Sverige tredje sämst i EU med 8,8 % arbetslöshet – Norrland har flest lediga jobb, Blekinge minst

Under 2025 var i genomsnitt 510 000 personer i Sverige utan arbete, vilket motsvarar ett arbetslöshetstal på 8,8 procent för åldersgruppen 15–74 år ^[1]. Det är den tredje raka årsökningen sedan bottennoteringen på 7,5 procent 2022 ^[1], och den högsta nivån sedan pandemitoppen 2021 då 8,9 procent var arbetslösa ^[1].

Trenden är tydlig: från 421 000 (2022) steg antalet till 440 000 (2023), sedan 480 000 (2024) och nu 510 000 (2025) ^[1]. Uppgången drivs av en svag inhemsk konjunktur, höga räntor 2022–2024 och avtagande investeringsaktivitet – men till skillnad från pandemiåren handlar det alltså om en strukturellt svagare arbetsmarknad snarare än ett tillfälligt chockförlopp ^[1].

Av de 510 000 jobblösa var 36 procent långtidsarbetslösa – det vill säga hade sökt arbete under längre tid ^[1]. Bland åldern 20–65 år var andelen ännu högre: 44 procent ^[1]. Det betyder att nära varannan äldre jobblös har fastnat länge utanför arbetsmarknaden.

Sverige rankades som det tredje sämsta EU-landet för arbetslöshet under 2024 med ett tal på 8,4 procent ^[1] – bakom enbart Spanien (11,4 procent) och Grekland (10,1 procent) ^[1]. EU-genomsnittet låg på 5,9 procent, vilket innebär att Sverige överskred genomsnittet med 2,5 procentenheter ^[1].

Det är en överraskande placering för ett land som brukar förknippas med välfungerande nordiska arbetsmarknadsmodell. Ändå finns en viktig nyans: Sverige har långt färre långtidsarbetslösa än EU-genomsnittet. Medan 32,6 procent av EU:s arbetslösa har sökt jobb i mer än tolv månader, gäller det bara 21,7 procent av de svenska ^[1]. Sverige har alltså ett högt men relativt snabbcirkulerande arbetslöshetsläge – folk fastnar inte lika länge utanför arbetsmarknaden som i Sydeuropa.

Utrikes-föddas situation är dock ett markant undantag. Bland 20–65-åringarna med utländsk bakgrund uppgick arbetslösheten 2025 till 15,1 procent ^[1] – dubbelt så högt som riksgenomsnittet för samma åldersgrupp.

Trots att 510 000 personer sökte arbete under 2025 stod 143 600 tjänster tomma i Sverige under det första kvartalet 2026 ^[3] – en minskning med 7 600 jämfört med Q1 2025, men inom felmarginalen ^[3]. Siffran varierar kraftigt med säsongen: bottennoteringen Q3 2025 var 109 900 och Q4 2025 var 114 700 ^[3].

Den centrala frågan är varför de 510 000 jobblösa och de 143 600 lediga jobben inte möts ^[1][3]. SCB:s tabell "Lediga jobb, arbetslösa och antal i arbetskraften efter region" (TAB6428), publicerad 3 juni 2026, ger nu den bästa regionala matchningsbilden hittills ^[3].

Datan visar extrema regionala skillnader i efterfrågan på arbetskraft. Under fjärde kvartalet 2025 hade Västernorrland 3,0 lediga jobb per 100 anställda – landets högsta kvot ^[2]. Gotland låg tätt efter med 2,9 ^[2]. Det nationella genomsnittet var 2,2 ^[2]. Stockholm hade 2,4 lediga jobb per 100 anställda ^[2] – lite stramare arbetsmarknad än riksgenomsnittet trots att länet i absoluta tal stod för en stor del av alla vakanser. I botten hamnade Blekinge med blott 1,2 lediga jobb per 100 anställda – bara 40 procent av Västernorrlands nivå ^[2].

I absoluta tal dominerar storstadslänen: Stockholm, Västra Götaland och Skåne stod tillsammans för mer än hälften av landets alla lediga jobb under kvartalet ^[2]. Men relativt storleken på arbetsstyrkan är det alltså Norrlands arbetsgivare som kämpar hårdast om tillgängliga sökande. Det geografiska matchningsproblemet – att de jobblösa och de lediga jobben befinner sig på olika platser i landet – framstår som en av de centrala utmaningarna för att bryta den treåriga uppgången i arbetslöshet.

Av de 143 600 lediga jobben i Q1 2026 stod vård, omsorg och socialtjänst (SNI Q) för 23 600 – var sjätte vakans i hela ekonomin ^[4]. Det är den enskilt största branschen och en ökning med 12,9 procent jämfört med Q1 2025 (20 900 jobb) ^[4]. Bristen speglar strukturella utmaningar: en åldrande befolkning driver efterfrågan på hemtjänst, äldrevård och LSS-stöd snabbare än personalen kan rekryteras.

Näst störst var uthyrning, fastighetsservice och andra stödtjänster med 18 000 vakanser, tätt följt av handel med 15 600 ^[4]. Dessa tre branscher svarade tillsammans för 40 procent av alla lediga jobb ^[4].

Det tydligaste trendskiftet syns i IT- och kommunikationssektorn: 8 000 vakanser Q1 2026 jämfört med 13 200 ett år tidigare – en nedgång på 39 procent ^[4]. Det är den kraftigaste branschtillbakagången i hela ekonomin och speglar den globala avkylningen av techsektorn efter varselvågen 2023–2024 ^[4]. Civila myndigheter och försvaret minskade också, från 9 900 till 7 700 vakanser (–22 procent) ^[4], troligen drivet av offentliga besparingspaket.

Byggindustrin rörde sig i motsatt riktning: 8 600 vakanser Q1 2026 mot 6 200 ett år tidigare (+39 procent) ^[4], vilket kan tyda på att byggbranschen börjar återhämta sig efter räntechochen.

Fördelat på sektorer dominerade det privata näringslivet med 109 300 vakanser (76 procent av totalen), offentlig förvaltning stod för 29 900 (21 procent) och hushållens icke-vinstdrivande organisationer för 4 400 (3 procent) ^[4]. Av de offentliga vakanserna låg hälften i kommunsektorn (15 100) – som ansvarar för grundskola, äldrevård och socialtjänst ^[4].