Nästan 10 % skuldsatta i Ljusnarsberg – tio gånger fler än i välbärgade Lomma

Bland de fem mest skuldsatta kommunerna i Sverige återfinns Ljusnarsberg i Örebro län (9,33 %), Perstorp i Skåne (9,10 %), Filipstad i Värmland (7,98 %), Eda i Värmland (7,42 %) och Åstorp i Skåne (7,21 %) ^[1]. Gemensamt för dem är en historia av tung basindustri och strukturomvandling – med en befolkning som har lägre disponibla inkomster och hög andel äldre. Det är ett statistiskt mönster, inte ett bevisat orsakssamband, men det pekar i en tydlig riktning.

Längst ned på listan finns Lomma i Skåne (0,87 %), Danderyd i Stockholm (1,23 %), Vellinge i Skåne (1,44 %), Täby i Stockholm (1,55 %) och Habo i Jönköping (1,91 %) ^[1]. Samtliga är välbärgade pendlarkommuner med hög sysselsättning och starka skatteunderlag.

Rikssnittet ligger på 4,03 procent ^[1]. Storstäderna speglar sina regionala förutsättningar: Stockholm har 3,59 procent – under rikssnittet – medan Göteborg ligger på 4,50 procent och Malmö sticker ut med 5,13 procent, klart över rikssnittet ^[1].

449 703 privatpersoner hade 2025 skulder registrerade hos Kronofogden – 6 procent fler än 2010 ^[1]. Men antalet berättar inte allt: det totala skuldbeloppet har mer än fördubblats från 65 miljarder kronor 2010 till 154 miljarder 2025, vilket visar att skulderna blivit tyngre per person ^[1].

Medianskulden – det belopp en typisk skuldsatt person bär – uppgick till 78 816 kronor 2023 och steg till 93 530 kronor 2025, en ökning med nästan 19 procent på bara två år ^[1]. Variationen mellan kommuner är stor: i Övertorneå i Norrbotten var medianskulden 204 550 kronor 2025, i Bjurholm i Västerbotten stannade den vid 42 890 kronor ^[1].

Antalet pågående skuldsaneringar – en ordnad process där en person med orimliga skulder kan få dem avskrivna – har nära trefaldigats sedan 2010, från 16 920 till 46 797 ^[2]. Antalet nådde en topp på 52 607 under pandemiåret 2021 och har sedan dess sjunkit något, men håller sig på historiskt höga nivåer ^[2].

Nedan kan du se andelen skuldsatta för ett urval kommuner, jämfört med rikssnittet.

På lång sikt har antalet vräkningar i Sverige minskat dramatiskt. Under 1990-talskrisen nådde verkställda vräkningar en topp på 7 615 år 1994 ^[3]. 2025 låg siffran på 3 510 – 54 procent lägre än toppåret ^[3].

Men i närtid vänder trenden. Verkställda vräkningar sjönk till en bottennivå på 2 091 år 2017 och har sedan dess ökat med 68 procent ^[3]. Ansökta vräkningar – ärenden som hyresvärdar och borgenärer lämnar in till Kronofogden – uppgick till 8 384 år 2025, upp från 5 752 år 2019 ^[3].

Det mest alarmerande är de barn som drabbas: 824 barn berördes av en verkställd vräkning under 2025 ^[3]. Det är det högsta antalet sedan Kronofogden börjat redovisa uppgiften 2008, och mer än dubbelt så många som bottennoteringen 2016 då 387 barn berördes ^[3]. Sedan 2008, då siffran var 716, har antalet berörda barn ökat med 15 procent ^[3].

36 av Sveriges 290 kommuner hade inga verkställda vräkningar av privatpersoner under 2025 ^[3]. Flest i absoluta tal – utan hänsyn till befolkningsstorlek – hade Stockholm (254), Göteborg (241), Malmö (143), Eskilstuna (108) och Norrköping (91) ^[3].