Väntetiderna i specialistvården är längre 2024 än 2015 - och skillnaderna mellan regionerna är dramatiska

Vårdgarantin lovar patienten ett första besök i specialistvården inom 90 dagar från remissen, och en beslutad operation eller åtgärd inom 90 dagar från beslutet ^[3]. Under åren 2015-2019 låg riket stabilt på 89-90 procent för genomförda besök inom garantin, och 84-89 procent för operationer ^[1]. Sedan kom pandemin - och i december 2020 hade andelen av de köande som väntat mindre än 90 dagar på operation rasat från 73 till 60 procent ^[1].

Efter pandemin har läget delvis fastnat på en lägre nivå. Enligt Kolada, som samlar in samma nyckeltal från alla regioner, fick 85 procent av patienterna sitt första besök inom 90 dagar 2024 - och 84 procent sin operation eller åtgärd ^[2]. Det är 5-6 procentenheter sämre än snittet före pandemin ^[1][2]. En brasklapp: siffrorna före och efter januari 2021 är inte direkt jämförbara ^[10]. Då bytte man mätmodell - vi återkommer till det längst ned.

Statistiken har två sidor: dels de som faktiskt fick vård ("genomförda"), dels de som fortfarande står i kö ("väntande"). De två måtten kan gå åt olika håll, och just nu är det de köande som har det värst.

Av patienterna som väntade på operation eller åtgärd i slutet av 2024 hade bara 59 procent väntat kortare tid än 90 dagar - fyra av tio hade alltså redan brutit garantin ^[2]. Motsvarande andel var 79 procent 2015 ^[1]. För första besök har läget också försämrats: från 82 procent 2015 till 69 procent 2024 ^[1][2]. En del av det tapp som syns kring 2020-2021 hänger ihop med att mätmodellen byttes, men trenden är tydlig också innanför den nya modellen: andelen väntande som klarar operationsgarantin har legat runt 53-59 procent varje år sedan 2021 ^[2].

Att så många köande hunnit vänta över garantin, trots att andelen genomförda besök inom 90 dagar hållit sig hyfsat, betyder att vården klarar de patienter som kommer fram till behandling - men att en växande grupp fastnar i kön längs vägen ^[1][2].

Kösiffrorna är stora. I december 2020 stod 282 456 personer på väntelistan till första besök i specialistvården, och 126 101 väntade på en operation eller åtgärd ^[1]. Under åren 2015-2020 varierade första-besök-kön mellan 273 000 och 296 000 personer, och operations-kön mellan 116 000 och 131 000 ^[1]. På sex år hade den samlade specialistvårdskön alltså vuxit från 389 000 till 409 000 personer - i ett Sverige där befolkningen samtidigt växte med runt en halv miljon ^[1].

För åren efter 2020 finns inte jämförbara absoluttal - den nya mätmodellen räknar delvis andra patientgrupper (mer om det nedan) ^[10]. En större andel av tapparna beror på att fler slussas in i systemet - ny medicinsk teknik gör fler patienter behandlingsbara samtidigt som personalen inte räcker till ^[4].

Skillnaderna mellan regionerna är den enskilt största berättelsen i väntetidsstatistiken. Under 2024 fick 98 procent av Stockholms operationspatienter sin åtgärd inom 90 dagar - i Jämtland Härjedalen var siffran 54 procent ^[2].

Sex regioner klarade 80 procent eller mer för genomförda operationer inom garantin (Stockholm, Jönköping, Kronoberg, Västmanland, Blekinge och Halland), medan tretton låg under ^[2]. Två regioner - Norrbotten och Örebro län - har inte publicerat värden för 2024 i Kolada, ofta för att journalsystembyten stör datakvaliteten ^[4]. Stockholms nästan felfria toppsiffra bör läsas med en brasklapp: regionen har med sitt vårdvalssystem en mycket större andel privata utförare än övriga landet, och dessa är i sin tur skyldiga att rapportera in till väntetidsdatabasen. Rapporteringens täckning skiljer sig därmed mellan regioner.

Skillnaderna syns även i faktisk väntetid. Andelen höftprotespatienter som fått sin operation inom 90 dagar varierade 2024 från 38 till 93 procent mellan regionerna - ett spann på 55 procentenheter ^[4]. Regionens skyldighet att erbjuda vård hos någon annan när den egna kön är för lång fungerar dåligt: Riksrevisionen konstaterade 2023 att få patienter faktiskt får ett sådant erbjudande ^[5].

Både Riksrevisionen och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys pekar på att köerna växte redan innan pandemin - vårdgarantin lagfästes 2010, men väntetiderna har försämrats kontinuerligt sedan dess ^[5]. Kömiljarden, statens prestationsbaserade ersättning till regionerna, återinfördes 2019 efter att ha avvecklats 2014 ^[6]. Belöningen har enligt Riksrevisionen inte styrt tillräckligt hårt - regioner som redan var bra premierades, medan svagpresterande regioner saknade drivkrafter att förbättra sig ^[5].

Pandemin gav ett tydligt hack: nära 40 procent av svenskarna avstod från eller väntade längre med att söka vård under 2020, och drygt 15 procent uppgav att vården själv nekade, ställde in eller senarelade deras behandling ^[7]. När vården sedan tog igen fördröjda operationer under 2021 räckte det inte - det uppdämda behovet var större än den ökade produktionen, och köerna fortsatte växa ^[8].

Strukturellt pekar Riksrevisionen, IVO och SKR själva på ungefär samma saker: brist på personal och disponibla vårdplatser, remissrutiner som skiljer sig mellan regioner, en incitamentsstruktur i kömiljarden som inte tar hänsyn till startläget - och att ny medicinsk teknik gör fler patienter behandlingsbara samtidigt som produktionskapaciteten ligger stilla ^[4][5][9]. En växande äldre befolkning driver särskilt efterfrågan på just de vanliga elektiva ingreppen - höft- och knäproteser, gråstarrsoperationer - som väger tyngst i väntelistorna.

Vårdgarantin i specialiserad vård består av två 90-dagarslöften: patienten ska få första besök hos specialisten inom 90 dagar från remissen (eller från den egna begäran, om ingen remiss krävs), och sedan sin beslutade operation eller åtgärd inom 90 dagar från beslutet ^[3]. Statistiken följer båda och redovisar dem på två sätt ^[3]:

• Genomförda inom 90 dagar - andelen av dem som fick sitt besök eller sin operation under mätperioden som klarade gränsen. Det säger något om hur väl vården hanterar dem som kommer fram.
• Väntande inom 90 dagar - andelen av dem som stod i kön vid mätdatumet och som hade väntat kortare tid än 90 dagar. Det fångar hur mycket kö som redan har brutit garantin ^[3].

Genomförda-siffran ser oftast bättre ut, för den missar de patienter som fortfarande sitter fast i kön - inklusive dem som väntat allra längst. Väntande-siffran är därför den tuffare mätaren - och den som försämrats mest ^[1][2]. Den här artikeln handlar om den ordinarie vårdgarantin. Cancer följs separat via standardiserade vårdförlopp med egna tidsgränser, och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har en skärpt garanti på 30 dagar - båda är egna statistiker som inte ingår i siffrorna ovan ^[3].

Statistiken har två brott som en informerad läsare bör känna till. I januari 2021 införde SKR en ny och mer detaljerad uppföljningsmodell för specialiserad vård ^[10]. Populationen som räknas ändrades, egenremisser hanteras annorlunda och läget mäts som "aktuellt läge per sista dag i månaden". Det innebär att siffror från 2015-2020 och siffror från 2021 och framåt inte är direkt jämförbara ^[10]. Regelns takt är densamma - andel inom 90 dagar - men vilka patienter som räknas har skiftat ^[10]. Ett grovt riktmärke: när modellen bytte hoppade andelen väntande inom 90 dagar för operation från 60 procent (december 2020) till 53 procent (helåret 2021) - en del av det syns i vår kurva i sektion 2 och ska tolkas försiktigt ^[1][2].

Den 1 juli 2025 tog Socialstyrelsen över den nationella väntetidsdatabasen från SKR ^[10]. Regionerna rapporterar sedan dess direkt till Socialstyrelsen, som publicerar statistik andra tisdagen i varje månad. SKR fortsatte parallell insamling till 31 mars 2026 ^[10]. Kolada, som är det främsta jämförbara nationella verktyget, har publicerat årsvärden till och med 2024 ^[2]. Elva regioner har därtill delvärden för 2025 - Stockholm ligger till exempel kvar runt 98 procent för genomförda operationer inom 90 dagar - men ett komplett rikssnitt för 2025 är ännu inte publicerat ^[2].