Järfälla ökade brotten 22 % och klättrade till plats 3 – Vaxholm lägst i länet 2025

År 2025 anmäldes 19 159 brott per 100 000 invånare i Stockholms stad – det i särklass högsta i Stockholms län ^[1][2]. I Vaxholm, 50 kilometer österut, var motsvarande siffra 5 653 per 100 000 invånare ^[1][2]. Det innebär att stockholmare i genomsnitt drabbas av 3,4 gånger fler anmälda brott per capita än vaxholmsborna ^[1][2].

Mönstret är inte nytt. Sedan 2008 har Vaxholm regelbundet legat i botten av länets brottslista och är lägst av alla kommuner 2025 ^[1]. Stockholm har i stort sett hela perioden 2008–2025 haft länets högsta brottstal – undantaget är 2024, då Sigtuna toppade (se nedan) – med siffrorna för Stockholm 2008 på 22 337 per 100 000 invånare ^[1]. Riksgenomsnittet 2025 uppgår till 13 581 per 100 000 invånare – Stockholm ligger alltså 41 procent över riket ^[1][3].

I bottenskiktet 2025 återfinns, utöver Vaxholm (5 653), Nykvarn (8 113), Ekerö (8 476), Österåker (8 653) och Lidingö (8 658) ^[1][2]. Det är genomgående kommuner med skärgårds- eller villakaraktär och relativt liten inpendling. I toppen, strax under Stockholm, ligger Sigtuna (18 194), Järfälla (15 104), Nynäshamn (14 807) och Södertälje (14 486) ^[1][2].

Den mest dramatiska förflyttningen på länets brottslista sedan 2008 har Järfälla gjort – men åt fel håll ^[1]. Kommunen låg på plats 15 av 26 år 2008 med 12 383 anmälda brott per 100 000 invånare ^[1]. År 2025 är siffran 15 104 per 100 000 invånare – en ökning med 22 procent – och Järfälla har klättrat till plats 3 ^[1].

Den positiva motpolen är Upplands Väsby. Kommunen låg på plats 5 år 2008 med 17 473 anmälda brott per 100 000 invånare, men hade 2025 minskat till 11 331 per 100 000 invånare – en nedgång med 35 procent ^[1]. Det är länets starkaste förbättring och innebär att Upplands Väsby rasat från plats 5 till plats 14 på rankingen ^[1].

Totalt har 17 av länets 26 kommuner sänkt sin brottsgrad per capita sedan 2008 ^[1]. Bland de nio som försämrade sina tal dominerar kommuner med stark befolkningstillväxt och ökad inpendling under perioden ^[1].

Under 2024 hade Sigtuna 33 032 anmälda brott per 100 000 invånare – i särklass högst i landet och mer än dubbelt mot rikssnittet ^[2]. Siffran framstår som ett anomal, och det är den. Förklaringen är tvådelad.

Dels räknas alla brott med Arlanda flygplats som brottsplats till Sigtuna kommun i BRÅ:s statistik, som baseras på registrerad brottsplats snarare än bostadsort ^[3]. Dels trädde en ny postlag i kraft 2023 som ger postpersonal rätt att anmäla misstänkta försändelser till polisen ^[4]. Postterminalen i Rosersberg samt tullens och polisens verksamhet på Arlanda genererade ett stort antal narkotikaanmälningar som alla skrevs till Sigtuna ^[4].

Kommunen har själv konstaterat att statistiken inte är representativ för Sigtuna som boende- och arbetsort. År 2025 föll siffran tillbaka till 18 194 per 100 000 invånare – alltjämt högt, men i linje med den historiska nivån för kommunen ^[1][2].

Händelsen belyser en viktig metodologisk begränsning i BRÅ:s kommunstatistik: bortfall i brottsplatsuppgifter varierar år från år, och aktiviteter på transportnoder (flygplatser, hamnar, logistikcentraler) kan dramatiskt blåsa upp siffrorna för de kommuner där de ligger.

BRÅ:s och Koladas statistik mäter enbart anmälda brott baserat på brottsplatsen – inte på bostadsorten för varken offer eller gärningsperson. Det innebär att kommuner med stora handelsområden, kollektivtrafiknoder eller köpcentrum tenderar att dra till sig fler anmälda brott relativt sin folkmängd.

Stockholms stads höga siffra – 19 159 per 100 000 invånare 2025 – speglar delvis att en stor andel av länets kommersiella aktivitet, nattliv och pendeltrafik koncentreras dit ^[3]. Vaxholms låga siffra – som varierat mellan ca 4 000 och 7 500 per 100 000 invånare sedan 2008 – är förenlig med en kommun utan genomfartstrafik och med begränsad handel ^[1].

Riksgenomsnittet har sjunkit med 9 procent sedan 2008 – från 14 945 till 13 581 per 100 000 invånare ^[3]. Stockholmskommunernas sammantagna bild är liknande: de flesta förbättras, men klyftan inom länet förblir stor och stabil.

Metodnotering: Kolada-seriernas värden bygger på BRÅ:s statistik och SCB:s befolkningsdata. Serien N07540 redovisar totalt antal anmälda brott dividerat med medelfolkmängden, multiplicerat med 100 000 ^[1]. Bortfall i brottsplatsuppgifter kan variera och påverka jämförbarheten mellan år ^[3].