VerifieradOmgranskning 3: Inga claims var flaggade som discrepancy eller unverified i föregående rapport. De två ändringarna enligt revision_notes.json gäller enbart flytt av citationsmarkör [5] - inga sifferuppgifter eller faktapåståenden ändrades. Alla 17 verified-claims kopieras oförändrade från föregående granskning. Samlat omdöme kvarstår: pass.
Var tredje elev: lärarbetyget överstiger provbetyget - Riksdagen inför central rättning
Var tredje elev i grundskolan får ett slutbetyg av sin lärare som överstiger det betyg de fick på nationella provet i samma ämne. Skolverket konstaterar att problemet inte beror på enskilda lärares bedömning - det är inbyggt i systemets konstruktion. I juni 2026 röstade Riksdagen igenom ett nytt betygssystem med centralt rättade slutprov, som syftar till att ta bort incitamenten för glädjebetyg.
Betygssättningen - ett konkurrensmedel
Den fria skolvalsreformen som genomfördes 1992 gav eleverna rätt att välja skola och knöt varje elevs statliga skolpeng till den valda skolan.[9] Konkurrensen om elever skulle driva upp kvaliteten. Men systemet skapade också ett incitament som sträcker sig bortom undervisningens kvalitet: höga betyg lockar fler sökande, och fler elever ger mer intäkter.
I sin bedömning av läget i skolväsendet 2026 konstaterar Skolverket att betygssättningen i relation till nationella provresultat varierar kraftigt mellan skolor: "Det finns många skolor där en stor del av eleverna får högre betyg än provbetyg och det finns många skolor där de flesta elever får samma eller lägre betyg än provbetyg."[3] Myndigheten drar en tydlig slutsats: "Skolverket anser att de här problemen finns inbyggda i systemet och därför inte kan lastas lärare."[3]
Detta är en viktig poäng. Det handlar inte om att lärare är oärliga - det handlar om att systemet har skapat ett läge där det rent strukturellt lönar sig att vara generös i betygssättningen.
Friskolorna sätter något oftare glädjebetyg
Hur utbrett är mönstret? I de ämnen där nationella prov genomförs - svenska, matematik och engelska - fick ungefär var tredje elev ett slutbetyg av läraren som låg över provbetyget, enligt uppgifter från Skolverkets data för läsåret 2023/24.[1]
Skolkoll analyserade läsåret 2024/25 och granskade 1 529 grundskolor.[2] Resultaten visar att 59 % av de fristående skolorna satte slutbetyg som översteg elevernas nationella provresultat, jämfört med 49 % av de kommunala skolorna.[2] I 13 % av friskolorna var gapet större än ett helt betygssteg, mot 10 % bland de kommunala.[2]
Laddar diagram...
Skolverket betonar dock en viktig nyansering: skillnaden mellan fristående och kommunala skolor förklarar bara ungefär 1,5 % av den totala variationen i betygssättning.[3] Det verkliga problemet är spridningen inom varje kategori - såväl kommunala som fristående skolor uppvisar extremer åt båda håll.
Bakom den ojämna spridningen döljer sig ett mönster som Skolverket dokumenterat i två rapporter från 2025: relativ betygssättning.[7][8] Skolor med låga genomsnittliga resultat på nationella prov är mer generösa i betygssättningen än skolor med höga provresultat - oavsett om skolan är fristående eller kommunal.[7] Det är ett paradoxalt fynd: glädjebetyg är mest utbrett just på de skolor där eleverna presterar sämst på nationella prov. Effekten har beräknats kunna förklara 25-40 procent av den totala variationen i betygssättning mellan skolor, i de ämnen som undersökts - mångdubbelt mer än uppdelningen kommunal/fristående.[8] Skoltypen är med andra ord en undanskymd faktor; det är skolans faktiska prestationsnivå som driver graden av generös betygssättning.
Konsekvenserna syns när eleverna når högskolan. En rapport från Skolverket och Universitetskanslersämbetet, publicerad i mars 2024, som följde gymnasieelever 2014-2022, visade att elever från fristående gymnasieskolor klarade sig 6,4 procentenheter sämre under sitt första läsår på högskolan jämfört med kommunalskoleelever med motsvarande betyg.[4] Mönstret, som forskaren Jonas Vlachos dokumenterat, tolkas som ett tecken på att gymnasiebetyg från fristående skolor i genomsnitt är mer generöst satta.
Riksdagen bryter strukturen med central rättning
I juni 2026 biföll Riksdagen propositionen "Ett likvärdigt betygssystem"[5] (Prop. 2025/26:197).
Reformen vilar på tre pelare:
- En ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10, utan en skarp gräns för godkänt.[5] Det nuvarande A-F-systemets binära logik - godkänt eller underkänt - ersätts av en mer graderad skala.
- Nationella slutprov som rättas centralt och digitalt, utanför skolans kontroll.
- Slutprovens resultat ska ingå i elevernas meritvärde vid ansökan till gymnasie- och högskolestudier.[6]
Ändringarna i skollagen träder i kraft hösten 2028.[6] I juli 2026 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att utveckla de digitala centralt rättade proven, med start för de första proven 2029.[6]
Logiken är rakryggad: om en del av meritvärdet grundar sig på ett prov som skolan inte kan påverka, minskar värdet av att sätta generösa lärarbetyg. Systemets inbyggda incitament mot generös betygssättning bryts, i varje fall delvis, av ett oberoende mått på elevernas faktiska kunskaper.