Utvandringen slog rekord 2024 - men var tredje avresa fanns bara på papperet

Statistiska centralbyråns siffror visar att 86 449 personer registrerades som utvandrade under 2024, en ökning med 71 procent på bara två år ^[1][4]. 2025 sjönk siffran något till 77 483 personer, men ligger ändå långt över det som varit normalt under 2000-talet ^[1][4].

Samtidigt har invandringen fallit kraftigt. Från toppen 2016, då 163 005 personer flyttade till Sverige, har inflyttningen sjunkit med 45 procent till 89 434 personer 2025 ^[2][3]. Skillnaden mellan de som kommer och de som lämnar landet - nettoinvandringen - blev därför bara 11 951 personer 2025 ^[1][2]. Det är den lägsta noteringen på hela 2000-talet ^[2].

Som jämförelse var invandringsöverskottet 117 127 personer under det extrema flyktingåret 2016 - nästan tio gånger så många som i dag ^[2]. SCB själva beskriver 2024 och 2025 som två år med "historiskt låg" folkökning där utvandringen är den största förklaringen ^[3].

Hur dramatiska rekordsiffrorna än ser ut - de behöver kokas ner. SCB är ovanligt tydliga med varför utvandringen sköt i höjden: sedan hösten 2023 har Skatteverket gått igenom folkbokföringen och strukit personer som visat sig inte längre bo i Sverige ^[3].

De här personerna räknas i statistiken som utvandrade utan att något mottagarland anges. Under 2024 saknade 35 procent av alla utvandringar mottagarland - jämfört med bara 9 procent 2022 och 13 procent 2023 ^[3]. Med andra ord: var tredje registrerad avresa 2024 var en pappersåtgärd, inte en verklig flytt ^[3].

Första halvåret 2025 var andelen 23 procent, alltså på väg tillbaka mot en mer normal nivå ^[3]. Om man räknar bort Skatteverkets städning ligger den "riktiga" utvandringen 2024 snarare kring 60 000 personer - fortfarande högre än något år före 2023, men inte något dramatiskt rekord ^[1][3].

Det påverkar också hur man ska tolka nettosiffran. Även med Skatteverkets luftbubbla borträknad krymper invandringsöverskottet snabbt. Bakom kurvorna ligger både färre asylsökande, färre arbetskraftsinvandrare och den låga barnafödsel som SCB samtidigt varnat för ^[3].

Den allra största gruppen som lämnade Sverige första halvåret 2025 var personer födda i Sverige - drygt 10 000 stycken, sex gånger så många som nästa grupp ^[3]. Bland dem är det vanligast att flytta till Storbritannien och Norge, ofta för arbete eller studier, medan de äldre söker sig till Portugal och Spanien ^[3].

Därefter kommer födda i Polen (1 651), Indien (1 415), Syrien (1 409) och Irak (1 286) ^[3]. Störst nedgång jämfört med samma period 2024 syns hos indierna - antalet halverades - och hos irakierna, ner 35 procent ^[3].

Men "född i Sverige" är inte samma sak som "infödd svensk". SCB har följt utvandringen i tjugo år och delat in den i sju grupper. Andelen av alla utvandrare som är antingen utrikes födda eller barn födda i Sverige till två utrikes födda föräldrar har vuxit från 56 procent 2000-2004 till 78 procent 2020-2024 ^[8]. Att vara född i Sverige med två svenskfödda föräldrar och lämna landet är fortfarande ovanligt: bara drygt 1 person av 1 000 gör det varje år, och för unga svenskfödda har benägenheten till och med sjunkit ^[8]. En stor del av det som ser ut som svenskfödd utvandring i statistiken är alltså andra generationens svenskar som söker sig till föräldrarnas ursprungsländer.

Även bland de som flyttar TILL Sverige är den största gruppen svenskfödda återvandrare (5 973 personer första halvåret 2025), följt av personer födda i Ukraina (2 921) ^[3]. Ukrainainvandringen har rasat 38 procent jämfört med tidigare år, när många ukrainare med tillfälligt skydd fick möjlighet att bli folkbokförda ^[3].

Det är alltså inte flyktingvågen som just nu formar Sveriges befolkning. Det är en blandning: svenskar med rötter i andra länder som söker sig dit, hemvändande utlandssvenskar - och en Skatteverkskampanj som förskönar utvandringsstatistiken.

Nettoinvandringen krymper samtidigt som regeringen skärper regelverket i båda riktningarna. Från och med den 1 januari 2026 höjdes återvandringsbidraget till 350 000 kronor per vuxen och 25 000 kronor per barn, med ett tak på 500 000 kronor för sambor och gifta ^[7]. Under årets första två veckor kom nästan lika många ansökningar in som under hela föregående år ^[7]. Av 503 avgjorda ansökningar fram till juni 2026 har 164 beviljats, medan 282 fått avslag och 57 avvisats eller avskrivits ^[9].

Samma dag som den här artikeln skrivs, en månad före valet den 13 september, lade regeringen fram ytterligare två stramare förslag: skärpta krav för att bli svensk medborgare - med bland annat ett försörjningskrav på omkring 20 000 kronor i månaden och längre bosättningskrav ^[5] - och skärpta vandelskrav som gör det lättare att neka eller återkalla uppehållstillstånd ^[6].

Om dessa åtgärder får ett stort genomslag i statistiken syns det först under 2026 och 2027 ^[5][6][7]. Redan nu står det klart att den period när Sverige år efter år tog emot tiotusentals fler människor än landet gjorde sig av med är över - åtminstone tills nästa gång världen ändras.