 24,3 procent för 2025 låg på exakt samma nivå som 2024 ^[1]. Under de senaste sex åren har den bara underskridit 22 procent en enda gång ^[1]. När valdagen den 13 september närmar sig blir det svårt för partierna att komma runt att bilden av "jobbnationen Sverige" har en spricka som växer i den yngsta åldersgruppen ^[8].